Var besatt av användaren! Genom att gå i användarens fotspår blir det lättare att förstå vad som fungerar bra respektive mindre bra och vilka lösningar som måste till för att leverera bästa tänkbara tjänst. Så skrev Johan Eriksson, entreprenör, investerare, författare och Head of Specialists på Google, i Forum för Health Policys blogg för knappt ett år sedan.
I dag skriver Johan en uppföljande blogg om hur vi kan frigöra resurser för innovation i vården. Han menar att det i slutändan är patienterna som lider i onödan för att vi inte snabbare frigör dessa resurser, för att vi inte snabbare innoverar och för att vårdpersonal och beslutsfattare inte avsätter tillräckligt med tid för sitt livslånga lärande.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Hur vi kan frigöra resurser för innovation i vården
Johan Eriksson
I en värld som ständigt förändras är den enda långsiktigt hållbara strategin att lära sig saker snabbare än världen förändras och omsätta lärdomarna i relevant innovation. Det är den enda långsiktigt hållbara strategin. Allt annat har ett bäst före datum på sig, men livslångt lärande och innovation har inte det. Just därför är det så viktigt att all personal i vården och alla beslutsfattare länkat till vården har en plan för sitt livslånga lärande samt att vi alla investerar tid och resurser i innovation.
Detta sagt så är det nog många som upplever att det är svårt att prioritera innovation i budgetar, tidsmässigt osv. Här följer därför några tankar kring hur vi kan frigöra resurser för innovation.
Skala ut existerande best practice inom produktivitet mot multisjuka äldre – Genom att börja med att arbeta användarcentrerat mot den grupp av människor som utgör den största delen av kostnaderna inom vården, där långvarigt sjuka och multisjuka utgör uppemot 80-85% av de totala vårdkostnaderna. Dag Norén visar i sin rapport Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte att gå från att arbeta insatsbaserat till användarcentrerat minskar kostnaderna med ofta så mycket som 50% ända upp till 90%. Dessa resurser kan vi använda för innovation mot en mer användarcentrerad vård.
Automatisera allt som kan automatiseras – En rapport från McKinsey & Company visar att av alla arbetstimmar som utförs i Sverige så kan vi redan med dagens teknik automatisera 46% av dessa. Med fortsatt innovation ökar den siffran varje månad. Exakt vad siffran är för en vårdcentral, ett ersättningssystem, eller ett sjukhus varierar från fall till fall, men den kommer vara stor. Idag lägger vi för mycket tid på saker inom vården som kan automatiseras vilket binder upp tid och pengar som istället skulle kunna investeras i innovation. Om något är repetitivt och kvantitativt så kan det ofta automatiseras. Ett exempel är schemaläggning som redan idag till fullo kan automatiseras. Ingen chef inom vården ska behöva lägga någon tid på schemaläggning, och inga scheman ska behöva göras manuellt. Om det sker hos dig så drar vi inte nytta av tekniken för att frigöra resurser till innovation. Flera personer kanske ställer sig frågan hur vi hanterar undantagsfall inom schemaläggningen såsom personer som arbetar deltid, särskilda preferenser osv. Inga problem, det kan system idag hantera. Exempel på andra saker som ofta kan automatiseras är insamling av data (anamneser), lotsning (triagering), monitorering av personer i hemmet, journalföring (tala in journaler eller helautomatisk journalföring under undersökningen), utskrift av nya recept osv. Vissa saker känns kanske obekväma att automatisera till en början, men det beror ofta på att vi inte vant oss vid tanken, inte för att idén är dålig. Automation har en positiv nettoeffekt på antalet arbetstillfällen i samhället. Det är med andra ord något som skapar jobb, inte tar bort dem.
Innovation genom att kopiera andras innovation – Den mest produktiva formen av innovation är oftast att inte innovera, utan att istället bli bäst i världen på att dra nytta av andra länders innovation. Här är jag övertygad om att Sverige kan bli världsledande. Så här skulle det kunna fungera som exempel:
1) Scouta – Vi tillsätter ett team på nationell nivå som scoutar innovation från hela världen. I detta team arbetar analytiker samt någon forskare för att säkerställa en solid evidensbas i innovationen som studeras.
2) Pilota – När teamet hittat något i t ex Brasilien, Singapore, USA eller Kenya som görs bättre än vad vi gör det i Sverige idag så pilotas innovationen med lämplig partner, t ex ett Landsting, ett sjukhus, en hemsjukvårdsenhet eller liknande. I denna fas är det en entreprenör/affärsutvecklare i det nationella teamet som leder arbetet.
3) Skala – Om och när piloten är framgångsrik så skalas den ut för maximal spridning över Sverige. I denna fas är det en projektledare som leder arbetet i det nationella teamet.
Vi behöver dock inte vänta på att ett nationellt team ska komma på plats för att börja. Vem som helst, oavsett om du är Hälsominister eller arbetar som sjuksköterska i Lidköping, kan följa innovationen inom hälsovård. Titta t ex på:
• Mayo Clinic – Ett av världens främsta sjukhus med en forskningsavdelning med mer än 3 000 anställda dedikerade till att hitta nya och bättre lösningar inom hälsovård
• Bertalan Meskó – En läkare som lägger en stor del av sin tid på att scouta och dela digital innovation inom hälsovård, driver bland annat siten MedicalFuturist.com
• John Hopkins Medicine, Baltimore – Inspiration från NASA med ett ”digitalt kontrolltorn” som ökat kvaliteten och minskat kostnaderna (ref Forum Blogg)
Om Sverige blir bäst på att snabbt anamma andra länders innovation inom hälsovård kommer vi att bli världens främsta land inom hälsovård.
Nu har vi tittat på tre exempel på hur vi kan frigöra resurser för innovation, men givetvis finns det många fler. I slutändan så lider patienter i onödan för att vi inte snabbare frigör dessa resurser, för att vi inte snabbare innoverar och för att vårdpersonal och beslutsfattare inte avsätter tillräckligt med tid för sitt livslånga lärande.
Vi måste komma ihåg att för varje problem finns hundratals och ofta tusentals olika möjliga lösningar. Hur många lösningar överväger vi när vi t ex vill få bukt med brist på vårdplatser? En? Tre? Överväger vi att helt enkelt inte producera fler vårdplatser utan istället transformera hemsjukvården? Vi är bättre än så, men det börjar med att vi måste radikalt höja ambitionsnivån för lärande och innovation i vården. Det som gör mig så glad är hur väldigt görbart detta är, vi behöver bara bestämma oss för att prova och köra igång. Jag ser fram emot det.
Så:
• Skala ut existerande best practice inom produktivitet mot multisjuka äldre
• Automatisera allt som kan automatiseras
• Kopiera andras innovation genom att ha koll på innovation runt om i landet och världen
• Tillsätt ett team på nationell nivå som har som uppgift att scouta, pilota och skala innovation från hela världen över hela Sverige
Vad ska du göra nästa vecka för att accelerera lärande och innovation i vården?
Johan Eriksson är entreprenör, investerare, författare och Head of Specialists på Google.