Hur får vi till de nya arbetssätt som behövs i regioner och kommuner när tekniska lösningar finns inom räckhåll för hälso- och sjukvårdsanställda? I dagens blogg för Forum för Health Policy skriver Boel Mörck, överläkare och områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om vikten av omvärldsspaning och att lära av andra sektorer som banker, arbetsförmedlingen, skatteverket, vilka redan har gjort sin digitala omställning!
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Spaning om ledarskap i (ständig) förändring och med häftigare (digitala) verktyg
Boel Mörck
Som den prokrastinerare jag ofta är sitter jag nu kvällen innan deadline och skriver ner mina tankar i mitt livs första blogg. Som läkare, reumatolog och chef har jag under hela min yrkeskarriär varit med om ständiga förändringar, många av dem rent revolutionerande som introduktionen av biologiska läkemedel i slutet av 90-talet, men även SKLs Bättre flyt i vården i början på 2000-talet där vi lärde oss ”allt” om verksamhetsutveckling och PDSA, vilket också gjorde stor skillnad för patienterna. Det som hjälpte mig att förstå varför det var minst lika viktigt att förstå den organisation som jag arbetade i, som min professionella kunskap, var Professor Paul Bataldens bild om vad som behövs för att utveckla kvaliteten i vården.
Tio år senare började de digitala arbetssätten och verktygen komma till hälso-och sjukvården på allvar och de 3 storregionerna, 3R , ser behovet av ett modernare journalsystem dvs. en informationsmiljö med funktioner som kommunikation, integration, proaktivitet och mobilitet för att skapa processtöd för verksamhet och invånare. Även om inte samarbetet höll så var den politiska ledningen i regionerna överens om att detta var rätt väg att gå. Nu är både Region Skåne och Region Västra Götaland i full färd med att införa det nya journalsystemet/ kärnsystemet samtidigt som man öppnar upp för många andra system att docka in med sina stora datamängder från sensorer i Appar, patientportaler och liknande.
När nu de tekniska lösningarna finns inom räckhåll för hälso-och sjukvårdsanställda i regioner och kommuner, hur får vi då till de nya arbetssätt som behövs? Har vi rätt digital kompetens? Hur når vi Vision e-hälsa 2025? Hur ser våra förutsättningar ut beträffande befintliga IS/IT system? Swedish Center for Digital Innovation har tagit fram en forskningsbaserad modell, DiMiOs, för att mäta digital mognad över tid. Namnet står för digital mognad i offentlig sektor och enligt uppgift har flera offentliga förvaltningar använt verktyget.
Det är minst lika viktigt att vi gör omvärldsspaning och lär av andra sektorer som banker, arbetsförmedlingen, skatteverket, vilka redan har gjort sin digitala omställning. Många har använt sig av olika variationer på kunskaps-/digitaliseringslyft med ”Train the Trainer” modellen. Vi vet från många olika utredningar att arbetskraften inte räcker till om vi fortsätter arbeta på samma vis som nu. Något som på sikt kan hjälpa upp situationen är rapporter som visar att vartannat jobb kan komma att automatiseras inom 20 år (Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF) – så kanske har vi en lösning inom räckhåll på sikt?
Ett annat mind set börjar också sprida sig inte minst för de mest sjuka äldre, och nu också då vi behöver placera många sjuka i hemkarantän (Coronavirus, Covid-19), är att det är bättre att vårda i sängar utanför sjukhusen. Läs gärna om Mercy Virtual Hospital eller lyssna på Niels van Namen prata om hemsjukhuset i sitt Ted Talk!
Trevlig helg!
Boel Mörck är Överläkare i Reumatologi, Områdeschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medicinsk Informationsdirektör (CMIO), mentor och leder Svensk Reumatologisk Förenings chef/ledarskapsprogram sedan 2014.
Läs gärna även Forum för Health Policys tidigare blogg om Home Care!