2019-02-01 även publicerad i Digital Hälsa 2019-02-04
I onsdags samlade Forum för Health Policy politiker, representanter för näringsliv, patienter och forskare till ett rundabordssamtal för att diskutera den viktiga frågan om effektivitet och kostnadsutvecklingen i svensk hälso- och sjukvård. I diskussionerna rådde enighet kring ett antal punkter, inte minst behovet av att öppna upp för digitaliseringens verkliga potential. I dagens blogginlägg drar Niklas Claesson, kommunikationschef inom VGR, en parallell till utvecklingen inom tele-, radio- och tv-marknaden på 80- och 90-talet.
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Trevlig läsning!
Technology always beats politics
Niklas Claesson
”Politics always beats business, but technology always beats politics.”
Citatet kommer från Jan Stenbeck, som under 1980-talet försökte skapa en marknad för mobiltelefoni, vid sidan av Televerkets monopol. För staten var det då otänkbart att det skulle bli en stor efterfrågan på mobiltelefoni. Politikerna i panelen på World Economic Forum i Davos sägs ha skrattat ursäktande när Stenbeck i slutet av 1980-talet sa att år 2000, då skulle hela fem procent av befolkningen ha mobiltelefon.
År 2000 hade nästan två tredjedelar av invånarna i Västeuropa mobiltelefon och Stenbecks satsningar på GSM-nät, ofta gjorda i politisk motvind, hade bidragit till att rasera telemonopol och snabba på utbyggnaden av de mobila näten. På liknande sätt upphörde det svenska radio- och tv-monopolet efter att Stenbeck börjat sända TV3 via satellit från London.
Technology always beats politics.
Låt oss flytta det perspektivet till sjukvården.
Historiskt har vi varit utlämnade till sjukvårdens informations- och utförarmonopol. Doktorn satt inne med kunskapen och min hälsodata fanns i stängda journaler. Vi uppsökte vården, när vi blivit sjuka. Reaktivt.
Idag, och ännu mer i morgon, har vi tillgång till stora mängder hälsoinformation om oss själva. Från journalen online till sensorer som talar om för oss om kroppen börjar bete sig annorlunda, innan vi blir dåliga. Proaktivt.
Digitaliseringen kommer snart att på allvar förändra hur vi erbjuder och använder oss av vårdtjänster.
Apple iPhone har sedan något år tillbaka gränssnitt för att hämta in journaldata från vårdgivare. Cerner, som levererar nästa generations journalsystem till Region Skåne och Västra Götalandsregionen, samarbetar med Apple för att utveckla informationsöverföringen. Som patienter kan vi kanske snart genom mobilen dela med oss av vår hälsodata till den vårdgivare vi väljer – i Sverige eller i utlandet.
Google fick nyligen FDA-godkännande (motsv. Läkemedelsverket) för en klocka med inbyggd EKG-mätning som kan varna för exempelvis ojämn hjärtrytm. Klockan är ständigt uppkopplad och kan förse både patienten och vården med relevanta data. Senaste Apple Watch har liknande funktionalitet, men är ännu inte godkänd som medicinsk-teknisk produkt.
Facebook, Apple, Amazon, Microsoft och Google (FAAMG) investerar stort i teknologier som i grunden kommer att förändra sjukvården. Som robotik, AI, 3D-printing, smarta kläder och genomik.
Trots det handlar sjukvårdsdebatten i Sverige mest om byggnader och strukturer utifrån gamla premisser. Som hur ersättningsmodeller kan ändras så att inte invånarna utnyttjar vårdtjänster ”i onödan”. När verkligheten är den att vi inte kommer vänta på en besökstid på vårdcentralen tisdag nästa vecka när hjälpen finns bara ett knapptryck bort. Så när regeringen utfärdar direktiv om ”ett hållbart system för så kallade nätdoktorer, som inte innebär kompromisser med principen om behovsstyrd vård”, är det som ett eko från 1980-talets mediepolitik.
Kom ihåg: Technology always beats politics.
Niklas Claesson är kommunikationschef för NU-sjukvården, som är en av sjukhusförvaltningarna i Västra Götalandsregionen (VGR). Han ingår i VGR:s operativa styrgrupp för ökat användande av digitala vårdtjänster. Han har bakgrund från IT-branschen samt som politisk rådgivare i riksdagen, regeringskansliet och Europaparlamentet.