Frukostsamtal 10 december 8:30-10:00
Lokal: City Life, Sveavägen 63, Stockholm
Kaffe och smörgås serveras från 8:15
Två år har gått sedan Tidöavtalet skrevs under. I avtalet finns många reformer beskrivna som berör hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Hur har det gått?
Paneldiskussion med fokus på hälso- och sjukvård och social omsorg där företrädare från riksdag, organisationer och vårdgivare tar tempen på de föreslagna reformerna i Tidöavtalet. Vi kommer bland annat diskutera:
- Patientperspektivet – Är det bättre för patienter och närstående? Vilken påverkan har patienter och närstående?
- Statlig styrning/Vårdansvarskommittén – kommer det att bli effektivare med mer statlig styrning?
- Digital infrastruktur – Hur långt har vi kommit? Utmaningar?
- Utbyggd primärvård – En stor del i Nära vård – vad händer?
- Uppföljning/Kvalitet/Effektivitet – Hur vet vi att alla satsningar leder till både ökad kvalitet och effektivare användning av våra resurser?
Medverkande:
Johan Hultberg, riksdagsledamot, socialutskottet, Moderaterna
Lars-Ingvar Johansson, vice ordförande Nätverket mot cancer och ledamot regeringens patientråd
Lena Furmark, välfärdsexpert Svenskt Näringsliv
Annemieke Åhlenius, senior rådgivare E-hälsomyndigheten
Moderatorer: Helena Conning/Jan Grönlund, Forum för Health Policy
Sammanfattning:
- Regeringen behöver ta konkreta steg för att minska vårdköerna. Förslaget om att inrätta ett nationellt vårdgarantikansli illustrerar behovet av strukturella lösningar, medan vikten av incitament för regionerna att följa vårdgarantin lyfter en mer praktisk dimension av problemet.
- Förändringar i eller förtydligande av ansvarsfördelningen är avgörande för att lösa vårdens strukturella problem. Visioner om digitalisering och förbättrade vårdflöden måste balanseras mot praktiska hinder, som regionernas brist på gemensamma standarder och behovet av samordnade initiativ för att säkerställa effektivisering. Här blir frågor om huvudmannaskap och styrning viktiga.
- Effektivitet i vården måste prioriteras över att tillföra mer resurser. Flera deltagare betonade vikten av att utnyttja befintliga resurser på ett smartare sätt. Det handlar om att stärka samordningen och förbättra processer för att minska slöseri och frigöra kapacitet inom vården, snarare än att enbart tillföra mer finansiering.
- Frågor om digitalisering och datadelning är viktiga men kräver både lagstiftning och resurser för att realiseras. Möjligheten att göra Sverige ledande i EU genom digitalisering är en stark vision, men den förutsätter att både tekniska och administrativa hinder hanteras genom samarbete mellan regionerna och nationell lagstiftning.
- Samordning mellan kommuner, regioner och staten är nödvändig för att skapa en mer jämlik och effektiv vård. Spannet mellan visioner och praktiska utmaningar, från digitalisering till vårdköer, understryker behovet av att överbrygga skillnader mellan olika aktörer i systemet för att säkerställa bättre vård och jämlikhet.
- Patientperspektivet måste stärkas i vården. Diskussionen lyfte hur patienten ofta ses som en ”kostnad” snarare än en central aktör i vårdsystemet. Samtidigt framhölls digitaliseringens potential att stärka patientens roll genom bättre tillgång till information och individanpassade lösningar.
Läs hela sammanfattningen här >>>