Boel Mörck, digitaliseringsdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset reflekterar över vad som hänt inom området digitalisering de senaste fyra åren – på Sahlgrenska och i Västra Götaland och för övrigt i Sverige och Europa. Hur står det till med digitaliseringen som ska hjälpa oss med enklare administration, att hantera hälsodata, att minska behov av vårdplatser och öka tillgängligheten?
Trevlig läsning!Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Foto: Johanna St Michaels
I huvudet på en digitaliseringsdirektör
Tidigt en försommarmorgon sätter jag mig vid datorn (efter att ha haft uppdraget att skriva denna blogg ett antal veckor) och läser igenom bloggen jag skrev för fyra år sedan. Jag reflekterar över vad som hänt sedan dess, dels på Sahlgrenska och i Västra Götaland (VGR) och dels för övrigt i Sverige och Europa inom digitaliseringsområdet – otroligt mycket!!
Vi har nu endast ett halvår kvar till implementeringen av vårt nya vårdinformationssystem, Millennium, i södra delen av regionen med Borås sjukhus (SÄS) i centrum. Denna plattform blir en möjliggörare för framtida användandet och utveckling av modern medicinteknologi och inte minst effektivare hanterande och användning av hälsodata. Det innebär också att patienterna får en sömlös resa genom våra olika hälso- och sjukvårdssystem, då tex samtliga 49 kommuner ingår i programmet. Denna satsning på nya moderna system pågår inte enbart i VGR utan sker i drygt hälften av Sveriges regioner de närmaste åren, en otroligt framsynt satsning som startade för ca 10 år sedan. Bara Millennium påverkar ca 30% av befolkningen och mer än 100000 medarbetare i VGR och region Skåne, som inför samma system.
Det viktigaste, när vi gör så omfattande förändringar i våra IT-system, är att vi lyckas implementera de nya arbetssätten. Det som nu sker är en digital transformation av stora mått. Det pågår samtidigt såväl digitisering (t.ex digitala kallelser), digitalisering(t.ex egenmonitorering) och transformation (t.ex automatiserad kommunikation). Vi har en ”sand-box” på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där vi bla tar fram olika RPA (robotic process automation) efter behov och önskemål från verksamheterna. För närvarande har vi ett drygt 40-tal som jobbar 24/7 på sjukhuset. Ett exempel är en sjukskrivningsrobot, som man tagit fram på ortopedakuten för alla benbrott – i dagsläget ca 3600 intyg skrivna – godkända av försäkringskassan på första försöket och patienterna får sin ersättning utan fördröjning.
För att samla alla initiativ inom digitalisering på sjukhuset bildades ett Centrum för Digital Hälsa – Sahlgrenska Universitetssjukhuset (CDH) 2019, stommen utgörs av område digitalisering och till oss har vi knutit ePsykiatri, innovationsplattformen, Innovationsläkarna, AI-kompetenscentrum, Utdataenheten mfl. Detta har visat sig vara ett framgångsrikt koncept som vi bygger vidare på. Det vi tittar på nu är hur vi bäst kan använda digitala tvillingar för att förbättra vårdutfallet för den enskilda individen, tillgängliggöra data för såväl primär- som sekundäranvändning och rulla ut användandet av Chat-GPT och AI.
Vi behöver fler sjukhussängar! – ett påstående som följt mig sedan jag var kandidat och gjorde mina första jourer på Sahlgrenska tidigt 90-tal. Det vi nu startar är Hospital at Home(HaH), en del av Sahlgrenska hemma. Vi är absolut inte först i Sverige, finns bra utvecklade metoder särskilt i Malmö och på St Göran, men vi har möjlighet att göra det strukturerat i projektform tillsammans med Chalmers och med stöd av MedTech4health. Det finns många fördelar med virtuella vårdplatser i hemmet så som patientnöjdhet och minskad risk för vårdskador. Utomlands händer mycket inom området och konferenser på temat ges, nästa gång i Wien WHAHC 2025 | World Hospital At Home Congress (kenes.com) . Under årets Vitalis-konferens fick vi möjlighet att lyssna till professor Daniel Lasserson, president UK Hospital at Home Society – titta gärna på en av hans videos daniel lasserson video – Sök på Google
Vad händer nu på Sahlgrenska? Vi tar fram långsiktiga mål (Europas ledande 2032 ) och kortare roadmaps, vi pratar om förändringstryck och motstånd – vi citerar Kotters 8-stegsmodell, och letar ambassadörer för de olika programmen. Vi tar till alla kommunikationsmöjligheter: chefsbrev, Instagramveckor, bloggar, Poddar, Sahlgrenska-Liv artiklar, LinkedIN inslag, digitala möten, fysiska möten, works shops, APT-material, DigIT-Pulsen – men når vi alla? Är det rimligt att hoppas på det? Behövs det? Ja, vi måste försöka och ibland är det tid som behövs, tid som vi inte har…
Ledarskapet i detta skede behöver kunna och förstå förändringsledning samt hur man hanterar motstånd. Ett kärngäng som står för riktning och kunskap, som känner trygghet i gruppen och tillit till processen. Och vi alla behöver ha Digital kompetens, dvs känna till och kunna använda digitala verktyg och arbetssätt samt följa med i utvecklingen. DigITSU – Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett interaktivt utbildningsmaterial framtaget med stöd av Europeiska Socialfonden som nådde 14000 medarbetare och finns kvar och utvecklas som DigIT-VGR. Nu tar vi fram en kort grundläggande utbildning i tillämpbar AI med fokus på digital assistent – lansering efter sommaren.
Vad behöver vi som Universitetssjukhus för hjälp och stöd? Nationell samordning och samsyn på digital infrastruktur. Kanske är det statens roll att peka med hela handen, som Thomas Werngren, regeringens samordnare av digital infrastruktur i hälso- och sjukvården, säger. Regiondirektörerna och Nätverket för Sveriges IT-direktörer (SLIT) har med hjälp av SKR tagit fram en 10-punktslista för Nationell digital infrastruktur för hälso-och sjukvård (skr.se)om vad som krävs för en nationell digital infrastruktur – Läs den! Här ser jag att EHDS, Gemensamt europeiskt hälsodataområde (EHDS) • E-hälsomyndigheten (ehalsomyndigheten.se), är en påskyndare och möjliggörare för framdrift.
Nästa möjlighet till dialog är Almedalen – hoppas vi ses där!
__________
Är du i Almedalen och intresserad av frågorna?
Boel Mörck deltar på Forum för Health Policys seminarium i Almedalen den 27/6 kl 08.15-09.15 på temat Virtuell vård/vård i hemmet – ett sätt att öka tillgänglighet och patientsäkerhet? Då presenteras rapporten: Hospital at Home – Sjukhus hemma, en analys av olika vårdformer i patientens hem