Den 24 augusti 2017 bjöd Forum för Health Policy in medlemmar, utvalda forskare och patientrepresentanter till en kväll kring temat användarcentrering och tjänstedesign. Som värd för kvällen stod Stockholms Sjukhem, medlem i föreningen sedan våren 2017.
____________________________________________________________
Under kvällen framkom sammanfattningsvis följande rekommendationer för en mer personcentrerad vård;
- Bemöt patienten som en person med individuella förutsättningar och behov.
- Genomför tjänstedesignprojekt för att finna nya lösningar och öppna upp för nya synsätt.
- Använd olika kompetenser i verksamheten, t.ex. logistiker och produktutvecklare.
- Fokusera på värdegrund och riktning framför detaljstyrning.
- Arbeta och utveckla för helheten, inte i stuprör eller på olika nivåer.
- Ta fram ersättningssystem som stödjer utveckling.
- Öka förståelsen för att utveckling kräver tid och långsiktighet.
____________________________________________________________
I en internationell jämförelse framgår att Sverige har stora utmaningar vad gäller patientens delaktighet i vården (1). Patientföreningar lyfter fram att individen på allvar måste tillåtas bli en medaktör som ges verktyg att efter egen förmåga ta kontroll över sin vård. Patienters aktiva delaktighet i vården ger enligt forskningen också större chans till bättre resultat. Enligt en rapport från Institutet för Framtidsstudier kan samhället spara 2,8 miljarder i minskade vårdkostnader årligen om 10 procent av Sveriges befolkning, eller 20 procent av dem som lever med kroniska sjukdomar, kan stärkas till att ta ett större ansvar för sin egenvård (2). Genom att ta tillvara spetskompetensen hos människor med kroniska och långvariga sjukdomar skulle många andra patienter kunna bli betydligt bättre på att vårda sig själva.
Det traditionella förhållningssättet i vården är att vårdens yrkesutövare ska ”behandla patienter” eller ”göra något för dem”, snarare än ”möta människor” och ”göra något tillsammans” (3). Genom ett personcentrerat förhållningssätt kan vården och omsorgen utvecklas till att verkligen möta användarnas, snarare än organisationens, behov. Samtidigt kan det bidra till en mer effektiv och sammanhållen vård och omsorg.
Användarcentrerade designmetoder såsom tjänstedesign, där lösningar tas fram och testas tillsammans med användaren, kan bidra till att forma organisationen utifrån användarnas perspektiv. Med tjänstedesign som verktyg får medarbetarens, patientens och den anhöriges kunskap, behov och upplevelse av vården och omsorgen stå i centrum.
Kvällen inleddes av Forums projektledare Catharina Barkman, följt av Karin Thalén, sjukhusdirektör på Stockholms Sjukhem, som talade om behovet tjänstedesign utifrån ett vårdgivarperspektiv.
Därefter gav Stefan Holmlid, professor i design med inriktning på tjänster vid Linköpings Universitet, en teoretisk bakgrund till vad tjänstedesign är.
Magnus Eneberg, från Södersjukhuset inom Stockholms läns landsting och Karin Rudling, verksamhetschef Rehabilitering och Primärvård på Stockholms Sjukhem, gav båda exempel på hur man arbetat med tjänstedesign i praktiken. På Stockholms Sjukhem har man t.ex. utvecklat husläkarmottagningen genom ett tjänstedesignprojekt.
Kvällen fortsatte med middag och diskussion utifrån frågeställningen:
Hur kan vi arbeta för en användardriven och användarcentrerad hälso- och sjukvård utifrån olika nivåer – i verksamheten (medarbetare/patient/anhörig), på lednings/tjänstemannanivå och på politikernivå?
Deltagarna var ense om att mycket av förändringen kan ske redan nu, i det direkta mötet med patienten, genom att vård- och omsorgspersonal i högre utsträckning ser patienten som en person först och främst, med individuella förutsättningar och behov.
Representanter från patientföreningarna menade att det krävs en förändrad organisation och nya sätt att tänka. De traditionella rollerna måste omvärderas och den kunskap som användarna av vården och omsorgen själva besitter, dvs. patienterna och deras anhöriga, bör tas tillvara i högre utsträckning. I stor utsträckning handlar det om en kulturförändring och nya sätt att se på de olika rollerna i vården och omsorgen.
Konkreta (pilot)projekt med tjänstedesign som verktyg lyftes fram som ett viktigt tillvägagångssätt, inte bara för att bidra till nya lösningar och idéer, utan också för att projekten i sig bidrar till ökad kunskap, nya synsätt och en kulturförändring hos personalen.
Flera deltagare betonade vikten av olika typer av kompetenser i verksamheten. Genom en heterogen sammansättning av personer med olika perspektiv och bakgrunder minkar risken att fastna i traditionella spår och roller. Som exempel på kompletterande kompetenser nämndes t.ex. produktutvecklare och logistiker. Rätt kompetens för rätt arbetsuppgift framfördes också som en förutsättning för att frigöra resurser och använda de så effektivt som möjligt.
På styrnings- och politikernivå efterfrågade många fokus på värdegrund och riktning, snarare än detaljstyrning. För att konkretisera riktningen menade man att själva ”utvecklingstänket” måste utvecklas så att man utgår från en helhet där alla uppmuntras att sträva mot samma mål. Enskilda förbättringsarbeten ska bygga på engagemang och stolthet hos personalen och uppmärksammas så att de får spridning.
Flera lyfte fram vikten av ersättningssystem som stödjer innovation och patientcentrering. Styckprisersättning nämndes som ett exempel på en ersättning som kan styra fel. Deltagarna efterfrågade också en utveckling och förbättring av behovsanalyser, kravställningar, nyttovärderingar och utvärderingar. Utvärderingar bör i högre utsträckning fånga upp patienternas upplevelse, inte bara deras nöjdhet och de medicinska resultaten. Vidare lyftes vikten av ett ökat förtroende för den medicinska professionen.
Deltagarna konkluderade att utveckling på alla nivåer kräver utrymme och tid. I stor utsträckning handlar det om ett förändringsledarskap och en förändrad kultur samt beslutsmandat för att möjliggöra implementering och få till en verklig förändring.
Under kvällen deltog:
Anna Forsberg, Forum för Health Policy
Anne Carlsson, Forum för Health Policy
Björn Hansell, SYLF
Carol Tishelman, Karolinska Institutet MMC/LIME
Catharina Barkman, Forum för Health Policy
Daniel Andersson, CGM Sverige
Erik Sundström, Stockholms Sjukhem
Inger Ros, Riksförbundet HjärtLung
Jon Engström, LIU/SVID
Karin Eriksson, Vinnova
Karin Rudling, Stockholms Sjukhem
Karin Thanlén, Stockholms Sjukhem
Lisbeth Löpare Johansson, Vårdförbundet
Magnus Eneberg, Stockholms Läns Landsting
Margareta Haag, Nätverket mot cancer
Marianne Spiik, Stockholms Sjukhem
Monica Winge, Stockholms Universitet
Peter Graf, Tiohundra / Forum för Health Policy
Stefan Holmlid, Linköpings Universitet
Referenser:
1. Vården ur befolkningens perspektiv. 2016. Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys
2. ”Bortom IT”, Institutet för framtidsstudier, 2016
3. https://www.vardforbundet.se/siteassets/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/vad-alla-behover-veta-om-personcentrerad-vard.pdf
