Vårdpersonal och patienter är öppna för att integrera mer digitala lösningar i vårdutbudet och det finns en stor tilltro till att artificiell intelligens (AI) kan förbättra diagnoser, noggrannheten i procedurer samt öka den tid som tillbringas med patienter men vad krävs för att det ska bli verklighet. Elsa Johansson, management consulting analyst och Filippa Richert, management consultant, Accenture Sweden skriver om detta i veckans blogg.

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

AI och automatisering – En möjlighet för sjukvården

Elsa Johansson, management consulting analyst, Accenture Sweden
Filippa Richert, management consultant, Accenture Sweden

Accenture publicerade nyligen rapporten ’How talent and technology can help solve the nursing shortage’, som dels belyser bemanningsutmaningen som vården står inför globalt, dels vilka möjligheter och lösningar som ny teknik medför. Genom att applicera digitala lösningar och våga tänka nytt kan tekniken frigöra tid för vårdpersonal och i grunden förändra hur vi organiserar vården och beslutsfattande.

Bristen på verksam vårdpersonal är en global kris som hotar patienters tillgång till vård och omsorg, och Sverige är inget undantag. Det är en pågående kris utan en tydlig lösning då det ofta innebär att stora personalgrupper, som närmar sig pensionsålder, inte blir ersatta av yngre kollegor. Samtidigt har vi en åldrande befolkning med fler som är kroniskt och/eller multisjuka vilket ställer högre och mer komplexa krav på vården. Det uppskattas att det kommer behövas upp till 13 miljoner fler sjuksköterskor globalt det kommande decenniet, vilket motsvarar nästan hälften av världens nuvarande 28 miljoner sjuksköterskor (International Council of Nurses, 2023). Det är en utveckling som inte kommer gå att lösa genom att enbart försöka arbeta på samma sätt som tidigare och försöka få fler att springa snabbare och jobba mer effektivt. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal upplever redan idag stress och riskerar utbrändhet då de inte har tillräcklig kapacitet för att möta patienternas behov. Att för mycket tid läggs på administrativt arbete, vilket ger mindre tid för direkt patientvård, är en stor bidragande faktor. Inte sällan gör verksamheterna vad de kan för att kunna bedriva den vård som behövs, men tyvärr leder detta ofta till kostsamma ”Quick-fixes”. Till slut blir dessa snabba lösningar ohållbara och idag har till exempel flera regioner hyrstopp på grund av de höga kostnader som inhyrd personal medför. Det är uppenbart att det behövs fundamentalt förändrade arbetssätt, och här kommer tekniken att spela en viktig roll framöver.

Accentures undersökningar visar att både vårdpersonal och patienter är öppna för att integrera mer digitala lösningar i vårdutbudet. Över 90 % av klinikerna är öppna för att tillämpa automatisering för tidskrävande dokumentationsprocesser. Det finns en stor tilltro till att artificiell intelligens (AI) kan förbättra diagnoser, noggrannheten i procedurer samt öka den tid som tillbringas med patienter. Hälso- och sjukvårdsledningsgrupper tror att AI-modeller kommer ge bättre patientupplevelser, snabbare beslutfattande och förbättra vårdpersonalens kompetenser.

Automatisering och AI bör användas i allt som går. Hittills har automatiseringen inom hälso- och sjukvården varit låg, och det finns en påtaglig förbättringspotential, där upp till 40-60% av befintligt arbete kan effektiviseras, inklusive uppgifter som datainmatning. AI har även möjligheten att revolutionera vårdsektorn genom att göra vården mer individanpassad samtidigt som den möjliggör insamling och djupgående analys av medicinsk information. Generativ AI (GenAI) är ett lovande verktyg som har kapacitet att utröna mönster i ostrukturerad text, vilket markant kan underlätta informationshanteringen och påskynda beslutsprocessen. Till exempel kan vårdpersonal mata in patientens symtom och sedan erhålla diagnosförslag. Dessutom kan inte bara vårdpersonal och det kliniska arbetet dra nytta av automatisering och AI, utan även administrativt arbete som schemaläggning, rekrytering och tidsbokning. Dessa nästintill oändliga möjligheter kommer att öppna upp för en fundamental omgestaltning av vårdens arbetssätt och organisation. Samtidigt kan denna förändring kännas överväldigande med tanke på dagens osäkra riktning för hur den ska genomföras. Accenture har därför identifierat fyra avgörande faktorer som kommer att vara avgörande för utvecklingen framöver:

För det första måste sjukvården etablera en robust digital grund. Det innebär att sjukvårdssystemen behöver en teknologisk kärna som utgör grunden för att kunna bygga sammanhängande delar som kan integreras och dra nytta av fördelarna med molntjänster, data och AI.

En andra avgörande faktor är att involvera vårdpersonal, särskilt sjuksköterskor, från allra första början när det gäller teknologisk omställning. Det är av yttersta vikt för att driva användning av tekniken och leverera värde eftersom dessa yrkesgrupper kommer använda tekniken i sin dagliga verksamhet. Människor, de som faktiskt ska ge vård och omsorg, är centrala i alla förändringsprocesser och därför bör de vara delaktiga från start.

En tredje kritisk faktor är att använda data för att fatta välgrundade investeringsbeslut. Utöver insikter från sjuksköterskor bör även operationell data och folkhälsodata användas för att identifiera kostnadseffektiva och effektiva lösningar som spar tid åt sjuksköterskor. Genom att använda AI för att generera insikter kan man bidra till att förbättra operationell effektivitet, öka noggrannheten i beslutsfattandet, rationalisera processer och ge medarbetarna möjlighet att påverka hur arbetet utförs.

Slutligen behöver sättet som sjukvården levereras på genomgå en förnyelse. Det kräver en tydlig vision, adekvata resurser, tekniskt ledarskap, förändringsprocesser och gränsöverskridande samarbete för att framgångsrikt kunna genomföra en omställning i hela organisationen. Ledare som stöder sin personal och tillhandahåller verktyg som underlättar deras arbete, vilket i sin tur möjliggör för dem att utföra det arbete som de är utbildade för, kan bygga upp organisationens motståndskraft för att möta de utmaningar som framtiden innebär, inklusive kapacitetsproblem och ökade kostnader.

Sverige, som är betraktad som en global ledare inom digitala transformationen i hälsa- och sjukvård, har stor potential för att med hjälp av teknologi kunna möta befintliga och framtida utmaningar. Dock behöver flera aktörer fortsätta samarbeta så att svensk sjukvård fortsätter att vara ledare inom digitaliseringar för att förbättra effektiviteten, kvalitén och tillgängligheten för vård och omsorg. 

Källor:
International Council of Nurses, (ICN). (2023). Recover to Rebuild.
https://www.icn.ch/sites/default/files/2023-07/ICN_Recover-to-Rebuild_report_EN.pdf#zoom=50