Hur skapar och mäter vi värde i omsorgen?
Sammanfattning – Rundabordssamtal den 15 mars 2023.
Panel:
Kajsa Westling – Senior policy designer Experio Lab Sverige som tagit fram en rapport vad som är värdeskapande för invånarna i kontakt med region och kommun
Damir Bandic, biträdande kvalitetsdirektör Humana, som arbetar med sociala utfallsmått.
Tomas Bokström, RISE, statligt forskningsinstitut, leder Social & Health Impact Center. RISE med syfte att bl.a. utveckla utfallsbaserade kontrakt,
Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef Akademikerförbundet SSR, jobbat med barn- och ungdomsfrågor inom socialtjänsten, expert på bl.a. lagstiftning.
Lotta Håkansson – ordförande i Reumatikerförbundet
Hur mäter vi effekterna av olika sociala insatser som ges idag till barn och unga, äldre, funktionshindrade? Det handlar om grupper där det är särskilt viktigt att veta vilka metoder och behandlingar som ger resultat.
Diskussionerna handlade om kommunens ansvar för barn, unga och äldre, mätning av effekterna av det som görs, sociala utfallsmått och sociala utfallskontrakt i Sverige.
Olika aspekter togs upp angående socialtjänstens arbete och dess utmaningar, samt om hur välfungerande modeller som används inom social omsorg kan spridas till andra. Även om det finns många exempel på lyckade projekt som tyvärr inte leder någonvart, vilket kan avspeglas i incitamenten, finns det lågt hängande frukter som kan plockas för att förbättra kvaliteten. Även om vi inte har alla svaren på plats finns det fortfarande potential att höja kvaliteten.
Det är viktigt med individuell anpassning inom social omsorg och äldreomsorg, men tyvärr mäts ofta processer och strukturer inom förvaltning och offentlig sektor i stället för att mäta de faktiska resultaten. Trots att kravet på individuell anpassning finns inom äldreomsorgen, har systemet ofta svårt att hantera detta på individnivå. I stället bör man sträva efter att skapa en verklig individuell anpassning, med fokus på individens faktiska hälsotillstånd och behov.
Andra viktiga frågor inkluderade bristen på plattformar för att lagra och samla data samt vikten av att fokusera på individuell anpassning och relevanta utfallsmått inom social omsorg och äldreomsorg. Utmaningar med informationsstruktur och tillgänglighet behöver övervinnas, och bättre IT-stöd och resurser är nödvändiga för att stödja verksamheten, inklusive en förändrad lagstiftning som möjliggör detta. Vikten av att följa kvalitativa värden och vinster över gränserna betonades, men hinder på grund av olika regelverk måste utmanas för att lösa problemet med utfallen över vårdgivargränserna. Sociala utfallskontrakt diskuterades som är en modell som både skapar samarbete och fokuserar på värdeskapande.
Kajsa Westling presenterade rapporten ”Värde för vem? Ett tjänstelogiskt perspektiv på invånarens värdeskapande inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.” Med hjälp av nio kommuner, regioner och samordningsförbund har Hälsolabb samlat in data kring invånares upplevelser av hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Resultaten visade på fyra gemensamma faktorer för alla olika grupper (äldre, barn, funktionshindrade, mfl) för värdeskapande:
-betydelsen av att erbjuda enkelt tillgänglig hjälp och stöd i rätt tid,
-ett respektfullt bemötande,
-att vara en viktig aktör och medskapare
-att vården och stödet ska utgå från individens behov och resurser.
Läs rapporten här
https://experiolab.se/wp-content/uploads/2021/05/Varde-for-vem.pdf
Damir Bandic presenterade olika utfallsmått som Humana AB har publicerat och arbetar med att utveckla.
Läs mer här https://www.humanagroup.se/hallbarhet/en-hallbar-strategi/ansvarstagande-samhallsaktor/socialt-ansvar/
Läs också Hans Dahlgrens artikel till Forum för Health Policy ”Den sociala omsorgens kvalitetsutmaning i Norden”
https://healthpolicy.se/den-sociala-omsorgens-kvalitetsutmaning-i-norden/
Fredrik Hjulström betonade vikten av en ny socialtjänstlag för att möjliggöra insamlande och lagring av data.Förslag ligger på regeringens bord som bl.a inkluderar ny lag om socialtjänstdataregister. Lär mer här https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/08/sou-202047/
Tomas Bokström gav en bild av sociala utfallskontrakt.
Lär mer om sociala utfallskontrakt
https://www.ri.se/sv/shic/om-shic/shic-vad-ar-sociala-utfallskontrakt
Läs artikel till Forum för Health Policy om exempel på socialt utfallskontrakt
https://healthpolicy.se/utfallsbaserade-kontrakt-okar-sjukvardens-resurser/
Lotta Håkansson betonade vikten av personcentrering, oavsett benämningar som patient eller brukare. Resultaten som HälsoLab presenterade om vad människor efterfrågar i vård och omsorg stämmer väl med vad patientföreningar har lyft fram.
Läs vad patienter prioriterar i rapport av Forum för Health Policy
Utmaningarna är att hitta relevanta utfallsmått för att fokusera på positiva utfall, samt hur det nuvarande systemet inom socialtjänsten kan fokusera för mycket på administrativa processer och undvikande av fel.
Idag är det mest fokus på att mäta det som är enkelt att mäta: hur processerna ser ut, vilka arbetsmetoder som används, antalet kunder/brukare/omsorgstagare. Sverige ligger däremot som land långt efter många andra länder i att faktiskt mäta det vi vill uppnå och belöna kvalitet inom omsorgen. Storbritannien har kommit längre i att ompröva hur olika verktyg kan användas för att mäta och driva på kvalitetsarbetet. Över 250 olika utfallskontrakt finns dokumenterade där med positiva utfall.
Hur kan vi driva på värde och resultat i omsorgen för brukares/patienters/omsorgstagares skull?
Omsorgen står inför stora utmaningar med ett allt större behov av sociala insatser i samhället. Att jobba smartare och inte springa fortare är nödvändigt för att ha en bra arbetsmiljö och klara av de krav som ställs. Den sociala sektorn, omsorgen, ligger efter sjukvården och andra sektorer med utvärderingar och mätningar av utfall. Sverige och Norden har väl utvecklade välfärdssystem men resultatuppföljning av värdet som skapas är fortfarande begränsat. Resultat borde vara drivkraften i stället för fokus på struktur- och processmått som är lättare att följa upp.
Det är hög tid att börja jämföra de vård och behandlingsresultat vi får ut av insatser som görs inom det sociala området. Det behövs en standardisering av utfallsmått och behandlingsmetoder. Och vi behöver öppna jämförelser av utfallen.
Social omsorg har varit och är en alldeles för regelstyrd verksamhet. Lagar och förordningar är en hel djungel. Det är lätt att gå vilse och tappa det som är kärnan. God kvalitet, som är utgångspunkten i omsorgen, är ett svårfångat begrepp och svårt att mäta.
Det som tillsynsmyndigheten IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg granskar har handlat om formaliakrav, processer, dokumentation. Man fokuserar inte på utfall för brukarna. Det är vad som sedan rapporteras till regeringen. Visar det sig då att formalia och processer inte är helt på plats fokuseras än mer på ytterligare reglering som blir ännu mer svårgenomskådlig och verksamheten måste lägga tid på detta och mindre tid på resultat för brukarna
Vad kan vi lära av Öppna jämförelser i sjukvården där det finns resultatmått på till exempel Det finns olika förutsättningar lagmässigt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Inom sjukvården finns en helt annan officiell statistik som fokuserar mer på resultat. Sen finns det juridiska möjligheter att bygga kvalitetsregister Det finns inga sådana delar i socialtjänsten. Det ligger ett förslag om socialtjänstdatalag
Kan man jobba mer evidensbaserat kanske det ökar attraktiviteten i sektorn och lockar människor med att dom får jobba med metoder/behandlingar som man vet fungerar bra för brukare/klienter. Det behövs en förståelse i verksamheterna på de mått man går emot.
Mycket av det som kommunerna tycker är viktigt är dock svårt att mäta och på många områden saknas nationell statistik. Där behöver helt nya data tas fram. Idag görs ingen nationell undersökning riktad till de som har insatser från kommunal hälso- och sjukvård. En viktig fråga handlar om att få fram kvalitetssäkrad och jämförbar statistik mellan aktörer som arbetar inom social omsorg och mellan kommunerna. Olika verksamhetssystem i kommunerna är ett hinder för jämförbarhet.
Sammanfattningsvis behövs:
- en förändrad lagstiftning som ger Socialstyrelsen rätten att samla in statistik
- kommunerna måste bli bättre på att använda den data och statistik som finns
- (ovan är nödvändiga förutsättningar är nödvändiga för att möjliggöra t.ex. kvalitetsregister)
- ett annat synsätt inom omsorgen där fokus skiftar från processbeskrivningar till värde och utfall
- standardiserade mått som möjliggör jämförelser för att skapa förbättringar och utveckling i sektorn
- fokus på utfall över vårdgivargränser (dvs utvärdering av patientens hela vårdkedja oavsett vilken huvudman som är ansvarig)
- flera kommuner, vårdgivare, omsorgsaktörer bör pröva sociala utfallskontrakt