Med fokus på hälso- och sjukvårdens styrning, ansvar och relationer mellan stat, region/kommun och civilsamhälle.

Datum: 18 november kl 16:00-18:00

Sammanfattning

Beredskap i en osäker tid – så stärker vi vår förmåga

Forum för Health Policy samlade den 18 november experter från regioner, kommuner, myndigheter, patientorganisationer och frivilligsektorn för att diskutera hur Sverige kan stå bättre rustat inför kriser och krig. Frågan är högaktuell i en tid av geopolitisk osäkerhet, Nato-medlemskap och lärdomar från pandemin.

Varför beredskap är mer än akutsjukvård

Beredskap handlar inte enbart om att hantera akuta skador. Det krävs att hela vårdkedjan fungerar – från primärvård till specialistvård – även under höjd beredskap. Regionerna har ett centralt ansvar för att planera och säkerställa detta. Nato-medlemskapet innebär att Sverige nu måste samverka med internationella aktörer och Försvarsmakten, vilket ställer nya krav på vårdorganisationen, logistik och uthållighet.

Samverkan mellan nivåer

Socialstyrelsen leder arbetet med krisberedskap och civilt försvar inom vård och omsorg. Det handlar om att testa beredskapsplaner i praktiken, följa upp och skapa strukturer för privat-offentlig samverkan. Kommunerna har ett geografiskt områdesansvar och behöver planera långsiktigt för att klara både civila och militära utmaningar. En viktig fråga som lyftes var skillnaden mellan civil och militär logik i sjukvården och hur dessa kan förenas i praktiken.

Patientperspektivet och frivilligheten

En lärdom från pandemin är att patientorganisationer måste involveras mer i beredskapsarbetet. De besitter kunskap om patienters behov och kan bidra till trygghet och tillit. Frivilligorganisationer, som Röda Korset, är också en resurs som kan avlasta vården vid kris genom praktiskt stöd och socialt stöd. För att detta ska fungera krävs övningar och strukturer som tar tillvara engagemanget.

Seminariet tog upp flera avgörande frågor:

• Hur skapar vi tillit till myndigheter och vårdsystemet i en krissituation?
• Hur hanterar vi etiska dilemman kring prioritering och ransonering av vård och läkemedel?
• Hur planerar vi för långvariga kriser med begränsad personal och läkemedelsförsörjning?
• Hur möter vi nya hot som hybridkrigföring och cyberattacker?

Beredskap är ett gemensamt ansvar som kräver samverkan mellan stat, region, kommun, civilsamhälle och internationella aktörer. Patientperspektivet och frivilligheten är viktiga resurser som måste inkluderas i planeringen för att skapa ett robust och hållbart system inför framtida kriser.

Presentationer:

• Emma Spak, chef för Nationell samverkan och planering, NSPL >>>
  
• Rickard Broddvall, enhetschef, Avdelningen för Krisberedskap och civilt försvar, Socialstyrelsen >>>
  
• Ida Texell, kommundirektör i Upplands-Bro >>>

---

Program:

Lokal: Citylife, Sveavägen 63 och digitalt (länk skickas till alla anmälda någon dagar innan)

Medverkande:

• Emma Spak, chef för Nationell samverkan och planering, NSPL
  
• Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet
  
• Ida Texell, kommundirektör i Upplands-Bro
  
• Rickard Broddvall, enhetschef, Avdelningen för Krisberedskap och civilt försvar, Socialstyrelsen
  
• Tove Vikström, Tematisk rådgivare, Nationella avdelningen, Krishantering och beredskap, Svenska Röda Korset

• Peter Graf, ordförande Forum för Health Policy

Moderator: Jan Grönlund, verksamhetschef Forum för Health Policy

Det allvarliga säkerhetspolitiska läge Europa befinner sig i gör att frågor om både civil och militär beredskap blir allt viktigare och kommer att prägla vårt samhälle under lång tid framöver. Under pandemin fick vi viktiga lärdomar som kommer att vara till stor nytta. Ett stort fokus på hälso- och sjukvården är självklart.