Forum för Health Policy fortsätter att belysa omställning till god och nära vård. I veckans blogg presenteras en uppföljning av Kajsa Westling, Experio Lab, baserad på regionernas och kommunernas rapportering.
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Gränsöverskridande arbetssätt centrala för God och Nära vård
Kajsa Westling, projektledare och senior policydesigner på Experio Lab och Samhällsnytta
Hälsolabb, ett samarbete mellan SKR, Experio Lab, Karlstads universitet Samhällsnytta och Linköpings universitet, har sedan 2021 studerat det material som regioner, och kommunerna genom sina RSS-organisationer (Regional samverkan och stödstrukturer), redovisat till Socialstyrelsen kopplat till överenskommelse om en God och Nära vård. Vi har gjort en sammanställning och översiktlig analys av hur arbetet med omställningen till Nära vård utvecklas. Analysen bygger endast på den inrapporteringen som sker till Socialstyrelsen, och ger en bild av utvecklingen av Nära vård, som behöver förstås tillsammans med andra datakällor.
Ett fokus i analysen har varit regioners och kommuners rapportering utifrån de fyra förflyttningar som SKR tagit fram kopplat till Nära vård:
- från fokus på organisation till relation
- från reaktiv till förebyggande
- från fragmentisering till en sammanhängande vård och omsorg
- från patienter passiva mottagare av vårdens tjänster till patienter som aktiva medskapare.
En slutsats är att på grund av att många initiativ är i test- eller implementeringsfas, och att det finns svårigheter med registrering och mätning, är det svårt bedöma de reella effekterna för invånarna. En annan slutsats är att skillnaderna mellan olika regioner och kommuner fortsatt är stora. Inom vissa områden, så som personcentrering ochmedskapande och delaktighet, ser vi dock ökad aktivitet och fler och mer breda och strategiska insatser. På vissa håll i landet har man även påbörjat resan från projekt och test till bredare implementering.
Fler breda satsningar för att öka personcentreringen
Jämfört med 2021 ser vi att fler strategiska, breda och länsgemensamma satsningar görs för att skapa mer personcentrerade arbetssätt. Arbetet med personcentrering sker inom många olika vårdgrenar, även inom specialistvården och inom kommunerna. Det är alltså inte bara en fråga för primärvården. Man arbetar till exempel med sammanhållna vårdkedjor, mobila arbetssätt, digitala verktyg och teamarbete. Arbetet verkar dessutom i mindre utsträckning bedrivas isolerat i enstaka projekt i enstaka verksamheter jämfört med 2021, även om många sådan exempel förekommer också. Exempel på bredare ansatser är arbetssätt för hälsofrämjande och personcentrerat förhållningssätt i alla delar av hälso- och sjukvården i Kronoberg och spridning av äldremottagningar i Uppsala. Region Uppsala startade 2021 ett pilotprojekt med fokus på särskilda äldremottagningar för de som är 75 år och äldre, som har eller riskerar att få stora vårdbehov. Ambitionen var att genom samordnat och förebyggande arbete minska målgruppens behov av slutenvård och därmed minska inflödet till sjukhusen. Projektet var så pass framgångsrikt att äldremottagningar infördes brett i Uppsala län under 2022.
En annan intressant utveckling är att invånarna i flera regioner verkar ha fått utökade valmöjligheter gällande sätt att komma i kontakt med vården, till exempel via chatt och digitala besök, och på flera ställen lättare att nå vården på kvällstid och helger via digitala tjänster. Detta kan även tolkas som en del av arbetet med digitalisering som ett verktyg för tillgänglighet som skett under en längre period i regionerna.
Ett ökat fokus på patienter och brukare som aktiv medskapare i omställningsarbetet
Jämfört med 2021 ser vi även att regionerna, men även i viss grad kommunerna, rapporterar flera aktiviteter kopplat till delaktighet och medskapande med patienter, brukare och närstående som deltar i utvecklingsarbetet. Exempelvis ser vi att patient- eller anhörigrepresentanter börjar ta plats i beslutsfattande forum, så som i regionledningen i Kalmar, i operativ ledning för omställningsarbetet i Kronoberg och i Västerbotten i beredningen för vuxna och äldre i systemledning för Nära vård. Fler ger även exempel på ett systematiskt arbete med delaktighet. Till exempel anger en tredjedel av regionerna anger att de har en strategi eller riktlinjer för hur arbetet med patientdelaktighet ska ske, och lika stora andel håller på att starta upp Levande bibliotek eller motsvarande insatser. Detta är en tydlig ökning jämfört med rapporteringen 2021. I Region Gotland har till exempel ett barn- och ungdomsråd kopplat till barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet på lasarettet startats upp under 2022.
Förbättrade relationer en förutsättning för att skapa sammanhängande tjänster
Analysen visar att det som initierades i omställningsarbetet 2021 med gemensamma målbilder och handlingsplaner för region och kommun verkar ha resulterat i en mer omfattande samverkan mellan kommun och region i flera län. Regioner och kommunerna rapporterar om gemensamma mötesforum och fler interaktioner mellan individer i de respektive organisationerna. Detta verkar även ha inneburit att organisationerna närmat sig varandra på ett personligt och relationellt plan och fått bättre kunskap och förståelse om varandras uppdrag och verksamheter. Det har bland annat förenklat testandet av nya organisationsöverskridande arbetssätt. I till exempel Västerbotten pågår ett gemensamt arbete med behoven av vård- och omsorg för de allra svårast sjuka barnen, där skola, socialtjänst, BUP, habilitering och slutenvård samverkar för att finna arbetssätt i komplexa frågor runt barnet.
Ett större fokus på breddinförande och innovation behövs
Det är positivt att man i flera regioner planerar att breddinföra de nya arbetssätt som man sett fungerat, och man behöver i omställningen gå från tester och enstaka projekt till en bredare implementering för att på så sätt nå fler. Vi ser också att digitaliseringen är ett viktigt verktyg för att för att öka både personcentrering och tillgänglighet, och att det är i digitaliseringen som den största innovationshöjden i omställningsarbetet verkar finnas. Regioner och kommuner måste således fortsätta att bygga samarbete och relationer och testa nya gränsöverskridande arbetssätt utifrån patienters och brukares behov och resurser om omställningen till Nära vård ska realiseras. Flera regioner och kommuner är en bit på väg, och det finns många goda exempel. Uthållighet och fortsatt utvecklingskraft blir viktiga ingredienser framåt.