Bloggserien om digitaliseringsutvecklingen i Norden avslutas idag med en summering av Daniel Anderberg, f.d. VD på CGM och ambassadör för Forum för Health Policy. Daniel reflekterar över de problemområden som håller tillbaka digitaliseringstakten men även över möjligheterna som finns med att sätta patienten i centrum för utvecklingsarbetet.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Att öka digitaliseringstakten så in i Norden……
Daniel Anderberg
Det är lätt att vara kritisk till vilka resultat digitaliseringen inom hälso- och sjukvården i Norden har åstadkommit i form av patientnytta de senaste två decennierna. I stora drag är dock resultatet ganska magert, i förhållande till vad det skulle kunna vara, och det finns fyra grundläggande problem till detta.
Ett första problemområde är att tidigare mer tekniskt orienterade IT-visioner/-strategier på såväl nationell som regional och kommunal nivå inte implementerats fullt ut i praktiken. Detta gäller exempelvis gemensamma funktioner för single-sign-on, kontexthantering, samtycke och spärr, terminologi samt interoperabilitet för att nämna några. En grundläggande gemensam IT-struktur är avgörande för att lyckas med en nationell digitalisering.
Ett andra problemområde är att nationella och regionala IT-visioner/-strategier alltför sällan har omsatts till konkreta mätbara mål och nyttor i verksamheten. För att lyckas med digitaliseringen måste visioner och strategier för eHälsa och digitalisering mycket tydligare kopplas till hälso- och sjukvårdens verksamhetsplaner och därigenom verksamhetsutveckling.
Ett tredje problemområde är att landstingskulturen ofta kännetecknas av bristande samarbete, och om detta inte förändras får digitaliseringen begränsad nytta. Således måste vi först se till att synkronisera verksamheterna och börja prata med varandra. Varför ska digitaliseringsstöden kunna prata med varandra om inte verksamheterna gör det?
Sammantaget handlar de två senare problemområdena om att utgångspunkten för digitaliseringen måste vara att förbättra och utveckla verksamhetens processer och arbetssätt – eftersom det är själva grunden för ett gott kvalitetsarbete och för att få fram ett bra digitaliseringsstöd.
Ett fjärde problemområde är att kunden (patienten/skattebetalaren) alltför sällan sätts i fokus när vi planlägger, genomför, styr och utvärderar nyttan med digitaliseringen. För att lyckas med digitaliseringen måste patienten vara utgångs- och slutpunkt för utvecklingsarbetet.Med patienten i centrum bör digitaliseringens effekter utvärderas utifrån frågeställningar så som:
- Hur har patientens upplevelse av tillgängligheten ökat de senaste 5–10 åren?
- Hur tar invånare ett större ansvar i sin egen hälsa så att det krävs mindre vård?
- Hur har det förebyggande hälsoarbetet lett till färre sjuka?
- Hur har vården blivit billigare att producera under de senaste 5–10 åren?
- Hur enkelt upplever patienten att det är att komma i kontakt med vården?
- Hur många patienter känner sig väl omhändertagna mellan olika vårdformer (sjukhus / kommunal eftervård)?
- Hur har invånaren getts möjlighet att själv bestämma utförare av vården?
Det finns inga genvägar, om de Nordiska länderna ska ha ledartröjan vad avser digitaliseringen inom hälso- och sjukvården måste samtliga fyra problemområden adresseras med konkreta lösningar!
Avslutningsvis vill jag rikta ett särskilt tack till Martin Williamson, CEO/Founder och senior eHealth advisor på Omniq för sina värdefulla synpunkter på dagens bloggartikel.
Daniel Anderberg var fram till nyligen VD på CompuGroup Medical (CGM) Sverige och Area Vice President för Hospital Information systems Nordics. Han har 20 års erfarenhet av att arbeta med verksamhetsutveckling med IT som möjliggörare inom hälsa och life science, bl.a. inom Region Stockholm, Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet. Hans nuvarande roll är bland annat som ambassadör för Forum för Health Policy.