Forum för Health Policy fortsätter lyfta fram nya arbetssätt. I veckans blogg handlar det om svårläkta sår som leder till stort lidande och är resurskrävande. Karl Lindborg, Doktorand svårläkta sår och artificiell intelligens, Anna Davnert, Undersköterska, Sårcentrum Blekinge och Zacharias Sjöberg, VD Seber Medical beskriver sitt arbete med bland annat digitala stöd.

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Resultatbaserad sårbehandling kan läka svårläkta sår snabbare

Karl Lindborg, Doktorand svårläkta sår och artificiell intelligens
Anna Davnert, Undersköterska, Sårcentrum Blekinge
Zacharias Sjöberg, VD Seber Medical

Svårläkta sår (bensår, trycksår och diabetessår) är en stor samhällsutmaning vars behandling uppskattas stå för 2-3% av Sveriges totala utgifter inom hälsa och sjukvård. Varje dag har 40 000 personer i Sverige öppna sår som inte läkt under de senaste sex veckorna – och många sår har funnits sedan början av 90-talet. Behandlingen av svårläkta sår i Sverige måste förbättras och under 2022/23 släpptes nya vårdförlopp för svårläkta sår som ämnar adressera problemen som lyfts till ytan [1-4]. Ett år senare är det däremot få inom sårprofessionen som hunnit läsa de nya vårdförloppen och ännu färre som implementerat det nya arbetssättet. Svårläkta sår fortsätter att behandlas som de alltid har gjort – med låg diagnossättningsgrad och löpandebehandlingar, ofta utan ett resultatbaserat arbetssätt där behandlingsstrategin löpande revideras baserat på behandlingsutfall. För patienterna medför det ofta perioder av felbehandlingar, något som stora delar av professionen ser som en nödvändig del av sårläkningsprocessen, med en längre läkningstid som resultat.

Nya vårdförloppen kräver precisionsuppföljning och objektiva verktyg finns att tillgå

De nya vårdförloppen för svårläkta sår 2022/23 belyser bland annat vikten av tidig diagnos, snabb identifiering av sår som inte läker (<2–4 veckor) och att samverkan mellan vårdgivare är centralt för att såren ska läka så snabbt som möjligt. Majoriteten av organisationer som behandlar sår lever idag inte upp till rekommendationerna; traditionella uppföljningsmetoder för sårläkning, såsom linjaler, har väldokumenterad felmarginal från 12% till 87% samtidigt som de fortfarande är mer precisa än den okulära besiktning som ofta sker vid sårbehandlingar runt om i Sverige. Metodiken innebär att sårspecialiteten accepterar (eller arbetar efter) en behandlingsutvärderingsfrekvens på 3-6 veckor, en utvärderingsfrekvensen som inte skulle accepteras av någon annan sjukvårdskategori eller patientgrupp.

Det finns däremot specialistkliniker som använder ett resultatbaserat arbetssätt och digitala verktyg för att löpande optimera sårläkningen. Rut Öien, tillsammans med Anna Davnert (m.fl.), startade Sårcentrum i Blekinge för 20 år sedan och har sedan dess arbetat enligt ett strukturerat och resultatbaserat arbetssätt för att effektivt utvärdera behandlingsresultat så snabbt som möjligt. I arbetet ingår bland annat frekvent visuell uppföljning genom bild, systematisk sårbäddsdokumentation genom registrering i RiksSår och uppföljning av sårläkning med mätverktyget VisiTrack. VisiTrack har gjort det möjligt att på kvadratcentimeternivå bedöma hur såret utvecklats sedan föregående sårbehandling, då såren ibland växer på grund av tryck, infektion eller annat som då snabbt måste identifieras. Med hjälp av det resultatbaserade arbetssättet kan Sårcentrum Blekinge utvärdera behandlingsstrategier redan på 1 eller 2-veckorsbasis, och interventioner kan snabbt utvärderas till dess att rätt behandling kan identifieras. Foto och mätning är viktigt för behandlande personal och mycket viktigt för patienternas delaktighet i sårbehandlingen.

Resultatbaserat arbetssätt sprids i Sverige – vi behöver tillsammans stötta sjuksköterskor och undersköterskor som vill utveckla till förmån för patienterna

Det resultatbaserade arbetssättet har börjat sprida sig till fler specialistkliniker, vårdcentraler och kommuner runt om i Sverige. Ett 50-tal kliniker, vårdcentraler och kommuner har under senaste 2 åren implementerat ett resultatbaserat arbetssätt med digital uppföljning för att veckovis utvärdera resultaten från insatta interventioner. Det finns fler digitala lösningar för att objektivt följa upp sårläkning och det bredast utrullade AI-verktyget i Sverige är mobilapplikationen SeeWound, som också Sårcentrum Blekinge nu använder och som kliniken har varit med och utvecklat tillsammans med ett antal kliniker på Linköpings Universitetssjukhus och forskning från Linköpings Universitet. Andra enheter som har anammat det nya arbetssättet och SeeWound är specialistkliniker från 16 av Sveriges 21 regioner, primärvården från bland annat Region Östergötland och några av de mest innovativa kommunerna i Sverige inom sårbehandling, däribland Finspång Kommun. Även Verklighetslabbet i Stockholm arbetar enligt metoden, som i patientfall har visats kunna förkorta läkningstiden med upp till 20%. För ”om du säger dig vara en professionell sårbehandlingsorganisation måste du också objektivt kunna utvärdera dina resultat” [5].

Tyvärr kommer det ta lång tid för hela Sverige att homogent erbjuda en resultatbaserad sårbehandling från specialistvård till kommunal hemsjukvård. Den enskilt största utmaningen är inte intresset från sjuksköterskor utan det organisatoriskt godkännande för digitala verktyg som krävs för arbetet. Regioner och kommuners riktlinjer kopplat till datahantering och inköp av ny utrustning begränsar möjligheten att implementera nischade och fristående digitala verktyg trots att de har alla de märkningar som krävs för att få användas kliniskt. Innovation i vården tar tid och vi måste tillsammans stötta och uppmuntra de sköterskor som vill förbättra vårdsituationen för patienter – oavsett om det gäller nischade hjälpmedel mot cancer eller för att snabbare läka svårläkta sår.

Läs mer om effekterna av en resultatbaserad sårbehandling och det digitala verktyget SeeWound på https://www.sebermedical.com/_files/ugd/e0b98c_e8c6a2d49f8740d69f755001d46ac220.pdf.

Referenser

[1] Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp; Kritisk benischemi. 2022

[2] Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp; Diabetes med hög risk för fotsår. 2022

[3] Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp; Venös sjukdom i benen – varicer och venösa bensår. 2022

[4] Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp; Svårläkta sår. 2023

[5] Personlig kommunikation (2022). Christina Lindholm. Professor emerita in clinical nursing. European Pressure Ulcer Advisory Board (EPUAP)