Regionerna satsar stort på nya vårdinformationsmiljöer. Vi har bett några av de mest tongivande personerna inom den digitala utvecklingen i Sverige svara på frågor om var de står i just nu och hur de ser på framtiden. Detta är den andra bloggen i serien och det är Sussa samverkans styrgruppsordförande, Jonas Rudenstam som svarar på frågorna.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Jonas Rudenstam
Beskriv kortfattat de satsningar ni gör och anser du att de räcker eller vad skulle du vilja se mer av?
Flera av de system som används i vården i dag är utdaterade och lever inte upp till de behov som finns inom vården. Arbetet som görs inom Sussa samverkan och FVIS-programmet syftar till att förse nio regioner med ett gemensamt vårdinformationsstöd som bygger på journalsystemet Cosmics grundprodukt. I samverkansarbetet har vi kravställt utökad funktionalitet för att rusta Cosmic med viktiga funktioner som kliniskt beslutsstöd, verktyg för utdata och stöd för operation och intensivvård. En del funktioner kommer att användas i ännu större utsträckning på lite längre sikt och då är det bra att vi ringat in dem redan nu.
Det finns också ett stort värde i att vi är många (nio regioner, ca 55 000 vårdpersonal) som kommer att jobba i ett och samma vårdinformationsstöd. Vi får en gemensam terminologi kopplad till hälsoinformatik, standardiserade mallar och formulär samt möjligheter att dela patientinformation med andra vårdgivare på ett mer patientsäkert sätt.
Hur ser tidplanen ut?
Den 11 november 2021 blev arbetet med den gemensamma, grundläggande utformningen av Cosmic i det närmaste färdigt. Den gemensamma utformningen är gällande för alla nio regioner som ingår i Sussa samverkan. Fortfarande återstår en hel del arbete, bland annat med att fylla vårdinformationsstödet med mera specifik information (mallar, formulär, mm), utveckla ny funktionalitet i vissa delar, sätta upp testmiljöer och acceptanstesta. Vårdinformationsstödet kommer att införas i de första regionerna om ca två år. Eftersom vi är nio regioner är införandeperioden relativt lång och det är upp till varje region att besluta om när i tid införandet ska ske.
Är kommunerna delaktiga i gemensamma regionala arbetet?
Vissa kommuner har representanter som är delaktiga i projektarbetet kopplat till samordnad individuell planering och informationsöverföring mellan kommunerna, socialtjänsten och hälso- och sjukvård, då som experter på dessa processer.
Alla regioner gör nu olika val av plattformar, hur påverkar det möjligheterna till informationsöverföringar mellan regioner?
Vi fokuserar mycket på standardisering och informationshantering för att optimera möjligheten att dela information mellan regionerna. De plattformar som finns stödjer oftast informationsöverföring men för att den ska fungera finns ett beroende till att data är homogen.
Tekniken i sig är oftast inte hindret utan det brukar vara ostrukturerad och heterogen data som är den största utmaningen när olika plattformar ska kommunicera. Därutöver är dagens lagstiftning det egentliga hindret för en smidig informationsöverföring.
Många olika myndigheter, regioner, SKR är iblandade i arbetet med en så kallad nationell infrastruktur men det verkar saknas någon som håller i taktpinnen. Hur ser ni på det?
Det är ju i grund och botten ett regeringsuppdrag vilket förstås talar för att det är ett viktigt och angeläget arbete. Eftersom flera myndigheter jobbar med frågan hoppas vi på att en mer konkretiserad strategi för en nationell infrastruktur inte ligger allt för långt bort.
Hur ser du på framtiden – vilka är de viktigaste vägval en/frågorna framåt för att få fart på den digitala utvecklingen i välfärden?
- Den helt överskuggande frågan är möjligheten att kunna följa patientens vård mellan regioner och kommuner, men även mellan regioner om vi skall kunna möjliggöra god och nära vård på riktigt. Det är vad flertalet av våra invånare förväntar sig av oss inom sjukvården.
- Vi behöver även öppna upp för att kunna ta emot mera data som invånare producerar i sin hemmiljö.
- Våra stöd behöver bli mer öppna för att snabbt kunna anpassa sig till ändrade behov.
Om Sussa
Sussa står för strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer. Gruppen bildades i mitten av 1990-talet och samverkar bland annat kring utveckling och förvaltning.
Här kan du läsa tidigare bloggar i serien: