Nästa vecka arrangerar Forum för Health Policy en stor workshop på temat psykisk ohälsa– något som allt fler drabbas av, såväl yngre som äldre. Under 2015 uppgick kostnaderna för den psykiska ohälsan, direkt och indirekt, till nästan 5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Fredrik Lindencrona är styrgruppsordförande för International Initiative for Mental Health Leadership – ett internationellt och tvärsektoriellt nätverk för ledare inom psykisk hälsa. I dagens blogginlägg reflekterar han, utifrån ett internationellt perspektiv, hur denna komplexa samhällsutmaning bör bemötas.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna här nedan eller i sociala medier.
”We get by with a little help from our friends”
Fredrik Lindencrona
Professor Sir Richard Layard, vid London School of Economics, kanske världens främsta forskare inom välbefinnandets ekonomi (Wellbeing Economics), har visat att psykiska hälsa är den enskilt viktigaste faktorn bakom välbefinnande och den avgörande faktorn för välbefinnande, i sin tur, är våra relationer, i familj och närsamhälle och i våra städer, regioner och nationer. Nätverksekonomin kännetecknar dagens mänskliga ekonomiska samspel och partnerskap utgör grundpelaren för Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Vi behöver därför förstärka relationer som ett fokus för hälsopolitikens innehåll. Relationer måste också, på ett tydligare sätt, påverka hur vi definierar, utvecklar, beslutar och implementerar hälsopolitik för det 21a århundrandet.
Psykisk hälsa, temat för Forum för Health Policys stora workshop den 13 mars 2019, bedöms av WHO, FN, OECD och Världsbanken vara en omfattande och komplex samhällsutmaning som utgör 5% av BNP och förväntas öka. Psykisk ohälsa drabbar var fjärde person, har en tidig debutålder och påverkar humankapitalets utveckling och användning, vilket syns i resultat i skola och studier, i arbetsliv och i livslängd (särskilt genom sambandet med fysisk ohälsa).
Motsättningen mellan utmaningens natur och utvecklingen av fungerande lösningar kan illustreras av ett citat i Forbes där man konstaterar att vi verkar i ”ekosystem med porösa gränser” men att ”våra nuvarande managementsystem inte ännu tar denna nya situation i beaktande.” Artikelns slutsats är att det ”inte får förblinda oss från det faktum att det ändå har hänt och att framtiden inte passar i det förgångnas containrar” (3 Things You Should Know About the Network Economy).
Forskning kring praktiska lösningar för systemkoordinering i policy och praktik finns tillgänglig men ändå dominerar inte detta vårt sätt att arbeta idag. Det bekräftades av de 400 ledare, från olika sektorer som verkar för psykisk hälsa från 24 länder, som samlades i Stockholm 2018. De beskrev samstämmigt att de viktigaste barriärerna för att effektivt möta psykisk ohälsa framgångsrikt handlar om:
- bristande strukturer och processer för tvärsektoriell ledning och styrning
- otillräcklig politisk uppmärksamhet
- ineffektiv resursallokering
- stigma och negativa attityder kring psykisk ohälsa
Min slutsats, efter många år med fokus på gemensam ledning och styrning inom och mellan stat, regioner och kommuner, är att ovana och bristande incitament kanske är de allra viktigaste barriärerna för få det som behöver hända att hända. För att komma vidare behöver vi därför fokusera på att:
- Synliggöra, erkänna och vidareutveckla kritiska ömsesidiga relationer
Ledare från ett 20-tal städer och regioner som har tagit fram tvärsektoriella strategier utvecklade tillsammans en systemkartaöver psykisk hälsa i en stad eller region. Genom att erkänna de ömsesidiga relationerna mellan myriaden av faktorer som utmärker denna komplexa utmaning skapas en tydlig bild av varje aktörs bidrag till en större helhet och hur systemet kan utvecklas genom gemensamma krafter.
- Prioritera ledning och styrning kring de gemensamma utmaningarna främst
Ekonomiska systemkartläggningar (t.ex. från Stockholms län) tydliggör bilden av den totala kostnaden och aktörerna. Kostnaden för den psykiska hälsan ligger på ca 5% av länets BRP (60-70 miljarder årligen) och fördelas enligt följande; privata näringslivet 40-50%, region och kommun 20-25% vardera och staten 5-10% (då är inte kostnaden för det personers och familjers lidande inräknat). Bilden tydliggör incitamenten för varje aktör att engagera sig strategiskt i denna samhällsutmaning.
Låt oss därför uppdatera Beatles gamla dänga, med en liten twist, till framtidens melodi för personers välbefinnande och städer, regioner och länders utvecklingskraft och välstånd. ”We get by with a little help from our friends”.
Fredrik Lindencrona, PhD, är FoU-ansvarig och internationell samordnare för Uppdrag Psykisk Hälsa. Han är också ordförande för ländernas styrgrupp inom IIMHL – International Initiative for Mental Health Leadership, ett tvärsektoriellt nätverk med 5000 ledare med tio medlemsländer över världen.