I onsdags arrangerade Forum för Health Policy ett samtal mellan representanter från samtliga politiska riksdagspartier där var och en gavs möjlighet att utifrån Forums rapport En sjukvårdspolitik för verkligt förändring lyfta sin politik. Ni som inte kunde vara på plats kan se live-sändningen i efterskott på vår Facebooksida. Dessutom kommer en sammanfattning av diskussionerna att läggas upp på vår hemsida inom kort. Samtalet arrangerades i samarbete med LIF, medlem i Forum sedan start 2011. Johan Brun är medicinsk rådgivare på LIF och blickar i dagens blogginlägg ett steg längre än den kommande mandatperioden.
Trevlig läsning!
Från fiktion till verklighet
Johan Brun
Vi står inför ett paradigmskifte inom medicinsk behandling. Efter att i århundranden försökt finna metoder för att kompensera för sjukdom kan vi idag återskapa normala friska förhållanden med ny teknik.
Det som upplevdes som science fiction när jag studerade medicin är idag verklig science och utvecklingen går snabbt.
I början av 90 talet startade ”The Human Genome Project” som under en 10 års period kartlade det mänskliga genomet till en kostnad av ca 30 miljarder kronor. En teknikutveckling som gör att vi idag kan fastställa detta på individnivå på några dygn, till en kostnad av några tusen kronor. Denna forskning ligger samtidigt till grund för den fantastiska utveckling som vi idag upplever inom bl.a. gen- och cellterapi.
Professor Mathias Uhlén och medarbetare tog vidare denna nya kunskap och kunde för 4 år sedan i sin ”Human Protein Atlas” redovisa kroppens 20 000 proteiner som står för viktiga kroppsliga funktioner, friska som sjukdomsdrivande.
Idag omsätter vi all denna kunskap i utvecklingen av helt nya behandlingsmöjligheter. Nyligen redovisade den forskande läkemedelsbranschen över 7000 pågående kliniska projekt, de flesta inom cancersjukdomar men nästan lika många inom immunologiska-, neurologiska- och infektionssjukdomar.
Den första godkända behandlingen baserad på genteknik är CAR-T-behandling där man tar ut patientens egna T-celler, eller allogena celler från donator, genmodifierar och mångfaldigar dem, och därefter återinstallerar dem i systemet som ett förstärkt tumörspecifikt immunförsvar.
Inom stamcellsbehandling ser vi forskningsgenombrott inom diabetes med möjligheter att bota sjukdomen med hjälp av insulinproducerande stamceller.
När det gäller genterapi har man kommit långt inom bl.a. blödarsjuka med långt gångna kliniska prövningsprogram med installation av friska gensekvenser via virusvektorer. FDA i USA har idag över 700 ansökningar för olika genterapier varför detta framöver inte komma vara en ovanlig behandling.
Samtidigt pågår studier där man med gensaxteknik (CRISPR-Cas9) kan kemiskt ”laga” sjuka muterade gensekvenser och återskapa normal funktion. Det pågår redan idag studier med denna teknik för att reparera skador i en specifik DNA-sekvens vid Huntingtons sjukdom. Hissnade möjligheter…
Diagnostiska metoder blir alltmer förfinade och ger idag oss möjligheter att diagnostisera en misstänkt cancerprocess i tidigt stadium, långt innan manifest tumörutveckling, vilket ger oss helt andra förutsättningar att bota.
Samtidigt med denna utveckling sker genombrott inom det vi kallar för precision medicin vilket ger möjligheter att identifiera den enskilde patientens särart och förutsättningar att svara på en specifik behandling.
År 2000 fans det endast en biomarkör som kunde visa på om en patient med bröstcancer hade nytta av en given behandling. Idag kan vi identifiera hundratals tumörspecifika biomarkörer.
Diagnostik, behandling och uppföljning växer alltmer samman i större och mer komplexa system. Utveckling kommer att kräva strukturella förändringar inom sjukvården. Vi kommer framöver att behöva utveckla våra dokumentations- och uppföljningssystem, ta till oss ny teknik som artificiell intelligens och säkerställa att samtliga möjliga behandlingskombinationer får ingå i en kritisk utvärdering av den bästa kombinationen för den enskilda patienten. Om vi inte gör det kommer svenska patienter inte kunna erbjudas bästa möjliga vård – och det vill vi väl att de ska få?
Johan Brun är läkare med lång erfarenhet från läkemedelsindustrin. Sedan årsskiftet arbetar han som senior medicinsk rådgivare på Lif. Han representerar Life Science företagen i Vetenskapsrådet och är engagerad i nästa generation medicinska behandlingar.