Forum för Health Policys forskarnätverk utgör en grundbult i vårt uppdrag att stärka interaktionen mellan beslutsfattare och forskare. I dagsläget utgörs nätverket av 16 forskare från olika discipliner med relevans för health policy. En av dem är docent Henrik Jordahl som nyligen publicerat en studie om tidmätning och produktivitet i hemtjänsten. I veckans blogginlägg skriver Henrik om resultaten.
Trevlig läsning!
Tidmätning och produktivitet i hemtjänsten
Henrik Jordahl
Hur hemtjänsten kan effektiviseras är ett angeläget och kontroversiellt ämne. Kommunerna behöver hitta sätt att hantera de ökande kostnaderna för äldreomsorg. Samtidigt som många som arbetar i hemtjänsten tycker att jobbet blivit allt mer stressigt, med minutscheman och leveranskrav.
Hemtjänstens kvalitet avgörs i det personliga mötet och har sin grund i personalens kompetens och omtanke. Att klämma in fler besök per dag riskerar därför att gå ut över omsorg och bemötande. Samband mellan produktivitet och kvalitet i skattefinansierad vård och omsorg har dock varit svåra att studera eftersom rättvisande produktivitetsmått inte har funnits tillgängliga.
Men på senare år har ny teknik gett helt nya inblickar i hemtjänsten. Många svenska kommuner använder idag tidmätningssystem där hemtjänstpersonalen loggar in i och ut ur de äldres hem. Mätningarna visar hur stor andel av den totala arbetstiden som personalen använder för att utföra tjänster hemma hos brukarna. Detta mått på brukartid, eller ”tid innanför dörr”, är lämpligt för att mäta arbetsproduktivitet i hemtjänsten och ligger till grund för ersättning till de privata utförarna i många kommuner som har infört valfrihetssystem i hemtjänsten.
Tillsammans med min forskarkollega Lovisa Persson har jag studerat dessa tidmätningar i 172 kommunala hemtjänstgrupper i 15 kommuner. Enligt mätningarna tillbringar personalen fyra timmar och 38 minuter hemma hos de äldre under en genomsnittlig arbetsdag på åtta timmar. Skillnaderna mellan olika hemtjänstgrupper och kommuner är samtidigt stora. I nästan var femte hemtjänstgrupp tillbringar personalen mer tid någon annanstans än hemma hos de äldre. Det tyder på att produktiviteten kan höjas på många håll. Samtidigt har 6 procent av hemtjänstgrupperna en tidsandel hos de äldre som överstiger 75 procent. Det är svårt att öka brukartiden från en så hög nivå. Figuren nedan visar hur brukartiden fördelar sig över de studerade hemtjänstgrupperna. Medelvärdet för brukartiden är 58 procent av arbetstiden.
Figur: Antal hemtjänstgrupper med olika nivåer av brukartid
Not: Worker utilization, eller brukartid på svenska, anger den del andel av arbetstiden som personalen i en hemtjänstgrupp tillbringar hemma hos brukarna.
Det visar sig att högproduktiva hemtjänstgrupper utför fler av de timmar som de äldre har fått ett biståndsbeslut på. Hög produktivitet ger med andra ord en mer leveranssäker verksamhet. Däremot finner vi inga tydliga tecken på att de äldre är mindre nöjda när personalen arbetar mer produktivt.
Sambanden är hoppfulla så till vida att ökad produktivitet inte verkar trötta ut personalen på ett sätt som går ut över brukarna. Det är däremot möjligt att styrning och ledning förklarar hur produktiva de olika hemtjänstgrupperna är. En rekommendation till kommunerna är därför att satsa på förbättrad styrning och ledning – ordning och reda i verksamheten – och att följa upp detta arbete med hjälp av de digitala tidmätningarna.
Henrik Jordahl är docent i nationalekonomi och leder forskningsprogrammet Tjänstesektorns ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning. Hans huvudsakliga forskningsområde är skattefinansierade välfärdstjänster, speciellt frågor om driftsformer, valfrihet samt styrning och ledning.
Länk till IFN Working Paper nr 1212, ”Exploring Digital Time Measurement in the Public Sector: Labor Productivity and Service Quality in Home Care” av Henrik Jordahl och Lovisa Persson.