Vad krävs för att klara de utmaningar vi alla ser finns i vård och omsorg? Robin Molander, läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ST-läkare Innovation & Teknik, lyfter vad som krävs för att användning av välfärdsteknik ska öka med målet att skapa en trygg vård där individen är medskapare.
Trevlig läsning!Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
När välfärdsteknik förändrar vård och omsorg
Robin Molander, Läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ST-läkare Innovation & Teknik – en utbildning i att möta vårdens framtida utmaningar med innovativa lösningar
Vår befolkning åldras och antalet personer som är 80 år eller äldre kommer öka med nästan 50 procent fram till 20311. I takt med en ökad ålder kommer också fler personer hinna utveckla kroniska åldersrelaterade sjukdomar så som diabetes, högt blodtryck eller hjärt-kärlsjukdom2. Detta sätter press på både vård och omsorg. Samtidigt kommer antalet händer i vården och framför allt inom äldreomsorgen att minska1. Denna ekvation är svår att få ihop när det redan idag råder bland annat vårdplatsbrist, långa väntetider och brist på kontinuitet i vår hälso- och sjukvård.
Allra tydligast ses dessa utmaningar hos våra kommuner. Kommunerna, som ansvarar för äldreomsorgen, har sedan länge försökt hantera stora strukturella utmaningar som är kopplade till bemanning, arbetsmiljö och kompetens. De har även brister i sina uppdrag relaterade till rehabilitering och förebyggande insatser3. Det är just här som behovet av nya arbetssätt är som allra störst.
Den medicinska och tekniska utvecklingen har dock ritat om kartan för hur vård och omsorg i framtiden kan bedrivas. Vi är just nu inne i en stor omställning som innebär att allt mer avancerad vård och omsorg genom välfärdsteknik kan skötas i våra hem istället för på sjukhus eller särskilt boende3. Med välfärdsteknik menas digital teknik som syftar till att bevara eller öka självständighet, aktivitet, delaktighet och trygghet. Exempel på detta är verktyg för kommunikation, digital tillsyn, medicinpåminnare, egenmonitorering för att mäta sina värden, trygghetslarm och digital aktivitet/rörelse4.
Allt fler äldre bor kvar hemma och andelen som bor i särskilt boende minskar. Detta är på många sätt positivt och tyder på en generellt förbättrad hälsa och funktionsförmåga bland äldre5. Det leder dock till att patienter som har behov av hemtjänst eller hemsjukvård blir utspridda geografiskt och det blir svårare för personalen att effektivt hjälpa dem. Här har välfärdsteknik stor potential och kan underlätta arbetet för personalen som då kan lägga mer tid på att vårda patienterna. Välfärdsteknik kan även ge avlastning och trygghet i den omsorg som anhöriga ger6.
Regionerna, som ansvarar för sjukvården, har också sett potentialen med välfärdsteknik där man i storstadsregionerna börjat arbeta mot ”sjukhusvård i hemmet” där vissa patienter kan vårdas hemma med hjälp av välfärdsteknik och mobila sjukhusteam. Arbetssättet beskrivs som kostnadseffektivt, frigör vårdplatser och gör också personal och patienter nöjdare7.
Det kvarstår dock stora utmaningar med att implementera välfärdsteknik i hemmet. Redan idag finns många innovativa och nyskapande lösningar att tillgå, men det krävs mycket utbildning och stöd för både vård- och omsorgspersonal samt för patienter. Hela organisationer och arbetssätt behöver förändras. Många kommuner har sett möjligheterna med välfärdsteknik, men till skillnad från regionerna8 går omställningen långsamt.
I Socialstyrelsens senaste rapport ses stora skillnader på tillgången av välfärdsteknik mellan kommunerna. Tillgången är även ojämlik mellan olika målgrupper inom en och samma kommun. Man ser att antalet användare av välfärdsteknik ökar, men det totala antalet är generellt lågt. Man ser också att det finns skillnader i kommunstorlekar, där de större har kommit längre. Hinder i införandet är bland annat brister i utbildning och involvering av personal och patienter, bristande resurser och otydlig styrning4.
Kommunerna behöver ha en kapacitet och innovationskraft som står i proportion till kommande behov och kunna erbjuda den vård och omsorg som invånarna har rätt till. SOU utredningen ”Starkare kommuner” belyser att allt för många kommuner har svårt nog att klara den dagliga verksamheten och kan därför inte fokusera på någon betydande utvecklingskapacitet9.
För att kommunerna, regionerna och hela samhället ska kunna möta situationen med en åldrande befolkning och på bästa sätt bygga en god och nära vård, har följande identifierats:
- I takt med att fler patienter erbjuds både vård och omsorg i hemmet kommer också gränsen mellan vad som är primärvård/omsorg och specialistvård allt mer att suddas ut10. Här krävs en betydligt mer tydlig, konkret och formaliserad samordning mellan kommuner och regioner för att vård och omsorg i hemmet ska bli så god, effektiv och nära som möjligt.
- Offentliga investeringar i välfärdsteknik behöver i hög grad samordnas och styras från nationell nivå. I dagens utvecklingstakt är det svårhanterbart för 290 olika kommuner att vara beställare av välfärdsteknik. Det är också ett slöseri av skattemedel att utbilda vårdpersonal och patienter olika i varje kommun. Både SKR och Socialstyrelsen arbetar idag aktivt med att ge stöd och sprida kunskap om välfärdsteknik11; 12, de bör också ta på sig ledartröjan för en mer jämlik tillgång ute i landet, matchat efter kommunernas egna behov.
- Med god prevention/förebyggande insatser kan vi skjuta upp, minska eller helt undvika en individs framtida vård och omsorgsbehov. Idag läggs enbart 5 procent av sjukvårdens samlade utgifter på prevention trots att OECD visat att för varje krona som läggs på dessa insatser sparas cirka sex kronor i minskat sjukvårdsbehov13; 14. En omställning mot en bredare preventiv hälsovård är helt avgörande. Här kan ny teknik vara med och bidra, men det krävs även stora nationella insatser.
Som exempel pågår det i Danmark en debatt om införande av en bred ”folkhälsolag” som bland annat den danska läkarföreningen och hjärt-, lung-, diabetes- och cancerförbundet står bakom. Tanken med lagen är att hälsa ska vara förpliktigad hos alla relevanta samhällsaktörer för att prioriteras och integreras i vardagen. Det ska finnas nationella preventionsmålsättningar i områden som har störst betydelse för invånarna så som fysisk aktivitet, övervikt, mental hälsa samt alkohol och rökning15. En debatt att inspireras av.
- Huvudpersonen i den här omställningen är patienten. Hur påverkas vården när den ”flyttar hem”, och hur värnar vi om individens personliga integritet och önskemål? När vi inför nya välfärdstjänster behöver vi göra det med målet att öka individens egna deltagande och medskapande av sin vård och omsorg. Patientens perspektiv måste alltid vara i centrum.
Lyckas vi implementera välfärdsteknik till hemmet med ovanstående punkter har vi inte bara lyckats hantera en av de största omställningar vi upplevt inom vård och omsorg. Vi har även skapat en god och nära vård för alla, med patientens behov och önskemål i centrum. Visst är det på så sätt hela vården kompletteras och förändras av ny teknik.
1 Sveriges Kommuner och Regioner. Välfärdens kompetensförsörjning, Personalprognos 2021–2031 och hur välfärden kan möta kompetensutmaningen 2022.
2 Myndigheten för vård och omsorgsanalys. VIP i vården? – Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom Rapport 2014:2.
3 Statens offentliga utredningar. Nästa steg. Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer SOU 2022:41.
4 SOCIALSTYRELSEN. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2023 Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2023-5-8549.
5 BOVERKET. Allt fler 80+ i befolkningen https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/aldre 2023.
6 Myndigheten för vård och omsorgsanalys. Innovation efter funktion. Välfärdsteknikens effekter ur fyra perspektiv. Rapport 2020:2.
7 Dagens Medicin. Sjukhusvård hemma växer fram på flera håll https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/vardutveckling/sjukhusvard-hemma-vaxer-fram-pa-flera-hall 2023-11-22.
8 Socialstyrelsen. Tillämpning av digital vård i regionerna. En kartläggning 2023-9-8711.
9 Statens offentliga utredningar. Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget SOU 2020:8
10 Sveriges Kommuner och Regioner. Specialiserad vård i hemmet 2022.
11 SOCIALDEPARTEMENTET. Regeringen ökar stödet till nationellt kompetenscentrum för välfärdsteknik
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/01/regeringen-okar-stodet-till-nationellt-kompetenscentrum-for-valfardsteknik/
12 SOCIALSTYRELSEN. Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg. Redovisning av arbetet från september 2022 till augusti 2023-9-8789.
13 OECD. The heavy burden of obesity: The economics of prevention 2019.
14 SCB. Hälso- och sjukvårdens andel av BNP var 11,3 procent 2021
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/halsorakenskaper/pong/statistiknyhet/halsorakenskaper-2021/
15 Morten Ørsted-Rasmussen, Camilla Noelle Rathcke, Claus Richter, Mette Lolk Hanak og Ann Leistiko Fra hhv. Hjerteforeningen, Lægeforeningen, Diabetesforeningen, Kræftens Bekæmpelse og Lungeforeningen; Patienter og læger efterlyser ambitioner for forebyggelsen: Indfør en folkesundhedslov
https://www.altinget.dk/sundhed/artikel/sundhedsorganisationer-lad-sundhedshensyn-indgaa-i-skattelovgivningen