Årets ST-dagar arrangerades 6-8 november i Stockholm och över 500 ST-läkare i allmänmedicin deltog och diskuterade årets tema, kontinuitet. Susanne Steen skriver i dagens blogg för Forum om vikten av kontinuitet i hälso- och sjukvården som skapar trygghet, personlig kännedom och effektivitet. En hög läkarkontinuitet minskar över tid även antalet besök till akuten, ger ökad patientnöjdhet, större följsamhet till medicinska råd och har även visat tydliga samband med minskad mortalitet. Hur kan vi arbeta för en hälso- och sjukvård där kontinuitet är en självklarhet?

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Roger är värd att vänta på – ett blogginlägg om kontinuitet!

Susanne Steen

När jag och min man för många år sedan köpte vårt första hus behövde vi hjälp med elinstallationer. Huset var ett renoveringsobjekt där tidigare ägare till huset var lite ”händig” och dragit el själv. Första gångerna som vår elektriker Roger var i vårt hus sprang han upp och ner för trapporna med sin stege, rev upp alla lock, drog i alla elledningarna och fick slutligen dra om elen i halva huset. Ni kan tänka er att det tog tid och kostade pengar. Efter det kunde Roger emellertid vårt hus utan och innan. Nu är det alltid honom vi ringer när något behöver fixas med elen. Han kanske inte alltid har tid att komma direkt men han är värd att vänta på! Vi har inte lust att lägga massa timmar och pengar på att någon annan ska springa runt i vårt hus och riva upp alla lock och elledningar på nytt. För Roger har blivit vår ”huselektriker”. Vi känner honom, han känner oss och vi vet att han gör ett bra jobb.

Nu tänker ni kanske, vad har Roger med en konferens för ST-läkare i allmänmedicin att göra?
Roger personifierar för mig det bästa med kontinuitet, d.v.s. trygghet, personlig kännedom och effektivitet. Liknelsen ovan ger en förståelse för hur kostnadseffektivt det är att inte alltid behöva starta från noll. Den du släpper innanför dörren till ditt hus vill du dessutom kunna lita på. Precis som patienten vill kunna lita på mig som läkare. I den rollen kommer jag mina patienter väldigt nära, både fysiskt och psykiskt. Jag är den person som får höra om deras innersta oro. I den situationen är det viktigt att de känner sig trygga. En trygghet som ofta kommer med den relation vi byggt upp.

Utifrån ett större perspektiv har forskningen visat att hög läkarkontinuitet över tid minskar antalet besök till akuten, ger ökad patientnöjdhet och större följsamhet till medicinska råd. En nyligen gjord metaanalys av Gray et al (BMJ Open, 2018) ses dessutom tydliga samband med minskad mortalitet. Sett från mitt allmänmedicinska perspektiv är kontinuitet essensen i det jag gör och det som gör mitt arbete lustfullt.

Vikten av kontinuitet lyfts i Anna Nergårdhs utredning ”God och Nära vård”. Utredningens bedömning är att ”Kontinuitet i relationer mellan patienten och vårdens medarbetare samt mellan olika professioner och olika vårdkontakter är centralt för såväl vårdens kvalitet och patientens upplevelse som medarbetarnas arbetsmiljö och effektiviteten i hälsosjukvården.” I Göran Stiernstedt utredning ”Effektiv vård” rekommenderas att kontinuitet är den bärande princip som ska genomsyra styrning, organisation och arbetssätt i vården.

Listning på läkare och listningstak som förordas i delbetänkandet ”God och nära vård- en primärvårdsreform” är ett första steg. Men vad är ett namn i journalen om inte sjukvårdens ersättningsmodeller och arbetssätt långsiktigt förändras? Vi måste komma bort från stuprörstänk och se sjukvården som den helhet den är. Vi behöver kunna organisera sjukvården på olika sätt utifrån olika patientgruppers behov, dels utifrån sjukdomsbehov och dels utifrån personliga förutsättningar och preferenser.

Svensk sjukvård står inför en nödvändig förändring av många olika anledningar. Politiker, tjänstemän och vi som jobbar i vårdprofessioner har tillsammans ett stort ansvar att se till att vi har en fortsatt skattefinansierad vård av bästa kvalitet där kontinuitet är en självklarhet.

I våras köpte vi ett nytt renoveringsobjekt. Självklart ringde vi Roger som kom dit, gick igenom elen och lärde känna vårt nya hus.

Susanne Steen är  ST-läkare och snart färdig specialist i allmänmedicin. Hon har tidigare jobbat som projektledare på SKL med ”Flippen i primärvården”.

Varje år anordnas en nationell kongress för ST-läkare i allmänmedicin. Årets ST-dagar i Stockholm 6-8 november drog rekordmånga deltagare. Över 500 ST-läkare i allmänmedicin kom och diskuterade årets tema, kontinuitet. För arrangemanget stod en grupp ST-läkare i Stockholm där Susanne Steen var övergripande ansvarig. Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, står bakom arrangemanget.

Dags att mäta nytta och kostnader på riktigt!

Tina Crafoord

”Alla pratar om god och nära vård, men det händer ju inget” sa en vän till mig, tillika högt uppsatt chef i vård-Sverige. Många är vi nog som ivrigt väntar på att göra och inte bara prata.

Det finns redan exempel där man lyckats gå från ord till handling. Dock bara i mindre format. Varför är det så? Rädsla för förändring är en orsak men det handlar framför allt om styrsystemen. Som chefer följs vi upp i stuprör trots att vi uppmanas att samarbeta tvärorganisatoriskt. Vem vill, och vågar, arbeta mot nya mål som vi vet är bra för patienten/brukaren när det kostar för den verksamhet jag bedriver. Och när ingen följer upp var vinsterna hämtas hem?

Budgetprocesserna i offentlig verksamhet följer fortfarande samma gamla stuprörsstruktur. Uppskrivning täcker inte lönekostnaderna utan ett inneboende sparbeting. Kreativa lösningar sätts upp för att klara budgeten. ”Jo då, vi ska ändra arbetssätt på avdelning X men den ger ju framför allt en vinst på avdelning Y.” Vid årets slut låter det ”nej vi klarade inte det pga….” Känner ni igen glädjekalkylerna? Demoraliserande för alla inblandade och dessutom lämnar det en känsla av att det inte spelar någon roll vad jag gör som chef.

Misströsta inte. Det finns lösningar! Vi måste bara våga omfamna samhällsekonomin och nya nyttokalkyleringsmodeller där det tydligt beskrivs var vinsterna kan och SKA hämtas hem.

Jag ledde ett arbete som började med mobila lösningar men som landade i en hel vårdkedja för patienten. Och vad vården idag kostar jämte om vi gjorde föreslagna förändringar. Vi använde oss av den så kallade Ballongmodellen där vi radade upp vinster och uppoffringar/kostnader, kvalitativt likväl som monetärt. Därefter tog vi fram kostnader och lade ut ett scenario fram till 2030. Skillnaderna i utfall i de olika scenarierna var hisnande där vi såg att givet ränteutfall så skiljde det 460 Tkr per år. Men vänta… är inte det här en sådan glädjekalkyl som jag nämnde tidigare? Jo, risken finns om det saknas analyskunskap eller om ingen vet eller styr på var vinsten/skillnaden hämtas hem.

Plötsligt blev jag presenterad för Ekonomistyrningsverkets nyttokalkyleringsmodell. Den används av statliga myndigheter och företag för att beräkna både kostnader och nyttovärden. Det går att lägga in, svårigheter, komplexitet, antal organisationer som är berörda osv men framför allt kan man där lägga in i detalj vilka delar i organisationen där vinsten kan/ska hämtas hem för att just uppnå vinsten med hela förändringen! Där kan man se exakt när, var och hur en vinst kan hämtas hem.

Det finns säkerligen fler verktyg men det viktiga är att vi använder oss av dem och vågar se komplexiteten i vitögat. Vi måste bort från glädjekalkylernas tid och omfamna en seriös beräkning som tar hänsyn till alla aspekter. Om, eller när, styrningen av verksamheter stödjer de tydliga mål som finns med verksamheten så bildas en harmoni som främjar utveckling. Och då kan vi på riktigt börja gå från ord till handling när det gäller transformationen mot god och nära vård!

Tina Crafoord, ordförande Chefsföreningen Läkarförbundet och har flera olika ledningsuppdrag i Region Värmland samt arbetar på den nationella arenan kring nära vård, styrning och ledning.