Forum för Health Policy skriver idag i Dagens Medicin med anledning av att rapporten ”Prevention – hur ska vi klara framtidens vård?” släpps:
”Det måste löna sig att hålla befolkningen frisk”
”Ny forskning visar att 45 procent av alla demenssjukdomar kan förebyggas och 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom”, uppger Mai-Lis Helenius, professor i kardiovaskulär prevention, Karolinska institutet, i en intervju på Forum för health policys sajt 21 april 2022.
Varför satsas då inte mer på detta? Varför sker inte ett mer aktivt samarbete mellan fler aktörer, till exempel mellan vården och apoteken, där apoteken kan avlasta primärvården med olika tjänster? Det måste löna sig att hålla befolkningen frisk. Vi hävdar att det här finns många lågt hängande frukter.
I regionernas sjukvårdsbudgetar trängs resurser till prevention lätt undan av löpande tunga poster. Det kan också handla om bristande kunskap. Ett exempel är fysisk aktivitet på recept, FAR, en hyllad evidensbaserad metod för att främja fysisk aktivitet. År 2020 rapporteras endast 7 till 8 FAR per 1000 besök i primärvården. Visserligen är FAR inte relevant för många, men förskrivningen förefaller ändå användas överraskande sällan. Regionerna lyfter fram en rad olika hinder för att arbeta med FAR: bristande kunskap, tidsbrist i patientmötet, avsaknad av rutiner, krångliga journalsystem och uppföljningssystem. Kanske borde andra yrkesgrupper än läkare användas mer.
I en rapport från Forum för Health Policy som publiceras i dag, och som är baserad på inspel från många olika aktörer, lyfts en rad rekommendationer fram: patienters delaktighet, användarvänliga it-system, nyttjande av digitala verktyg, samverkan mellan olika aktörer och mycket mer.
Avgörande är emellertid avsaknaden av ekonomiska/organisatoriska modeller, eftersom ersättningssystemen i hälso- och sjukvården i dag ger för svaga incitament för att satsa på prevention. Visserligen förväntas kapitering/fast ersättning per listad patient inrymma och motivera förebyggande och prevention, vilket ingår i primärvårdens uppdrag. Men där får man inte hela besparingen som prevention ger upphov till, till exempel lägre kostnader för inläggningar på sjukhus.
Ersättningssystemen i Sverige behöver också utvecklas med fokus på prevention. Till exempel bör så kallade hälsoobligationer, där ersättning utgår baserad på värde/resultat prövas i större utsträckning. Region Stockholm genomför en sådan insats mot diabetes typ 2. Vid programstart låg samtliga deltagare i programmet inom spannet för prediabetes, det vill säga riskzonen för att utveckla diabetes typ 2 över tid. Redan efter sex månader märktes stor skillnad för den första gruppen deltagare, 43 procent hade förbättrat sina blodsockervärden till den grad att de inte längre låg i riskzonen för diabetes typ 2. Efter tolv månader var 51 procent av de första deltagarna inte längre i riskzonen. Om Region Stockholm skulle skala upp satsningen och erbjuda den till alla prediabetiker i länet, skulle det innebära en besparingspotential på 1,4 miljarder kronor per år i regionen, vilket motsvarar 2 400 sjukskötersketjänster.
Prevention och hälsofrämjande åtgärder förebygger sjukdomar, sparar lidande och resurser och gör att vi lever längre med bättre livskvalitet. Det är hög tid att vi vågar testa nya ekonomiska/organisatoriska modeller som vi sedan kan breddinföra.
Catharina Barkman, kanslichef Forum för Health Policy
Peter Graf, ordförande Forum för Health Policy
