Förebyggande insatser för att förbättra folkhälsan är ett viktigt område för Forum för Health Policy. Vi har på olika sätt lyft vikten av det preventiva arbetet, inte minst genom tidigare blogginlägg på temat.
Nästa vecka kommer ett par tusen experter till Stockholm för att delta i en av världens ledande folkhälsokonferenser – European Public Health Conference. I veckans blogginlägg skriver Birger Forsberg, medlem i Forums forskarnätverk och ordförande för årets konferens, om skillnader i hälsa mellan de Europeiska länderna, och varför det är viktigt att samlas kring dessa frågor.
Trevlig läsning!
Ohälsan i Europa – vad gör vi?
Birger Forsberg
Europa står inför stora utmaningar inom folkhälsoområdet till följd av migration, klimatförändringar, ökat antal äldre, utsatthet och riskfyllda levnadsvanor, inklusive drogmissbruk. Nu är det extra viktigt att Europa samlas för att bygga hållbara och hälsofrämjande miljöer. ”Sustaining Healthy and Resilient Communities” är följdaktligen temat för den konferens om folkhälsan i Europa som hålls nästa vecka.
Skillnaderna i hälsovillkor i Europa är slående. Den förväntade livslängden i Ukraina är 72 år medan den i Andorra är 85 år, en differens på 13 år. Däremellan är spridningen stor. Även inom länder är skillnaderna i hälsa stora. En utredning av Europaparlamentet uppskattade att produktionsförlusterna till följd av ojämlikhet i hälsa i EU motsvarar omkring 1,4% av BNP i unionen.
Hälsan bestäms av många faktorer och samfälld forskning visar att uppväxtförhållanden, utbildning och ekonomiska förhållande och en meningsfull sysselsättning är de allra viktigaste. Men därutöver har också levnadsvanorna stor betydelse för hälsoutfallet. I The European Health Report från 2015 visar WHO att européerna i genomsnitt dricker 11 liter ren alkohol per år och att 30% röker. Uppskattningsvis 59% av befolkningen i Europa är överviktig eller lider av fetma enligt samma rapport. Det är överlag mycket höga tal som kräver insatser av både samhället och individen. Hälsopolitik handlar om att förbättra hälso- och sjukvården, men också om att arbeta brett i samhället med expertkunskap om hur olika politiska och marknadsbetingade beslut påverkar folkhälsan. Detta har myntats i begreppet ”Health in all policies”.
Det är noterbart att Sverige har sjunkit från en 3e till 8e plats i en jämförelse av förväntad levnadslängd (Life Expectancy) över 25 år med andra europeiska länder. Länder som Spanien, Luxemburg och Schweiz har passerat Sverige under denna tid. Island har liksom år 2000 fortsatt en högre förväntad levnadslängd än Sverige. En annan ofta använd indikator på folkhälsa är barnadödlighet mätt som antal barn per 1000 födda som dör före 5 års ålder. Där är det noterbart att Sverige nu ligger på fjärde plats av de fem länderna i Norden, från att år 2000 ha haft lägst barnadödlighet i Norden.
Vilka är orsakerna till dessa skillnader i hälsa i Europa, i Norden och inom länder? Och hur kan vi lära av dem som har bättre resultat av sitt arbete för hälsa för att hjälpa alla till bättre hälsa? Det är frågor som dessa som kommer att stå i centrum på konferensen, dit några av de bästa folkhälsoforskarna i Europa kommer att medverka för att presentera sina senaste rön. Många av dem kan omsättas i direkt praktiskt arbete – i Sverige och i andra länder. Konferensen kommer därför att vara av stor betydelse för det fortsatta arbetet för en bättre folkhälsa i Sverige.
Mottot för konferensen är ”Everybody will be there”. Du med! Hoppas jag.
Konferensen äger rum den 1-4 november på Stockholmsmässan. Anmälan görs via konferensens hemsida.
Birger är läkare med inriktning på hälso- och sjukvårdsplanering och prevention. Han är överläkare i Stockholms läns landsting där han leder Enheten för hälsoutveckling (EHU) som ansvarar för områden som folkhälsa, miljö, sexualitet och hälsa, bidrag till civilsamhället m m. Birger har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt internationellt arbete och är docent i internationell hälsa på Institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet.