Sammanfattning seminarium Sjukhus hemma, HaH

Forum för Health Policy presenterade en ny rapport i Almedalen om Vård i hemmet, skriven av läkaren och forskaren Philip Smith. Den 10 oktober genomfördes ett uppföljande seminarium på temat: Sjukhus hemma, En analys av olika vårdformer i patientens hem. På seminariet presenterades en överblick av olika vårdformer i hemmet idag, både i Sverige och internationellt, såväl högakut som lågakut. Därefter följde en paneldiskussion. Läs sammanfattningen nedan!

Sammanfattning seminarium Sjukhus hemma

Philip Smith, läkare, forskare Medoma inledde med att presentera rapporten. Syftet med rapporten var att undersöka fördelar och utmaningar med breddinförandet av Hospital at Home (HaH) i svensk kontext. HaH kan beskrivas som ett substitut för inneliggande sjukhusvård där arbetssättet är digifysiskt och utgår från kriteriebaserad inklusion. Några viktiga punkter:

• • Ledningscentral koordinerar vården.
  • Dagliga bedömningar/ronder, minst ett besök per dag.
  • Anslutningsvägar:
    • Fokuserar på ”admission avoidance” i USA/UK (fånga upp patienter innan sjukhusbesök) snarare än ”early discharge”.
  • Patienten behandlas i hemmet som ett virtuellt sjukhus:
    • Vad görs fysiskt, vad görs på distans?
    • Uppdelning mellan medicinska och icke-medicinska aktiviteter.
  • HaH ≠ ASIH, basal hemsjukvård eller mobil närvård, även om det finns likheter.
  • Fokus på akuta, botbara tillstånd med korta, intensiva vårdförlopp och dagliga läkarbedömningar.
  • Utmaningar: Regulatoriska, organisatoriska, kulturella, logistiska, samt tillämpbarhet och skalbarhet.
  • Bedömning i Sverige: Experter tror att 15-25% av vården kan flyttas till HaH.
  • Effektivitet: Med rätt stöd kan HaH vara mer resurseffektiv än traditionell sjukhusvård.
  • Exempel på storskalig HaH-satsning: NHS Scotland, NHS England.

Efter presentationen kommenterade en panel och sedan följde en diskussion med alla närvarande.

Kommentarer panel:
Helena Flodström (patientrepresentant Reumatikerförbundet, Örebro):

• Få sjukhusplatser – många patienter behöver verkligen dessa.
• Fördelar med vård i hemmet:
  • Sova i sin egen säng.
  • Äta den mat man är van vid.
  • Undvika sjukhussmittor.
• Många med kroniska sjukdomar känner sig otrygga på sjukhus – hemma känns tryggare och bekvämare.

Johan Herlin Ejerhed (Verksamhetschef, Capio):

• Måste värna om de sköra – undersöka förutsättningarna för HaH.
• Allt fler blir sköra och sjukare, men med modern teknik kan mycket utföras i hemmet.
• Viktigt att undvika ”pussel” och istället fokusera på helheten.
• Kompetensbehov:
  • Är det dags för subspecialisering inom hemsjukvård?
  • Digital kompetens behövs i hemvården.
• Digitaliseringens potential: Vi kan använda teknik som robotduschar för att hjälpa patienter att behålla autonomi istället för att behöva hjälp av flera personer.

Tova Jexmark (VD, Tiohundra):

• Tiohundramodellen: Samverkan mellan sjukvård och omsorg.
• Har ett hemsjukvårdsteam för att minska återinläggningar.
• Vill digitalisera sitt hemsjukvårdsteam.
• År 2031 beräknas var tionde invånare i Norrtälje vara över 80 år – detta medför stora utmaningar, särskilt inom kompetensförsörjning.
• Vård och omsorgshub: Målet är att digitalt samordna resurser för att skicka ut rätt person vid rätt tidpunkt, undvika inläggning och förbättra vården i hemmet.
• Måste koppla ihop vård och omsorg med kommunen.

Frågor:

• Fråga 1: Två studier nämndes om avlastning av sjukhusvård och kostnadsbedömning. Finns dessa publicerade?
• Fråga 2: Hur viktigt är det med ett fysiskt besök per dag? Kan det vara mer sällan eller vid behov?
  • Philip: Besöksfrekvensen anpassas efter patientens behov. Viktigt att ha riktlinjer för att undvika överresursering, samt ta hänsyn till ersättningssystemet som prioriterar slutenvård över öppenvård.
• Fråga 3: Hur viktigt är barnperspektivet i HaH?
  • Philip: Inom basal hemsjukvård används ”tröskelprincipen”, men i HaH behandlas barn redan hemma. Viktigt att fortsätta möjliggöra denna utveckling.
  • Tova: Barnperspektivet är väl utvecklat och viktigt.
• Fråga 4: Vilka screeningsverktyg används för att avgöra vilka patienter som är lämpliga för HaH?
  • Philip: Det är en utmaning att identifiera patienter, men viktigt att förändra tankesättet kring vård, så det inte enbart handlar om sjukhusvård eller hemgång.
• Fråga 5: Skulle vårdepisodsersättning vara mer passande för HaH, då produktionsbaserad vård kan bli kostnadsdrivande?
  • Philip: Viktigt att ersättningen anpassas för HaH. Initialt bör ersättningen vara 1:1 med sjukhusvård, och justeras när besparingar upptäcks.
• Fråga 6 valfrihet:
  • Inger Ros: Vissa patienter vill inte ha ett ”sjukhus hemma”, och det måste finnas valfrihet kring detta. Samverkan mellan olika vårdinstanser fungerar dåligt idag, och patientorganisationer efterfrågar en koordinator för patienter med kroniska sjukdomar.
  • Philip: Håller med om att frivillighet är centralt. Många tycker dock att det känns tryggare att vårdas hemma.
  • Lotta Håkansson: Patientperspektivet måste vara i fokus, inte bara resurshantering.

Några viktiga punkter i diskussionen:

• Ekonomi och systemfrågor dominerar ofta diskussionen kring HaH (Hospital at Home), medan patientperspektivet ofta hamnar i skymundan.
• Krav från medborgarna: Om tillräckligt många patienter efterfrågar HaH, kommer politiken att anpassa sig. Dock finns det många lager av system och intressen som väger tyngre i beslut än patientens röst.
• Motstånd från vårdgivare: Många vårdgivare är tveksamma till att övergå till HaH då det innebär en stor omställning. De föredrar att ha patienterna kvar i sjukhussängarna.
• Nödvändig vårdreform: Med en äldre och sjukare befolkning är HaH en nödvändighet för att säkerställa att vården räcker till alla.