”Prevention är bra för både hälsa och ekonomi, och hjälper oss hushålla med våra resurser. Men det är också bra ur hållbarhetsperspektiv.” skriver veckans bloggförfattare Cecilia Winberg, ordförande och Sara Barsjö, vice ordförande Fysioterapeuterna. Se också Forum för Health Policys rapport ”Prevention- hur ska vi klara framtidens vård?”

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Foto: Ulf Huett

Prevention lönar sig för personen, samhället och klimatet

Cecilia Winberg, ordförande och Sara Barsjö, vice ordförande Fysioterapeuterna

När det brinner lite överallt är det naturligt att vi fokuserar på att släcka eldarna i stället för att ställa frågan varför det brinner. Det blir ett kortsiktigt agerande som går ut på att lösa det akuta problemet, men utan en tanke på det långsiktiga perspektivet där prevention, hälsofrämjande och förebyggande insatser är viktigt. En rapport från OECD,  The heavy burden of obesity (https://www.oecd.org/health/the-heavy-burden-of-obesity-67450d67-en.htm),  visar att varje satsad krona på preventiva insatser ger sex kronor tillbaka i minskat behov av hälso- och sjukvård. Det ger en effektiv användning av våra gemensamma resurser, vilket är bra och nödvändigt, för våra resurser är ändliga och behovet av arbetskraft är stort.

När behovet av hälso- och sjukvård minskar genom preventiva insatser, frigörs resurser som i stället kan användas där det behövs som mest. Kanske till den ökande andelen personer med komplexa vårdbehov och långvariga sjukdomar. Med vår demografiska utveckling blir därför satsningar på preventiva insatser avgörande för att vi ska kunna möta framtidens behov med en välfärd av hög kvalitet.

Forum for Health Policy skriver i sin rapport (https://healthpolicy.se/rapport-prevention-hur-ska-vi-klara-framtidens-vard/ ) att 45 procent av alla demenssjukdomar och 80 procent av de kroniska sjukdomarna kan förebyggas med hälsofrämjande insatser. Utöver detta minskar risken att drabbas av cancer, depression, diabetes typ 2, och inflammatoriska sjukdomar. Det är bra för såväl individ som samhälle.

I rapporten läser vi också om betydelsen av att arbeta tillsammans för att uppnå förändring. Det beskrivs en bred samverkan med flera aktörer som till exempel patienter, civilsamhället, professioner, akademi och företag. Genom att lära av varandra och få förståelse för varandras förutsättningar blir vi starkare. Kunskap är en viktig faktor för att vi ska se effekt av prevention. Vi behöver vara fler som har kunskap om hur vi kan förändra levnadsvanor för att de ska bli hälsofrämjande. Vi behöver också vara fler som vet vilka insatser man kan göra själv innan kontakt tas med hälso- och sjukvården. När vi ökar vår kunskap får vi större möjligheter till att hitta synergier och därmed nå större effekt.   

Ett praktiskt exempel är fallprevention, fallolyckor är vanligt bland äldre och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och dödsfall (https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-5-7923.pdf ). Varje år faller cirka 100 000 personer, 65 år och äldre, så illa att de behöver besöka sjukvården. Cirka 2 000 äldre personer avlider varje år till följd av fallolycka, enligt den definition som använts i föreliggande rapport. Kostnader för fallolyckor i Sverige under ett år summeras till 16,8 miljarder kronor, varav 11,3 miljarder kronor avser direkta kostnader för region och kommun. I exemplet har beräkningar gjorts utifrån tre fallpreventiva åtgärder med evidensbaserad effekt: 1) Fysisk träning 2) Omgivningsanpassning (inklusive hjälpmedel), och 3) Broddar på vinterväglag. Resultaten visar på kostnadsbesparing för alla tre åtgärderna.  Det finns stora kostnadsbesparingar att uppnå till följd av fallprevention, både ur ett kommunalt perspektiv och ur ett kombinerat kommunalt och regionalt perspektiv och för att inte tala om ur ett individperspektiv. 

Så prevention är bra för både hälsa och ekonomi, och hjälper oss hushålla med våra resurser. Men det är också bra ur hållbarhetsperspektiv. Klimatförändringarna utgör det största hotet mot folkhälsan under detta århundrade, och förväntas öka den framtida belastningen på hälso- och sjukvården. Det är ingen önskvärd utveckling. Hälso- och sjukvården bidrar samtidigt genom sin egen verksamhet till en betydande del av samhällets miljöbelastning. Men genom förebyggande och hälsofrämjande insatser arbetar vi också för ett mer hållbart samhälle med en minskad miljöbelastning.

Fysioterapeuterna har tagit ställning för ett mer hållbart samhälle och arbetar aktivt utifrån Agenda 2030. Det genomsyrar vår verksamhet och de beslut som vi fattar. Genom fysioterapeutiska insatser kan patientens egna förmågor stärkas och egenmakt främjas. Då får den enskilda personen möjlighet att genomföra livsstilsförändringar som både gynnar den egna hälsan och är bra ur ett klimatperspektiv: exempelvis att kunna välja att cykla och gå i stället för att ta bilen eller bussen. Med preventiva insatser skjuter vi upp sjukdom, minskar resursutnyttjandet av hälso- och sjukvård och minskar eller skjuter upp läkemedelsanvändande. Det bidrar till en bättre miljö och ett mer hållbart samhälle. Den mest hållbara sjukvården är trots allt den som aldrig behövs. 

Det är hög tid för handling och det är tillsammans som vi kan göra det. Vi har alla ett ansvar och stora möjligheter att göra skillnad för en mer förebyggande, hälsofrämjande och hållbar hälso- och sjukvård, för klimatets och hälsans skull.