I dagens blogginlägg lyfter Kristina Ström Olsson vikten av förebyggande hälsoinsatser. Att förflytta fokus från reaktiva till proaktiva insatser, och att göra det både i och utanför sjukvården, skulle gynna såväl individer som samhällsekonomin i stort. Ett minskat tryck på sjukvården är nödvändigt, särskilt under och efter en så omfattande pandemi som Covid-19.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Investera i proaktiva förebyggande hälsoinsatser
Kristina Ström Olsson
Vi upplever en viruspandemi av aldrig skådat slag i modern tid. Tankarna går till dem som förlorat någon, till dem som fortfarande är sjuka och till de som tillfrisknat men där en del under lång tid kommer att känna av följderna av viruset. Många vårdutmaningar återstår kring rehabilitering, smittspridning, skydd och testning för både pågående sjukdom och för antikroppar. Vidare har vården en resa framför sig att kunna hantera de vårdköer till planerad specialistvård som till merparten transformerats till vård av människor akut sjuka i covid-19. Detta är ett viktigt arbete som kommer att behöva resurser.
Dagens situation med hemarbete för många har samtidigt inneburit en källa till nedvarvning och återhämtning med mer balans i tillvaron. Andra har drabbats av oro och osäkerhet med risk för mer ohälsa.
Parallellt med vårdens utmaningar att klara de planerade och akuta insatserna över tid upplever många människor stress eller andra psykiska besvär. Psykisk ohälsa är en global samhällsfråga som bedöms som en av våra största utmaningar. Därför är det ett uttalat mål inom ramen för FN:s globala hållbarhetsmål och innebär bland annat att psykisk hälsa och välbefinnande ska främjas.
I Sverige har vi sett skenande sjukskrivningstal sedan 2011 varav hälften förklaras av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kräver både vårdresurser och andra resurser. Kostnaden för psykisk ohälsa uppgår enligt OECD till närmare 5 procent av Sveriges BNP, eller 200 miljarder kronor. Sedan ett par år kan vi se en viss stabilisering och svagt nedåtgående trend i antalet sjukskrivna människor. Psykisk ohälsa innebär ett lidande för den drabbade och dess anhöriga och det medför höga kostnader för arbetsgivare och samhället.
Hur kan vi gemensamt förbättra den psykiska hälsan? Det finns arbetssätt och metoder som främjar psykisk hälsa och välbefinnande som behöver skalas upp för att minska behovet av vårdinsatser. Här är några faktorer som kan få hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige att i större utsträckning fokusera på prevention:
- Avsätt mer offentliga medel till preventiva och hälsofrämjande insatser, det minskar kostnaderna på sikt. Inför ett systematiskt långsiktigt arbete med tydliga metoder och uppföljning. Låt förebyggande hälsoarbete få en central plats i hälso- och sjukvården hos politiker, hos arbetsgivare och enskilda individer.
- Se över de nationella prioriteringsriktlinjerna så att prevention och hälsofrämjande insatser blir en naturlig del både vid risk för begynnande psykisk ohälsa eller livsstilssjukdom, och som en viktig faktor för att bromsa sjukdomsförlopp.
- Ge arbetsgivare verktyg och förutsättningar för att på bästa sätt ta sin del av ansvaret och för att stärka den psykosociala arbetsmiljön. Medmänsklighet, sammanhang och mening måste bli lika självklart som kaffe i kaffeautomaten i fikarummet. Arbetsplatsen är viktig för hälsan. Den innebär både frisk- och riskfaktorer och ansvaret för hälsa vilar både på arbetsgivare och medarbetare.
- En god psykisk hälsa är i allra högsta grad en hållbarhetsfråga. Vill vi ha en långsiktigt hållbar utveckling kring de mål som FN satt upp. Främjande av psykisk hälsa och tidig och effektiv rehabilitering är en vital fråga och den genomsyrar och påverkar många av de övriga målen.
Kristina Ström Olsson, hälsostrateg och chef Public Affairs på Länsförsäkringar. Kristina har lång erfarenhet av samhällsekonomiska analyser inom arbetsmarknad, social trygghet, skatt, pensioner och den offentliga sektorn som helhet. Hon ser samarbete och gott ledarskap som en nödvändighet för att lösa knutar kring framtidens utmaningar. Kristina har en passion för att skapa förutsättningar för hälsosamma arbetsplatser och ett hållbart samhälle.
Forum för Health Policy har vid flertalet tillfällen uppmärksammat vikten av psykisk hälsa, exempelvis vid en workshop under 2019 och genom publicering av en Policy Brief.