Digital teknik skapar nya möjligheter i vården men innebär även ett stort förändringstryck som utmanar och till viss del skrämmer. Nasim Bergman Farrokhnia, som ingår i Forums forskarnätverk, har valt att bryta en traditionell läkarkarriär genom att börja arbeta med vård online. I dagens blogg skriver Nasim om utvecklingen av digitala vårdtjänster och vinsterna med ett nytt arbetssätt som utgår från patienten. Har vi det mod och ledarskap som krävs för att hänga med i utvecklingen av hälso- och sjukvården?
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Digital vård utmanar och utvecklar hälso- och sjukvården
Nasim Bergman Farrokhnia
I livet finns ögonblick som dröjer sig kvar i minnet och som ger incitament och mening, som mitt första ”distansmöte”. Det med Sverige genom ett SAS-plansfönster ner mot blå-gröna mattan av Stockholms skärgård minuterna innan vi landade på Arlanda den första mars 1990. Jag minns tydligt bilderna, känslan och frågan som snurrade i min nästan 18-åriga skalle: ”Varför just jag? Vad är mitt syfte?” Jag minns också väl när vi minuterna senare i ankomsthallen återförenades med vår far som flytt från Iran året innan. Jag minns hans slitna ansikte men (alltid) raka rygg och ögon som lyste – och jag tänkte vilket mod och vilken kraft det måste krävts honom att våga rycka och att orka förändra.
Snart trettio år senare har jag haft förmånen att bli specialistläkare, att forska och handleda, att engagera mig genom flertal förtroendeuppdrag och att leda norra Europas största akutmottagning på Södersjukhuset. För drygt 1,5 år sedan valde jag att bryta en traditionell läkarkarriär genom att börja på (vad som då var) ett startup-bolag med vård online, och där jag idag är kvalitets- och forskningschef.
Sverige och världen möter vågor av globalisering och urbanisering, samtidigt som vi befinner oss mitt i det som kallas fjärde industrirevolutionen där digital teknik öppnar oanade, nya dörrar. Allt detta innebär ett gigantiskt förändringstryck som utmanar och till viss del skrämmer. På tio år har smarta telefoner och oräkneliga appar moderniserat vår vardag till att bli mer mobil och därigenom snabbare och smidigare. I denna kontext ställs även vården inför nya förväntningar, önskemål, orosmoment och tillhörande frågor. Däremot har vårdsystemet, dess organisation, arbetssätt, verktyg, regelverk och styrning inte accelererat i samma förändringstakt.
Min 13-årige son, så kallad tvilling två och prematurfödd i v 29 (för övrigt överlevare tack vare fantastisk svensk sjukvård), har en svårbehandlad allergisk astma som föranlett otaliga akutbesök. Förra våren fick han sin ”Asthmatuner”, en lätthanterad mojäng för enklare lungfunktionsmätning. Värdena går in i en app i hans smarta telefon där också frågor/svar sparas som hans ”astma-dagbok”. Vi föräldrar och hans läkare kommer också åt informationen, genom inloggning med BankId respektive SITS-kort. Så en dag, säger han kort och gott: ”mamma, jag har blivit vän med min astma”.
Idag har vi chansen att göra vården mer preventiv, i stället för reaktiv. Vi kan skräddarsy våra åtgärder och insatser efter varje individs unika förmågor och behov. Och, vi kan underlätta vardagen oavsett i en patient- eller professionsroll. Min egen ingenjör till make bidrar kontinuerligt till att hålla mitt driv levande. Med sitt självklara lugn ser han en lösning för varje situation och ber mig vänligt men provocerande (tycker jag som överlevt både revolution och krig och tycker mig vara optimismen själv) att sluta gnälla.
Jag sa upp mig som verksamhetschef eftersom jag inte stod ut med att se en enda till sjuk äldre liggandes i timmar på akuten. Jag var övertygad att det gick att organisera vården så att de med mindre allvarliga åkommor kunde få hjälp på en lägre och mer effektiv vårdnivå för att få loss resurser till de som verkligen behövde det. Jag visste att teknik fanns för att kunna förse människor i hemmen med beslutsstöd för att vägleda dem till rätt vårdnivå (inklusive egenvård). Jag visste också att samma tekniker kunde användas som förutsättning för att skapa ”workflow” – i stället för bångstyriga och svårhanterade IT-systemkolosser.
Och självklart känner jag stor ödmjukhet inför konststycket att lyckas med implementering av nya arbetssätt och metoder. Just nu genomför jag tillsammans med tre andra forskare en analys av ett 30-tal intervjuer med läkare som har erfarenhet från digitala vårdtjänster. Intervjupersonerna uppger att de upplever bland annat ”förändringströtthet”, känsla av vanmakt och bristande kunskap hos de i traditionell vård som reagerar med starka känslor, motstånd eller passivitet. Men samtidigt berättar de också hur överraskade de själva blivit över att vända sin egen initiala skepsis till att i stället se vinster med ett nytt arbetssätt som utgår från patienten. Det påminner mig om Karin Boyes vackra rader ”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?”
Förenta Nationernas 17 hållbarhetsmål eftersträvar bland annat ”God hälsa och välbefinnande” (mål 3), ”God utbildning för alla” (mål 4) och ”Jämställdhet” (mål 5). Målen kan bättre möjliggöras med tillämpning av digital teknik. Vi kan förse människor med kunskap, stöd och verktyg och alltså ta hälsan, vården, välbefinnandet och välfärden närmare – en demokratiseringsprocess.
Idag sägs data vara det nya guldet som möjliggör precision, utveckling och forskning – för förbättring. I stora landet i väst satsar Google på sitt Project Nightingale* och Amazon^ köper upp och integrerar Health Navigator, inget av dessa bolag har från början haft vård eller hälsa i sikte. Och i Kina tar digitala vårdjätten Ping An Good Doctor° vården närmare människorna i glesbygden som också benämns ”medical desert” där (fysiska vårdens) tillgänglighet är obefintlig eller dålig.
Det behövs mod och aktivt ledarskap för att finna och forma sin nya roll, för var och en av oss i respektive yrke, och för Sverige hemma och i internationell tävlan – inte bara för att hänga med, utan för att vara i täten. Om inte annat är vi detta framtiden förpliktigade.
Nasim Bergman Farrokhnia
Överläkare och forskare KI SÖS
Kvalitets- och forskningschef och rektor för Academy, KRY
* Artikel om projekt Nightingale i Wall Street Journal
^Artikel om Amazon uppköp av digital hälso-start-up på CNBC
° Länk till Ping an Good Doctor
Övriga referenser:
- https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/
- https://karolinskainnovations.ki.se/en/companies/medituner-eng/
- https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/vantetider-och-besok-vid-sjukhusbundna-akutmottagningar/
- Digitala vårdtjänster och artificiell intelligens i hälso- och sjukvården: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-10-6431.pdf
- https://skl.se/halsasjukvard/ehalsa/standardiseringinformatik/ordnatinforandedigitalatjanster.15226.html