Samverkan och samordning mellan välfärdens olika delar är avgörande för en smidig patientprocess, inte minst för att undvika ytterligare smärta och sjukskrivning. Processen hindras idag av flera byråkratihinder skriver veckans bloggförfattare Katayun Rosell.
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Brist i samverkan ger byråkratihinder
Katayun Rosell, Leg. hälso- och sjukvårdskurator, del av teamet på Capio Spine Center Stockholm som vann Patientpriset 2023
Hälso- och sjukvården och myndigheter har viktiga samhällsbärande funktioner. Dessa behöver samverka för att kunna säkerställa tillgången till god vård och välfärd hos medborgarna. Sekretessen som omgärdar personlig information är viktig för att skydda den personliga integriteten, samtidigt som densamma ofta skapar hinder och utmaningar för sjukvården som drabbar både patienter och personal.
Dessa byråkratihinder möter jag så gott som dagligen i min tjänst som leg. hälso- och sjukvårdskurator. För att illustrera hur hindren kan yttra sig för den enskilda individen vill jag belysa det genom en fallbeskrivning med ett ganska ”klassiskt” fall som vi kan stöta på inom multimodal smärt- och stressrehabilitering:
Assia är 54 år och kommer från ett land i Mellanöstern. Hennes högsta utbildningsnivå är grundskola och hon har sparsamt med kunskaper i svenska språket. Här i Sverige har hon arbetat inom hemsjukvården. Arbetet inom hemtjänsten är mycket fysiskt krävande med tunga lyft och böjningar. Arbetet är också stressfyllt med minutpassning mellan brukarna. Assia har fått diagnosen fibromyalgi, alltså långvarig spridd (och migrerande) smärta i kroppen. Denna sjukdomsbild gör henne mycket begränsad i vardagen. Hon har haft perioder av både kortare och längre sjukskrivningar. Perioderna av sjukskrivningar blivit allt tätare.
Vi i sjukvården är måna om att hjälpa Assia att må bättre och komma åter i arbete på bästa möjliga sätt. Vi fastnar dock i en loop av hinder när vi försöker nå olika myndigheter och sjukvårdsenheter för att få nödvändiga kontakter med personer som är insatta i ärendet. Vi inom vården tvingas t.ex. ofta köa närmre en timme för att få kontakt med Arbetsförmedlingen.
Assia är ett vanligt exempel på en patients stora behov av samordning mellan insatser från myndigheter, sjukvård och arbetsgivare. Vi inom sjukvården kan inte få ut någon information om patientens ärenden hos myndigheter (först behöver patienten med snigelpost skicka ett samtycke som sekretessprövas av berörd myndighet) för att hjälpa denne vidare. Denna prövning skulle enkelt kunna ske digitalt. För att komma till specialistvård med multimodal smärtrehabilitering kan vägen vara nog så lång. När vi saknar smidiga sätt att utbyta information i ett ärende där patienten själv önskar och behöver det blir vårdinsatserna negativt påverkade och behandlingsprocessen utdragen.
Samordningen som är avgörande för en smidig patientprocess, inte minst för att undvika ytterligare smärta och sjukskrivning hindras av följande byråkratihinder:
- Förseningar i vården: När instanserna har svårt att nå varandra för gemensam planering försenas/försvåras också behandlingsinsatser i vården för individen. Individens hälsa riskerar att försämras och sjukskrivningsperioden riskerar att förlängas. Mängden vårdinsatser kan då öka och patientens frånvaro från arbetsmarknaden kan bli längre än nödvändigt.
- Brist på samverkan: Kravet om samverkan mellan hälso- och sjukvård och andra myndigheter, vilka är lagstadgade genom Hälso- och sjukvårdslag samt Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter, är svårt att leva upp till med nuvarande hinder för en snabb och smidig dialog.
- Ökad administrativ börda: Lång och idelig väntetid i telefon, för många och ibland onödiga journalanteckningar, ett stort antal kontaktförsök, brev och intyg ökar drastiskt vid ovan beskrivna byråkratihinder. En redan belastad vård blir än mer tyngd.
Några möjliga lösningar för att överbrygga dessa byråkratihinder:
- Skapa snabba kontaktvägar in med tillexempel ett direkttelefonnummer för partners och krypterad livechattför vårdpersonal att komma i direktkontakt med myndighetspersonal och där man på ett säkert sätt kan utbyta nödvändig information för att hjälpa individen.
- Utforma ett nationellt journalsystem i sjukvården där involverad sjukvårdspersonal kan ta del av patientens ärenden för att effektivisera samarbetet mellan vårdinstanser. Patienten skulle då besparas från att om och om igen behöva berätta sin historia.
- Rehabkoordinatorerär en yrkesgrupp som bör användas i högre utsträckning. Behovet av koordineringsinsatser är stort. Rehabkoordinatorer skulle kunna vara en tjänst på vårdcentraler i samband med att den Nära Vården nu stärks och regioner ger mer resurser till primärvården (exempelvis i Region Stockholm).
Katayun Rosell
leg. hälso- och sjukvårdskurator