Varje år faller 100 000 personer över 65 år så illa att de behöver besöka sjukhus. Vad kan vi göra för att minska fallolyckor och därmed både minska lidande och spara resurser? Vecka 40 är Fallpreventionsvecka och det uppmärksammar vi genom veckans blogg från Kristina Nordmark, chef Enheten för tidiga insatser/Seniortorg Skellefteå/Fall int!, Skellefteå kommun.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget.

Av: Kristina Nordmark, chef Enheten för tidiga insatser/Seniortorg Skellefteå/Fall int!, Vård- och omsorgsavdelningen, Socialkontoret, Skellefteå kommun
Varför behövs en vecka som fallpreventionsveckan?
Nästan samtidigt som jag fick frågan om jag kunde tänka mig att blogga för Forum for Health Policy fick jag frågan ovan från en tidning.
Svaret jag gav var: ”Därför att så länge folk faller och gör sig så pass illa som man kan göra när man ramlar, så behöver vi fokusera på att minska fallen. Att göra det en gång per år ger extra kraft i frågan. Gemensamt kan vi lyfta fallen upp på agendan och vi blir extra starka när vi fokuserar tillsammans.”
Varje år faller fler än 100 000 personer, 65 år och äldre, så illa att de behöver besöka sjukvården. Cirka 70 000 av dem behöver läggas in på sjukhus och cirka 2 000 äldre personer dör varje år på grund av en fallolycka.
Jag har personligen arbetat med fallpreventiva åtgärder på strategisk nivå sedan 2012 och gör det fortfarande i allra högsta grad. Genom åren har jag informerat otaliga gånger på lokal, regional och nationell nivå till politiker, tjänstemän, vårdpersonal och civilsamhället om fall, konsekvenserna av fallet och vilka åtgärder som har störst effekt för att förhindra fall. Jag har besökt allt från arbetsplatsträffar, pensionärsföreningar, ledningsgrupper och till och med varit på riksdagsseminarium. Jag har försökt på olika sätt nå fram till åhöraren om varför vi behöver göra något annat än vad vi gör idag för att fallen och fallskadorna ska minska.
Vad får människor att lyssna?
Jag trodde länge att det ekonomiska kostnaderna skulle vara det som väckte engagemang. Socialstyrelsens beräkningar visade att fallolyckor bland de som är 65 år och äldre kostade 16,8 miljarder år 2020. Trots att alla håller med om att det är enorma summor, verkar de nästan vara för stora för att ta till sig.
Det som i stället brukar ha större effekt är när åhörarna får testa sin egen balans. När man får se att jag kanske inte har den där balansen som jag tror att jag har. När jag inser att jag personligen kan bli drabbad. Då har jag märkt att samtalen blir annorlunda och att viljan att försöka hitta lösningar blir på något sätt mer kraftfull.
Frustration – och hopp
Det har genom åren varit ganska frustrerande att vi som nation inte kan få till gemensamt långsiktigt arbete med att minska fallskadorna. Jag har suttit på möten med MSB, Socialstyrelsen, SKR, Livsmedelsverket, pensionärsföreningarna och många fler och tänkt att nu kanske det händer något. Nu kanske vi i kommuner och regioner kan få det långsiktiga stöd vi behöver från nationellt håll. Men det har ofta stannat vid fina men tillfälliga initiativ.
Kanske har jag ibland känt en viss frustration och hopplöshet i att nå fram med det som känns otroligt viktigt.
Men nu sitter jag här, fredagen innan v 40 och känner allt annat än hopplöshet. Jag har på sista tiden verkligen blivit uppmärksammad på allt fantastiskt som händer rund om i landet under fallkampanjveckan… ändå, utan drivkraften från en nationell myndighet eller organisation. Många gånger bygger det på eldsjälar. De som inte väntar på direktiv, utan agerar – informerar, engagerar och inspirerar. Utan dem hade många av de initiativ vi ser under Fallpreventionsveckan aldrig blivit verklighet.
Osteoporosförbundet fyller sin hemsida med aktiviteter som pågår runt om i landet och ger bra tips och råd. Till exempel kan man i Nacka kommun testa fallrisken tillsammans med kommunens förebyggande verksamhet, i Katrineholm informerar rehabenheten om hur fallolyckor kan förebyggas och i Karlstad har en vårdcentral öppet hus med fokus på balans, styrka och trygghet. Listan är lång och värmande, du kan själv titta på den här Samlad info om fallprevention i regionerna – Osteoporosförbundet
I Skellefteå – där mitt hjärta finns
Här har vi tillsammans skapat ett program på www.fallint.se som jag är stolt över. Vi har bland annat fina digitala föreläsningar som alla kan ta del av som är intresserade. Vi testar seniorparkour och gör antihalksockar och så alla dessa balanstester som vi kommer att göra. Ni vet det som jag skrev om tidigare, det som verkar ha stor effekt för att nå fram till individen. Det är inte ovanligt att senioren kommer tillbaka år från år till våra balanstester med tidigare resultat i handen och vill se om man förbättrat sig. I mötet med den senioren får vi den där energin som behövs för att fortsätta försöka vända skutan på rätt köl.
En önskan inför framtiden
Vi närmar oss inte bara v 40 utan även jul. På min önskelista finns fortfarande ett långsiktigt stöd från en nationell organisation. Vi kommer att fortsätta arbeta lokalt, men tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om någon tog tag i rodret lite mer bestämt. Någon som frågar vad vi behöver för att våga ta de nödvändiga beslut som krävs. Någon som samordnar alla initiativ och skapar ett forum för erfarenhetsutbyte.
Tänk om vi kunde gå från eldsjälar till en nationell rörelse – där varje kommun, varje region och varje myndighet drar åt samma håll. Där fallprevention inte är ett projekt, en tillfällig satsning, utan en självklar del av vårt gemensamma folkhälsoarbete och fallkampanjveckan som en naturlig del i det arbetet. Det var vår målsättning när vi tog hem fallkampanjveckan till Sverige från Storbritannien för många år sedan.
Så låt oss fortsätta visa vad som är möjligt – och samtidigt våga kräva det stöd vi vet behövs. För varje fall vi förhindrar är en människa som slipper lida. Och det är värt allt!
Ha en fantastisk Fallkampanjvecka och Fall int!
