6 februari– Seminarium klockan 18.30-20:00
Tema: Virtuell vård – Vård i hemmet
Plats: Norrsken, Birger Jarlsgatan 57C, Stockholm och digitalt via länk
18:30 Samling med förfriskningar
18:45 Samtalet startar
Ett samtal om virtuell vård, där vi diskuterar kring:
Vad betyder det egentligen?
Hur långt har vi kommit?
Hur kan virtuell vård avlasta sjukvården, förbättra kompetensförsörjningen och patientsäkerheten?
Vad säger forskningen?
Program:
Inledning Lena Furmark, vice ordförande Forum för Health Policy
Exempel på både högakut och lågakut vård i hemmet:
– Virtuella vårdplatser, Henrik Bjärtun Medoma och Thomas Pettersson, patient
– Distansmonitorering inom parkinson, Kristoffer Meyner, European Neurology Commercial Lead, Nordic Infucare
Reflektioner från bland andra Sara Riggare, patientforskare Uppsala universitet
Öppen diskussion med alla deltagare
Bild: Helena Conning, Forum för Health Policy, Henrik Bjärtun, Medoma, Kristoffer Meyner, Nordic Infucare, Thomas Pettersson, patient
Sammanfattning:
Ett spännande samtal om virtuell vård – vård i hemmet 6 februari 2024
En stor utmaning är att klara efterfrågan på sjukvård som ökar kraftigt med en växande befolkning och större andel äldre. Nya arbetsformer är helt nödvändiga, både för patienternas bästa och för att skapa mer attraktiva arbetsplatser och avlasta sjukhusen. Det var huvudtemat i Forum för Health Policys digifysiska seminarium.
Sjukhusvistelser kan vara associerade med komplikationer (speciellt för äldre patienter) så som infektion, förvirring, funktionsnedsättning, fallskador, depression och undernäring. Behandling av inneliggande patienter i hemmet är inte bara en fråga om ökad komfort – utan handlar även om att minska risken för allvarliga komplikationer och till och med minska risken för dödlighet. Den internationella erfarenheten av akutsjukvård i hemmet har utvärderats över åren, och anses generellt vara associerat med färre sjukhusrelaterade komplikationer, ökad patient-, anhörig- och vårdgivarnöjdhet, förbättrat användande av sjukhusets resurser och lägre kostnader.
Henrik Bjärtun, Medoma, presenterade arbetsmodellen för akuta virtuella vårdplatser i hemmet som motsvarar slutenvårdsplatser på sjukhuset. Viktiga effekter handlar om minskad återinläggning och minskade antal infektioner, på sikt sannolikt billigare. Kommunikation och monitorering är avgörande men mycket mer än så: kompetent personal, behandlingar, diagnostik och omvård. Det handlar inte om enskilda insatser utan en helhet för patienten
Virtuella vårdplatser ställer stora krav på logistik och planering när patienter spridda på olika adresser. Den tekniska lösningen blir kritisk, det krävs en stor orkestrering, på motsvarande sätt som sker på sjukhus. Övervakningscentralen som är bemannad dygnet runt är central. Vad ska göras? Vilken utrustning behövs? Patienter behöver veta vad som ska ske och behöver få bättra information. Med hjälp av tekniken kan patienterna hållas väl informerade i hemmet.
Ett exempel på patientfall:
Paul, 89 vårdades på akutsjukhus för allvarlig infektion men fick möjlighet att flytta till den virtuella vårdavdelningen och fortsätta behandlingen i hemmet. Varje dag erhöll digitala och fysiska besök från vårdpersonal för bland annat administrering av läkemedel och andra insatser. Under vårdtiden var han uppkopplad mot sjukhuset och kunde kommunicera och skicka in sina värden som han lärde sig mäta själv.
Lyssna på Henrik Bjärtun i Forum för Health Policys hälso- och sjukvårdspodd >>>
Kristoffer Meyner, Nordic Infucare, nordisk leverantör inom infusionsbehandling i hemmiljö informerade om verksamhetsområdena där distansmonitorering används: diabetes, kardiologi och pulmonologi, neurologi och immunologi. Inom dessa områden tillhandahåller Nordic Infucare läkemedel och/eller medicinteknisk utrustning och har utvecklat ett strukturerat stöd för patienter och vårdpersonal.
Ett exempel på patientfall
Neurologikliniken på ett sjukhus remitterar patienten till programmet. Patienten välkomnas och får utrustning hemskickad. Hembesök av sköterska. Patienten svarar på frågor om livskvalitet och hälsa. Patientens individuella vårdbehov analyseras och medicinska värden vägs samman. En individualiserad behovsbaserad vårdplan genereras automatiskt. Utvecklingen av patientens individuella behov följs och utvärderas. Neurologikliniken får prioriteringsunderlag och uppmärksammas på ”interventionsfönster”. Vid behov remitteras patienten till kliniken.
Sara Riggare, forskare och spetspatient var mycket positiv till vård i hemmet utanför sjukhuset. Viktigt att fler patienter får tillgång till vård i hemmet. Det finns många patienter som inte är inskrivna i sjukvården som också behöver stöd på distans.
”Framtiden är redan här, men ojämlikt fördelad”. Det finns många typer av lösningar och är en utmaning för samhället att hantera detta idag och på sikt. Det sker mycket i hemmet och det finns evidens på att patienter mår bättre och lever längre om det kan vårdas hemma när det är möjligt. Sara hoppades på att få höra fler berättelser och exempel på vård i hemmet som kommer patienter till del.
Lyssna på Sara Riggare i Forum för Health Policys hälso- och sjukvårdspodd >>>
Frågor?
Kontakta info@healthpolicy.se