Allt fler människor i olika åldrar och med olika bakgrunder är positiva till digitala vårdtjänster och använder dem mer än tidigare. I veckans blogg presenterar Felicia Gabrielsson-Järhult, Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping, resultat från rapporten ”Hur klickar vi med vården?”. I rapporten ges en aktuell bild av patienters erfarenheter och användarmönster för digitala och fysiska kontakter med primärvården.
Trevlig läsning!Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
”Hur klickar vi med vården?”
Felicia Gabrielsson-Järhult, Projektledare för forskningsprojektet ”Hur klickar vi med vården?”, Avdelningen för Kvalitetsförbättring och ledarskap, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare
Under 2023 har Felicia Gabrielsson-Järhult och hennes tvärdisciplinära forskarteam utfört ett uppdrag från SKR vilket resulterat i rapporten ”Hur klickar vi med vården?”. Kvalitativa intervjuer är genomförda utifrån ett brett nationellt urval av personer med aktuell erfarenhet som patient. Kvantitativa data omfattande 7,4 miljoner vårdkontakter genomförda 2020–2022 är analyserade från primärvården i Region Sörmland och Region Jönköpings län. Analyserna har även inkluderat socio-ekonomiska registerdata hämtade från SCB:s om dessa patienter. Här i denna blogg har författaren avgränsat sig till att främst lyfta fram ”patientens röst” dvs. resultat från de kvalitativa intervjuerna.
Inledningsvis ges en kort sammanfattning av rapporten ”Digitala vårdmöten med läkare” från år 2019. (2). Då, innan covid-pandemin, hade patienter i blygsam omfattning använt sig av digitala kontakter främst via videomöten med läkare. Dessa ”early adopters” var främst yngre, och i högre grad välutbildade personer jämfört med de patienter som ”traditionellt” söker kontakt med primärvården. Digitaliseringen av vården debatterades flitigt utifrån flera perspektiv, bl.a. om detta kunde ses som rätt prioritering för hur vårdens resurser bäst kan användas.
I rapporten framgår att patienter som hade ett digitalt vårdmöte med läkare oftast ”löste” sitt ärende genom denna kontakt och att det var oväntat få som utöver denna kontakt därefter hade ett fysiskt besök i primärvården. Registerdata visade att få av dem hade kontakt med 1177 innan det digitala vårdmötet. I intervjuer förklarade patienterna att de hade tidigare erfarenhet för andra ärenden av 1177 sjukvårdsrådgivning (3). Motivet för att direkt, utan annan rådgivning, söka läkare var att patienten bedömt att ärendet gällde något som hen inte hade kunnat få hjälp av en sjuksköterska med. Även tillgänglighet, dvs att snabbt få kontakt på en tid som passade in i livspusslet var uppskattat.
Tillgänglighet
Tillgängligheten till vården är en av de aspekter som patienter nu, vid intervjuerna 2023, resonerade om. Vården har inte alltid tid att ”ta emot” när patienten själv upplever sig ha behov av detta. Och en del av vårdens arbetssätt för hur patienten skall komma i kontakt oavsett via telefon eller via digitala tjänster upplevs fortfarande som mindre användarvänliga. Samtidigt så har majoriteten idag lärt sig att använda digitala tjänster för enklare ärenden som att boka tider, beställa recept etc. Tydligast framkom denna beteendeförändring bland vuxna och yngre äldre dvs 65+.
I den tidigare studien var många i dessa åldersgrupper skeptiska till de digitala kanalerna. Nu 2023, dvs efter covid-pandemin, hade allt fler kommit över tröskeln till den digitala världen, och möjligheten att ta kontakten digitalt upplevs som ett bra komplement till fysiska besök som uppskattas när det verkligen är något som läkaren (eller andra professioner) behöver undersöka med patienten i rummet. Patienterna lyfte även personalens vana och digitala kompetens som avgörande för om kommunikationen fungerat bra via digitala kanaler. Samhället har genomgått en transformation där alltmer ärenden ex boka resor, kontakt med bank, beställa mat etc. sköts digitalt. Intervjupersonerna framhöll att deras förväntan är att sjukvården skall moderniseras och vara tillgänglig för dem på liknande sätt.
Transformation pågår överallt i samhället: nya digitala tekniker och arbetssätt ersätter gamla. Enligt årsrapporten Svenskarna och internet hade 9 av 10 svenskar en mobiltelefon och 98% anger att de har tillgång till internet i sin bostad (Internetstiftelsen 2023). FOTO: privat bild.
Kontinuitet och delat ansvar för uppföljning
Kontinuitet och stöd från vården med uppföljning av olika hälsoaspekter var behov som framkom tydligare i intervjuerna nu 2023. Patienter med kroniska sjukdomar eller långvariga funktionsnedsättningar ansåg att kontinuitet med läkaren (eller annan profession som varit aktuell) var mycket viktigt. Detta både för den medicinska säkerhetens skull och för att relationen med läkaren upplevdes som betydelsefull för att bedömningen skulle bli rätt. Att behöva upprepa sin sjukhistoria ”om och om igen” upplevs som mycket frustrerande och utlämnande. När den ansvariga personalen inte haft tid att sätta sig in i ens ärende har situationen känts oprofessionell och otrygg. Patienter med behov av uppföljning av olika slag önskar att vården delar ansvaret med dem för att detta blir av vid rätt tidpunkter och att när undersökningar är genomförda återkopplar resultatet utan att patienten själv ska behöva efterfråga detta. När vårdcentralen, patienten varit listad på, inte motsvarat patientens förväntan på kontinuitet uppgavs detta som motiv för att byta vårdcentral eller söka sig till en privat vårdgivare.
Fåtalet av patienterna kände till om de hade en fast vårdkontakt på sin vårdcentral. De som sa sig ha en hade trots detta sällan kontakt med denna personal. Detta upplevdes som förståeligt i de fall hen sökt för ett akut ärende men önskade att kontinuiteten fungerade bättre för planerade besök. Begreppet ”patientkontrakt” eller ”överenskommelse” som det kan dokumenteras som i journalen var för samtliga intervjupersoner obekant. Dessa resultat överensstämmer väl med de resultat som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys nyligen presenterat (4). Trots dessa brister fanns även goda erfarenheter; exempelvis beskrev en multisjuk kvinna att hon tidigare ofta varit inlagd på sjukhus p.g.a. allvarliga infektioner alternativt felmedicinering. Numera behövde hon mycket sällan sjukhusvård. Hon upplevde att detta beror på att hon etablerat en god relation med en fast distriktsläkare som är tillgänglig via digitala kanaler och videomöten när hon har behov av detta.
Utöver resultaten ovan ingår i rapporten ytterligare tre delar: en kvantitativ delstudie med analys av användarmönster mm., ett kapitel där forskargruppen delar sina erfarenheter av att bedriva forskning i primärvården och lyfter fram behov av förbättringar för access till data. Och slutligen en omvärldsspaning som presenterar vårdverksamheter som påbörjat sin transformering och implementerat digitala arbetssätt för att erbjuda patienterna en välfungerande digifysisk vård.
Se hela rapporten här: https://ju.se/klicka-med-varden
Projektet är genomfört på uppdrag av SKR. Forskargruppen står självständigt för resultat och slutsatser i rapporten. Under projekttiden har ett kontinuerligt samarbete skett med en referensgrupp. I denna har SKR representerats av experter på digitalisering, vårdutveckling, ersättningssystem och vårdval. Representanter från Region Sörmland, Region Jönköpings län, Vårdcentralerna Bra Liv, Vårdföretagarna, Min Doktor, KRY samt företaget Visiba Care har också ingått i referensgruppen.
Referenser
- Gabrielsson-Järhult F., Mahmud Y., Fristedt S., Kjellström S., Kåreholt I. (2023) Hur klickar vi med vården? En vetenskaplig studie av digitala och fysiska vårdkontakter utifrån användarmönster och patienters erfarenheter av primärvård. Working Paper 03-2023, School of Health and Welfare, Jönköping University.
- Gabrielsson-Järhult, F., Areskoug-Josefsson, K., Kjellström, S., & Kammerlind P. (2019). Digitala vårdmöten med läkare. Rapport av kvantitativ och kvalitativ studie. Jönköping Academy, School of Health and Welfare, Jönköping University.
- Gabrielsson-Järhult, F., Kjellström, S., Josefsson, KA. (2021). Telemedicine consultations with physicians in Swedish primary care: A mixed methods study of users’ experiences and care patterns. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 39(2), 204–213.
- Myndigheten för vård-och omsorgsanalys. Kontinuitet och fast läkarkontakt. Kartläggning av måluppfyllelsen i överenskommelserna om en god och nära vård: 2023.