Vården av personer med kognitiva sjukdomar, såsom alzheimer och andra demenssjukdomar, har stora utmaningar. Veckans bloggförfattare, Göran Karlsson, Specialistläkare, Motala lasarett och Rickard Forsman, VD, Geras Solutions, som både arbetar med Minnesmottagningen.se, lyfter flera positiva exempel där utvecklingen går framåt inom forskning, behandling och diagnostisering.
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Bortglömda demenssjukdomar
– framsteg på bred front förpliktigar!
Göran Karlsson, Specialistläkare, Minnesmottagningen, Motala lasarett (till höger i bild)
Rickard Forsman, VD, Geras Solutions och Minnesmottagningen.se (till vänster i bild)
I dag lever cirka 150 000 personer med någon form av demenssjukdom i Sverige. Givet demografin i landet beräknas denna grupp öka till 190 000 år 2030 och 240 000 år 2050. Om vi räknar med förstadier till ”demens-stadie” omfattar gruppen med kognitiva sjukdomar dubbelt så många.
Mer detaljerade beräkningar av samhällskostnaderna drivet av dessa sjukdomar når svindlande 80 miljarder kronor per år (kostnader 2019). Detta kan sättas i relation till cancer som kostar samhället ca hälften så mycket, eller hjärt-kärlsjukdomar som kostar ca 1/3.
Utmaningarna är stora och framstegen har varit begränsade under en lång tid. Det finns dock många skäl att se positivt på framtiden. Här följer några banbrytande framsteg med stor potential att i grunden förändra nuläget:
- Bromsmediciner – Flertalet intressanta läkemedel med bevisad effekt att sakta ned försämringen av den kognitiv förmågan står nu inför godkännande. Värt att belysa är svenska BioArctics kandidat Leqembi som kan bli aktuellt för patienter i Sverige redan under nästa år.
- Livsstilsinterventioner – Randomiserade studier med livsstilsinterventioner inom kost, motion, social interaktion, korrekt kardiovaskulär behandling samt hjärnträning har visat på förminskad risk att drabbas av demenssjukdom.
- Biomarkörer – Nya biomarkörer i blod möjliggör mer effektiv diagnostik inom primärvården av framförallt misstänkt kognitiv svikt i tidigt skede orsakat av Alzheimers sjukdom.
- Digitala utredningsmetoder – Användning av ny teknik möjliggör att en komplicerad utredning kan standardiseras och göras tillgänglig för fler på ett skalbart sätt. Ett mer omfattande beslutsunderlag möjliggör också bättre kvalitet i bedömningen.
I dagsläget står vi dock inför en situation där en stor andel av alla drabbade patienter aldrig får någon diagnos. De som diagnosticeras får dessutom ofta sin diagnos mycket sent i sjukdomsförloppet. Mycket värdefull tid går därmed förlorad när en korrekt satt diagnos är en förutsättning för rätt vård och behandling. Det är därför viktigt att pröva nya sätt att snabbare diagnosticera.
Minnesmottagningen Motala lasarett har i samarbete med vårdcentralen i Vadstena och företaget Geras Solution testat att digitalisera stora delar av demensutredningen. Verktyget från Geras Solutions innebär i korthet att patienter själva kan bidra till utredningen genom validerad kognitiv testning, anamnesupptagning och screening för differentialdiagnoser via mobil eller läsplatta. Även närstående bjuds in att digitalt bidra till utredningen genom att ge sin syn på symtomutveckling. Informationen sammanställs sedan automatiskt och presenteras på ett överskådligt sätt för ansvarig läkare. Det har varit fråga om ett mindre test för att få en uppfattning om ifall det går att effektivisera verksamheten med hjälp av verktyget och i sådana fall gå vidare med en bredare utvärdering.
Slutsatsen så här långt är att verktyget gör det möjligt att spara resurser och öka patientnyttan. Tröskeln för att faktiskt bli utredd sänks för vissa patienter i och med att man själv får större kontroll över utredningsproceduren. Använder man verktyget på rätt patienter, de med lindrigare symtom och någon digital vana, upplever de flesta också utredningen som något roligt och positivt. Med hjälp av testdelen av utredningen kan man också blottlägga och följa mera subtila symtom av kognitiv dysfunktion än vad gängse verktyg som MMSE (vanliga kognitiva undersökningsinstrument) möjliggör.
Största potentiella fördelen med att på detta sätt få anamnes, heteroanamnes och test samlat på en och samma digitala plattform är kanske ändå att möjligheten för maskinell analys av insamlade data ökar vilket ska kunna innebära säkrare och enhetligare diagnoser och handläggning i framtiden.
Med mindre marginaler och tillgängliga resurser per patient blir det viktigt med ett omfattande underlag så att tiden kan användas till rätt saker, för bästa vårdkvalitet. I Motala har man, precis som på många andra mottagningar, på senare år haft patienter med MS, ALS, temporallobsepelepsi och depression som hamnat på minnesmottagningen för utredning. Digitala utredningar måste utföras och utvärderas så att korrekta slutsatser inte fördröjs även för dessa ovanligare patienter, när tiden för fysiskt möte mellan patient, läkare, sjuksköterska och annan vårdpersonal minskar.
Socialstyrelsens tidigare riktlinjearbete kring demenssjukdomar har skapat förutsättningar för en förbättrad vård och omsorg. Socialstyrelsen har också tagit fram en nationell strategi för demenssjukdomar, som lyfter fram viktiga områden såsom kompetensförsörjning, kunskapsstöd, anhöriga och närståendes perspektiv och möjligheterna med digitalisering. En uppdaterad strategi väntas till februari 2024. Detta kommer ge ytterligare stöd för det förändringsarbete som är nödvändigt.
Vården behöver mobiliseras för att kunna möta utmaningarna och ta vara på den potential som finns för förbättring. Här behöver både beslutsfattare, klinker och övriga aktörer komma samman för att säkerställa att alla delar hänger ihop och att värdefull tid inte går till spillo.
Det står klart att stora förändringar är nödvändiga – och möjliga! Det vi gör idag kommer avgöra när patienter, närstående och samhället i stort kommer kunna få glädje av de framsteg som tagit årtionden att värka fram.