Nära vård i en ny tid

Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd Socialstyrelsen

Min svärmor som var född för över 100 år sedan hade samma allmänläkare i 40 år. Hon började gå hos doktor Dahlberg när han var nyutexaminerad och deras kontakt fortsatte till dess han gick i pension. Jag tror den långa kontinuiteten var till glädje för dem båda och jag vet att det var en stor trygghet för min svärmor.

Svärmor fick mer krämpor med åren och hon led både av astma och hjärtproblem. Genom att doktor Dahlberg kände sin patient väl efter alla år så kunde han snabbt bedöma om en förändring i hälsan riskerade vara så allvarlig att hon behövde läggas in på sjukhuset eller om hon var trygg hemma. Det var ett enkelt sätt att undvika onödiga sjukhusinläggningar.

Idag finns det inte så många patienter som har en doktor Dahlberg och när vi talar om omställningen till en god och nära vård så handlar det inte heller om att backa tillbaka till den gamla ordningen. Vi vill förstås hitta ett sätt att organisera hälso- och sjukvården utifrån dagens behov och förutsättningar. Vi behöver arbeta teambaserat och utifrån dagens syn på arbetsmiljö och arbetstider.

En nära vård som möter dagens behov och förutsättningar

Behoven har förändrats utifrån att vi ser en åldrande befolkning och allt fler som överlever akuta tillstånd och lever länge med flera kroniska sjukdomar. Även personer med svåra funktionsnedsättningar lever längre än tidigare och kan behöva sjukvård i hemmet. Den psykiska ohälsan ökar och många får vänta för länge på att komma till vården. Därtill kommer att teknisk och medicinsk utveckling gör att fler vårdåtgärder kan göras i öppenvården och även i patientens hem om rätt utrustning och kompetens finns på plats.

Hur man lämpligen organiserar vården för att svara mot behoven är i stora delar en fråga för huvudmännen, dvs kommuner och regioner. Men riksdagen har lagt fast en rad bestämmelser om hur hälso- och sjukvården ska bedrivas och hur rollfördelningen ska se ut och som huvudmännen behöver utgå från. Det framgår t.ex. av hälso- och sjukvårdslagen att offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet ska vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet. Sedan 2019 finns en bestämmelse om att regionen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl, får vården koncentreras geografiskt. Sedan sommaren 2021 finns en bestämmelse som reglerar primärvårdens grunduppdrag. Det finns också särskilda bestämmelser som reglerar vem som får bedriva högspecialiserad vård.

Primärvården blir navet i god och nära vård

En slutsats inom omställningen till god och nära vård är att primärvården behöver stärkas för att förbättra invånarnas tillgänglighet till vården, ge förutsättning för ökad kontinuitet med vårdteamet och att patienten ska känna delaktighet i sin hälso- och sjukvård. I en god och nära vård är det enkelt och tryggt att få vård i primärvården. Det kommer också ofta ligga på primärvården att svara för samordningen av vårdinsatserna mellan vårdgivare och med socialtjänsten – att fungera som ett slags nav. Här är möjligheten att välja en fast läkarkontakt en viktig pusselbit. Vidare behöver primärvården ha förutsättningar att arbeta mer hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande.

När alla de här bitarna finns på plats finns det förutsättningar för en mer effektiv hälso- och sjukvårdsorganisation där åtgärderna i större utsträckning ges nära invånarna.  En nära vård kan stärka invånarnas förmåga att ta hand om sin egen hälsa, ge trygghet och bidra till att undvika onödiga sjukhusinläggningar. Primärvården behöver tillräckliga resurser för att möjliggöra nya sätt att arbeta. Samverkan med den specialiserade vården behöver utvecklas för att invånarna ska ges en vård som är både sömlös och kostnadseffektiv.

Vi ska inte backa tillbaka till den gamla ordningen under doktor Dahlbergs tid, men i omställningen till god och nära vård finns formerna för en nära vård i en ny tid.

Omställningen till god och nära vård pågår just nu över hela landet, lokalt och regionalt och ofta i samverkan. Som Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg stödjer Socialstyrelsen omställningen med nationella riktlinjer, kunskapsstöd, utbildningar, statistik och uppföljning. Vi ser att omställningen går framåt på flera håll och att det skapats förutsättningar för att driva arbetet vidare regionalt och lokalt. 

Nyckelord för en framgångsrik nära vård är personcentrering, samverkan och tillit. Lätt att säga men det kommer behövas en kombination av en aktiv kulturförändring och andra lämpliga incitament för att göra skillnaden.