Kommandocentraler med inspiration från NASA i framtidens sjukvård! Läs Carolina Wallenius spännande blogginlägg om modern teknologi kombinerat med smarta styrsystem och uppkopplade patienter.
Trevlig läsning!
NASA inspirerar framtidens hälso- och sjukvård
Carolina Wallenius
Hälso- och sjukvården världen över står inför stora utmaningar. Oavsett vilka sjukvårdssystem och ersättningsmodeller som tillämpas är flera av utmaningarna gemensamma och kan sammanfattas till att möta behov av:
- Ökad kvalitet, såväl patienters upplevelse som klinisk kvalitet
- Ökad tillgänglighet
- Minskade kostnader
Att lösa dessa tre utmaningar samtidigt kan tyckas nära nog omöjligt. Det finns inga enkla lösningar på komplexa problem. Vägen till bättre och mer funktionella hälso- och sjukvårdssystem består av många steg. Det kommer att krävas nya synsätt, ny teknologi som i högre grad involverar patienter och ersättningssystem som främjar utveckling.
Modern teknologi och smartare styrsystem
Ett exempel på hur modern teknologi och funktionella processer ökar kvalitet och tillgänglighet finns på det stora universitetssjukhuset Johns Hopkins Medicine med huvudkontor i Baltimore, Maryland USA. Johns Hopkins är en av de ledande hälso- och sjukvårdsaktörerna i USA. Verksamhet är spridd på ett antal geografiska platser och har många olika specialistområden som ska ledas och samordnas. För att öka förmågan till styrning och ledning samordnades den operativa ledningen till en ledningscentral. I syfte att skapa effektiva och patientcentrerade vårdkedjor identifierades behov av realtidsinformation. Sjukhusets ledning tog intryck av de branscher i världen som har kommit längst inom området, däribland flygledning, energi och rymdprogram.
Med inspiration från NASA skapades ett av världens modernaste och mest högteknologiska kontrollcenter för sjukvård, låt oss benämna det ett kontrolltorn. I kontrolltornet arbetar alltid runt 25 personer från olika avdelningar i ett öppet landskap och har till sin hjälp realtidsinformation och smarta prediktionsmodeller. De medarbetare som bemannar kontrolltornet har dessutom befogenhet att fatta beslut för att operativt optimera verksamheten direkt när behov uppkommer. Detta kan innebära att på ett snabbt och effektivt sätt vidta åtgärder för att minska väntetider på akuten eller att besluta om att omdisponera personella resurser för att förbättra tillgången på vårdplatser.
För att få underlag för beslut och överblick över hela verksamheten har man skapat en sk ”Wall of Analytics”. På denna vägg monitoreras alla avgörande arbetsflöden och nyckeltal som åskådliggör läget. En typisk eftermiddag på Johns Hopkins hanterar styrsystemet över 500 meddelanden per minut från 14 olika underliggande system, allt i realtid. Meddelandena sorteras med hjälp av automatiserat beslutsstöd och medarbetarna får insikt i verksamheten genom visualiserad information.
Fördelarna med att optimera verksamheten på detta sätt är påtagliga. I exemplet med Johns Hopkins har flera viktiga områden mätbart förbättrats redan första året kontrolltornet varit i bruk. Akutpatienter tas om hand 30 procent snabbare än innan kontrolltornets införande och tiden till att man funnit en säng till patienter som ska läggas in går nästan 30 procent snabbare. Detta är tydliga bevis för att även komplex verksamhet kan utvecklas snabbt och med stor nytta för patienten.
Utan att behöva göra stora förändringar i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet kan vårdens resurser optimeras för att öka kvalitet och tillgänglighet. Genom att koppla samman och visualisera all information som idag redan finns i vården skapas förutsättningar för att styra aktuell situation och predicera framtiden.
Låt tanken gå till något av våra stora universitetssjukhus. En komplex vårdmiljö med de mest vårdintensiva patienterna. Kan denna vård effektiviseras eller är vården så bra den kan bli? Är relevant information visualiserad och tillgänglig i realtid? Är de olika delarna av sjukhuset välinformerade avseende respektive behov och resurser? Det känns inte särskilt modigt att svara ”nej” på dessa frågorna.
Att sjukhusen utnyttjar sina resurser så effektivt som möjligt inom sina egna väggar innebär inte disruption av vården i sig. Det är först när patienten tar kontrollen över sin egen situation och t ex sina egna mätvärden som disruptionen är ett faktum. Att sjukhus optimerar sin egen vårdproduktion måste ses som en länk i kedjan mot framtidens hälso- och sjukvård. När sjukvården flyttar in i framtiden genom att ha effektiva stödsystem för sin egen vardag skapas också förutsättningar för att hantera den medvetna och uppkopplade patienten.
Den uppkopplade patienten
Om den upplyste patienten i Sverige vill få sina ultraljudsbilder tolkade av superspecialister som Dr Devore eller Dr Fishman i USA, så kan patienten via sin smarta telefon skicka bilderna till den man väljer. Om vi nu går in i en vertikal och tar ultraljudsundersökning som exempel så kan undersökningen utföras av en utbildad sjuksköterska inom primärvården. Utan att sätta sin fot på ett högspecialiserat universitetssjukhus kan patienten skickat sin egen information och får svar från den yttersta spetskompetensen. Tekniken för att skicka högkvalitativa ultraljudsbilder via mobiltelefonen har utvecklats av Trice Imaging Inc, ett bolag grundat av Åsa Nordgren och Johanna Wollert-Melin, två kloka och drivande svenska entreprenörer. Nu är deras teknik en integrerad programvara i t ex General Electrics ultraljudmaskiner. Entreprenörer och storbolag som agerar på patientens krav på nytta och värde bidrar i den stora patientrevolutionen. Tekniken innebär dessutom att ultraljud kan användas t ex i ambulanser och att information kan skickas till sjukhus, vilket underlättar både triagering och förberedelser på sjukhuset.
Över tid kommer patienter som vill ha en second opinion inte skicka sina bilder för tolkning till en fysisk superspecialist, utan diagnos kommer att ske genom sk ”deep learning” och AI; artificiell intelligens. Med tekniker som skapar möjligheter till automatiserad bildigenkänning i kombination med bl a biomarkörer kan patienternas information processas ur fler simultana dimensioner än den mänskliga hjärnan mäktar med. Runt om i världen pågår forskning och utveckling i denna riktning. Diagnostisering av malaria är t ex redan idag möjlig med hjälp av automatiserad bildigenkänning till en ringa kostnad jämfört med en manuell process och dessutom tillgänglig var som helst, när som helst.
När kloka och kreativa krafter verkar i en miljö som främjar innovation och utveckling, både av arbetssätt och teknologi, skapas framtidens hälso- och sjukvård. Det finns goda möjligheter att skapa ett hälso- och sjukvårdssystem som står rustat för framtidens utmaningar, men det krävs mod. Har man förmåga har man också ansvar.
Carolina Wallenius är ansvarig för GE Health Partners verksamhet i Norden och har lång erfarenhet av utveckling av hälso- och sjukvård, bland annat som chef för vårdersättningar inom SLL. Under senare år har hon fokuserat på hur vård och omsorg kan utvecklas med ny teknologi och digitalisering i värdebaserade vårdflöden.