Ingrid Schmidt, sakkunnig Socialstyrelsen, ger i veckans blogg en överblick från Socialstyrelsens lägesrapport 2023 kring tillståndet i svensk hälso- och sjukvård.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Flera positiva trender parallellt med fortsatta komplexa utmaningar

Ingrid Schmidt, PH.D, sakkunnig, Avdelningen för analys, Hälso- och sjukvård och tandvård Socialstyrelsen

Hälso- och sjukvården gör framsteg på många områden som färre vårdskador och sett till en längre tids utveckling kraftigt minskad dödlighet i sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. Samtidigt är ökningen av obesitas och köerna till BUP stora utmaningar. Framöver kommer även ohälsa till följd av klimatförändringarna också att ytterligare pressa verksamheterna, samtidigt som hälso-och sjukvårdens egen påverkan på klimat och miljö behöver minska.

Socialstyrelsens lämnar varje år lägesrapporter till regeringen inom olika områden. I årets lägesrapport för hälso-och sjukvården är ambitionen att beskriva utvecklingen från ett systemperspektiv, vilket innebär att en analys av långsiktiga mål med kopplingar till lagstiftningen, och till internationella modeller för uppföljning av hälsosystemen, liksom hälso-och sjukvårdens roll när det gäller att uppnå målen i Agenda 2030.  

Några prioriterade aspekter:

  • en personcentrerad och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
  • en jämlik hälso-och sjukvård som fokuserar på att minska skillnader i hälsa och vård
  • hållbara och effektiva verksamheter.

Hälsan i befolkningen är generellt god i Sverige, och sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre. Medellivslängden för män i Sverige är nu drygt 81 år och för kvinnor är den nästan 85 år. Skillnaden mellan könen har dock länge minskat, från 6,1 år 1980 till 3,6 år 2021. Skillnaderna i mäns och kvinnors livslängd är nu bland de lägsta i Europa. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (dödlighet i sjukdomar som kan förebyggas och behandlas) visar en minskning från 59 till 49 personer per 100 000 invånare 2013–2021. Allt färre med olika kroniska sjukdomar behöver vårdas på sjukhus. Munhälsan är också god bland både barn och vuxna.

Samtidigt står det klart att hälso- och sjukvården står inför en rad komplexa utmaningar.

En oroande utveckling är övervikt och obesitas som idag är en av de främsta orsakerna till sjukdom och att man dör i förtid i Sverige, och i många andra länder Antalet personer med obesitas har sedan 1980-talet tredubblats bland vuxna och femdubblats bland barn, Utvecklingen har stor bäring på förutsättningarna att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Övervikt och obesitas ökar risken för typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom, men även depression och social stigmatisering.

En viktig omställning i hälso- och sjukvården som behöver ske är en tydligare prioritering av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Riktlinjerna kan utgöra ett stöd och bidra till att vända utvecklingen.

Intresset för riktade hälsodialoger har ökat. Idag erbjuds hälsosamtal i över hälften av landets 21 regioner. Fler är på gång. Socialstyrelsen publicerade nyligen nationella riktlinjer för obesitas där bland annat vikten av kompetensutveckling i verksamheterna lyftes.

När det gäller tillgänglighet är de långa väntetider för barn och unga med psykisk ohälsa fortfarande en särskild utmaning.  Trots att fler personer anställts inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har andelen barn – och unga som fått ett första besök inom 30 dagar minskat från 82,2 procent under 2015 till 50,7 procent under 2022. Väntetiderna varierar stort mellan landets regioner. En anledning är ökningen av antalet barn och unga som söker vård för psykisk ohälsa, bland annat depression, ätstörningar och ADHD. Det här är något som är känt sedan länge. Regionerna provar nya arbetssätt för att minska väntetiderna. En intressant trend, i spåren av pandemin, relaterat till området psykisk ohälsa, är att vi ser att intresset för så kallad existentiell hälsa ökat både i Sverige och i andra länder,

I rapporten lyfts  också hur verksamheterna kan effektiviseras. Kompetensförsörjning är sedan länge en av de stora utmaningarna inom hälso- och sjukvården. Att attrahera, rekrytera och behålla personal är viktigt för att kunna upprätthålla en effektiv och god vård. Utvecklingen av innovativa och teambaserade arbetssätt är fortsatt angeläget.

Några siffror och aspekter:

  • Dödligheten i sjukdomar som kan förebyggas och behandlas har minskat från 59 till 49 personer per 100 000 invånare mellan 2013 och 2021. Andelen som lever fem år efter en cancerdiagnos har ökat från 54,6 procent till 62,8 procent under det senaste decenniet.
  • Cancerfallen har ökat under lång tid, både i antal individer och i antal tumörer. Förklaringarna är flera, bland annat att vi blir allt äldre och att tidig upptäck spelar in. Levnadsvanor spelar också stor roll för utvecklingen.
  • Vårdskadorna minskade mellan 2013 och 2021. Exempelvis har andelen av samtliga vårdrelaterade infektioner som bedöms vara undvikbara minskat från 64 procent 2013 till 43 procent 2021.
  • Klimatförändringarna förväntas påverka både människors hälsa och hälso-och sjukvården. Det handlar om hälsoeffekter på grund av temperaturhöjningar, exempelvis när det gäller infektionssjukdomar, men också tillstånd som exempelvis KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och hjärtinfarkt.
  • Regionerna arbetar i allt högre utsträckning med att minska hälso- och sjukvårdens egen klimatpåverkan, bland annat genom strategier för minskade utsläpp och återvinning, I Sverige svarar sjukvården för drygt 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp och 4,4 procent av de totala utsläppen – vilket är i nivå med flyget.
  • De utmaningar som beskrivs i rapporten och som även är gemensamma för många länder efter pandemin, är arbetet med att stärka krisberedskapen, förbättra primär- och närvård och att öka det preventiva och hälsofrämjande arbetet.

 

Länk till Socialstyrelsens rapport:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-3-8446.pdf

Internationella rapporter:

Health for all policies- Policy-brief-50-1997-8073-eng (1) Comment in Lancet on enviromental sustainability

Comment in Lancet on enviromental sustainability