Delaktighet

Patienter ska ges möjlighet att vara delaktiga i sin vård genom utökad information, samlad digital information och möjlighet att påverka tidsbokning i vården. Den utökade informationen omfattar vem som är fast vårdkontakt, vem som är fast läkarkontakt och hur patienten enklast når dem. Dessutom omfattas hur patienten når sina aktuella vårdenheter. De här uppgifterna kan med fördel ges samlat och digitalt tillsammans med patientens aktuella vårdplaner. Om patienten inte kan tillgodogöra sig information digitalt ska förstås informationen ges på annat sätt.

Patienten ska även ges möjlighet att vara delaktig i tidsbokning, exempelvis genom att tillfrågas om vilka dagar eller veckor patienten kan komma för vård eller genom att få några tider utlagda på sitt konto på 1177 så att patienten kan välja den tid som passar bäst.

Patienten ska ges information om tidpunkten för viss vård inom 14 dagar från det att beslutet om den vården tagits. Det ger patienten möjlighet att bättre planera sitt liv för att kunna komma på den angivna tiden och inte behöva av- eller omboka.

Men även vårdpersonalen behöver vara mer delaktiga i arbetet med ökad tillgänglighet. För att det ska ske behöver erfarenheter från pandemin tas tillvara av regionerna. Ledarskapet behöver finnas verksamhetsnära, kärnverksamheten få ökat utrymme och onödig administration tas bort. Bland annat detta ledde under pandemin till ett stort medarbetarengagemang, ett engagemang som behövs för att lyckas med tillgängligheten. Medarbetarna i vården behöver känna till verksamhetens mål och hur den egna verksamheten ligger till. Det gäller både tillgängligheten och omställningen till nära vård. Det måste tydliggöras hur de ekonomiska medel som såväl staten som regionerna satsar på dessa områden kommer kärnverksamheten till del. Tillsammans måste stat och regioner ha tillgänglighet som högsta prioritet och satsa på långsiktiga förändringar. Staten måste vässa sin uppföljning och följa upp varje region årsvis.  

Tidiga insatser

Köerna är i många regioner långa till vård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Barn och unga har svårt att veta var de ska få hjälp. Utredningen menar att alla regioner bör ha En väg in, en samverkan mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) med gemensam triagering av nya fall. Det är viktigt med tidiga insatser vid enkla och medelsvåra symtom. Elevhälsan är en viktig samarbetspartner och utredningen föreslår statliga medel för att utveckla samarbetsformer mellan elevhälsa, primärvård och BUP.

Primärvård och specialiserad vård behöver utveckla samarbetet om omställningen till nära vård ska lyckas. Ett exempel på nytt arbetssätt är digital specialistkonsult som utvecklats av ortopedkliniken i Oskarshamn tillsammans med Borgholms vårdcentral. När en patient har oklara ortopediska symtom kan primärvårdsläkaren koppla upp ortopeden digitalt för diskussion tillsammans med patienten. Genom det undviks onödiga remisser med väntan till ortopedi. Utredningen föreslår att staten stöder införandet av nya konsultativa arbetssätt mellan primärvård och specialiserad vård.

För tidiga insatser är en välfungerande och välbemannad primärvård viktig. Utredningen föreslår regionaliserad läkarutbildning som ett medel för att långsiktigt rekrytera läkare till glesbygd och långt från universitetsorterna. Det är också viktigt att få till stånd mer forskningsmöjligheter i primärvården. Utredningen föreslår nya nationella forskningsprogram.

Inom lagens ram

Den lagstadgade vårdgarantin har funnits sedan mer än tio år tillbaka. De yttersta tidsgränser som specificeras i vårdgarantin respekteras inte utan tidsgränserna har blivit mer av målsättningar. Det är viktigt för patienterna att vårdgarantin finns och respekteras. Därför måste såväl stat som regioner nu lägga sig vinn om att ändra synen på vårdgarantin samtidigt som också tillsyn av lagen bör ske. Utredningen föreslår att flera delar av patientens vårdkedja läggs in i vårdgarantin och att vissa tidsgränser skärps. Undersökningar ska ingå i vårdgarantin med en yttersta tidsgräns på 60 dagar och medicinsk bedömning i specialiserad vård ska ske inom 60 dagar (idag första besök inom 90 dagar). Utredningen föreslår skärpta krav på regionerna att hjälpa patienter till andra vårdgivare när det står klart att regionen inte kan uppfylla vårdgarantins krav. Medicinsk bedömning i primärvården föreslås ske inom sju dagar vilket är en förlängning från dagens tre dagar. Detta görs för att patienter med kronisk och känd sjukdom ska bedömas som andra inom tidsgränsen vilket inte sker idag. Sju dagar ger också möjlighet till medicinsk prioritering inom ramen och bättre möjlighet till att ta hänsyn till kontinuitet.

Förändringarna av vårdgarantin föreslås träda i kraft 1 januari 2025. Då finns tid för att genomföra produktions- och kapacitetsplanering, införa långsiktig schemaläggning, ta fram ett nationellt vårdsöksystem som visar lediga tider i realtid, sluta ytterligare avtal med alternativa vårdgivare, ta fram rutiner för att följa upp lagändringarna på ett bra sätt samt inte minst informera patienter och vårdpersonal om lagens innebörd.

Det finns en väg till ökad tillgänglighet men staten och regionerna måste gå den vägen tillsammans och patienter och medarbetare måste vara delaktiga. På sikt kan sedan ytterligare steg tas för att Sverige ska ha en vårdgaranti som är ännu skarpare.

Gunilla Gunnarsson

Fd särskild utredare

Här hittar du hela betänkandet >>>

Forum för Health Policy anordnar ett rundabordssamtal den 27 september för medlemmar och forskarnätverket med Gunilla Gunnarsson, läs mer här >>>