går avslutades årets upplaga av Vitalis – mässan där kommuner, landsting, myndigheter, företag och akademi möts för att diskutera eHälsa och framtidens utmaningar och lösningar inom vård och omsorg. Vi bad Ashkan Labaf, medgrundare till eHälsobolaget Doctrin, att skriva en reflektion från mässan.
Trevlig läsning!
Tankar från Vitalis 2018
Ashkan Labaf
Det är tydligt att digitaliseringen inom vården har mognat. När Vitalis 2018 gick av stapeln den 24-26 april hölls 250 föreläsningar och seminarier med ca 180 utställare. Innehållet täckte allt från äldres behov i smarta hem till digitala verktyg som är sömlöst integrerade i sjukvårdens befintliga processer. Många regioner och landsting har en medvetenhet om digitaliseringens möjligheter som inte fanns för några år sedan.
Det jag slås mest av jämfört med föregående år är hur hälso- och sjukvården tagit en större plats i årets mässa. Tidigare har jag upplevt att utgångspunkten varit olika tekniska lösningar som eventuellt kan appliceras i vården utan att vården eller patienterna varit särskilt involverade. Behovsanalys är av avgörande betydelse för att digitaliseringen ska skapa värde för patient, vårdgivare och samhället i stort. Min upplevelse är att regioner och landsting nu har involverat sig alltmer genom att ta vara på de problem och idéer som kommer direkt från medarbetarna, och sett över vilka verktyg som finns på marknaden för att tillgodose de behov man har. Nu talade man inte om, utan hur vi ska använda oss av digitaliseringens möjligheter.
En kollega nämnde att man på den europeiska parallellmässan, Medical Informatics Europe (MIE), diskuterade datapunkter och regelstyrda beslutsstöd, medan det på Vitalis pratades betydligt mer om AI inom vården. Denna diskrepans har möjligtvis sin förklaring i att vissa aktörer har kommit längre i sin utvecklingsplan och därför kommit till insikt om att det fortfarande är några steg kvar till man kan applicera fullfjädrad AI som beslutsstöd i dagens sjukvård. Det här är en lärande process som bör skyndas långsamt för att säkerställa kvalitet och för att värna om patientsäkerheten. I mitt tycke finns det betydligt enklare åtgärder än AI som har potential att ha en enormt positiv påverkan på det vardagliga arbetet på t.ex. vårdcentralen. Det är inte alltid den mest avancerade teknologin som skapar mest värde.
Jag var bland annat inbjuden att delta i seminariet ”Odelad entusiasm eller överväldigande skepsis – Hur skapar vi balans så att nya digitala arbetssätt i vård och omsorg kan kvalitetssäkras, implementeras och breddinföras?” Socialstyrelsen inledde med ett kort anförande om sitt regeringsuppdrag med att kartlägga och lämna rekommendationer kring digital vård. Detta uppdrag överlappar delvis Göran Stiernstedts utredning om hur digitala vårdtjänster ska bidra till principen om vård efter behov och hur det ska fungera långsiktigt. Doktoranden Artin Entezarjou presenterade Lunds Universitets och Capios forskningsprojekt kring digitala bedömningar samt triage med Doctrins plattform.
Därefter följde en paneldebatt med Peter Berggren, distriktsläkare och verksamhetschef för Glesbygdsmedicinskt centrum i Västerbotten, Alexander Börve, VD och grundare på First Derm samt mig själv. Vi diskuterade bl. a. vikten av att göra noggranna behovsanalyser från vårdens och patientens perspektiv, för att innovativa lösningar ska komma patienterna gagn. Peter Berggren som sysslat med distansmedicin i över 20 år hade tydliga grunder till varför distansbedömningar snabbt fått en självklar roll i glesbygden i Västerbotten. Tvärdisciplinära team samlas runt patienten tack vare digitala verktyg och möjliggör gemensamma och effektiva bedömningar som hade varit svåra och resurskrävande att få till stånd i ett fysiskt möte. Detta är ett konkret exempel där digitala verktyg som inte är särskilt tekniskt avancerade möjliggör en vård där patientens behov står i centrum.
Daniel Forslund, Innovationslandstingsråd SLL och statssekreteraren Agneta Karlsson var optimistiska inför framtiden och gläds åt innovationskraften som blommat ut bland de privata entreprenörerna, och var övertygade om att dessa olika lösningar för oss fram mot visionen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Jag är dock fortfarande bekymrad över att det saknas en långsiktighet inom vårdens styrning när man planerar digitaliseringen inom den nära vården. Om inte ersättningsystemen är teknikneutrala så kommer politiska ramverk och motiv inverka på vad som skapar störst värde. I en nypublicerad rapport ”Sjukvårdens digitala kontaktytor 2018” har sammanlagt 38 digitala kontaktytor mellan hälso- och sjukvården och medborgarna undersökts i tio länder i Västeuropa. Där ligger de fyra största svenska landstingen strax över genomsnittet men långt ifrån statens och SKL:s vision för 2025.
Ashkan Labaf är specialist i intermedicin och disputerad inom kardiologi från Skånes Universitetssjukhus. Ashkan är medgrundare och Chief Medical Officer på Doctrin och brinner för digitaliseringens potential att höja medicinsk kvalitet och skapa bättre beslutsunderlag för en mer individanpassad vård.