Digitala läkartjänster utvecklas i snabb takt och flera utredningar har publicerats om utvecklingen. I dagens blogg till Forum skriver Felicia Gabrielsson Järhult om resultatet från forskningsstudien Digitala vårdmöten med läkare, initierad av SKL. Felicia konstaterar bland annat att patienter söker i hög grad digitala vårdtjänster för sådant som kan hanteras digitalt, den absoluta majoriteten av hälsoproblem har kunnat bedömas och  behandlas av den digitala läkaren.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Digitala vårdmöten med läkare – hett tyckande versus aktuellt kunskapsläge

Felicia Gabrielsson Järhult

Under de senaste tre åren har digitala läkartjänster i Sverige utvecklats explosionsartat. Debatten kring detta fenomen går het i media, inom professionen och i samhället på såväl tjänstemannanivå som politikernivå. Flera utredningar har initierats, senast i början av oktober kom slutbetänkandet av utredningen Styrning för en mer jämlik vård SOU 2019:42. Eftersom denna typ av vårdtjänst är nyetablerad inom svensk sjukvård är den ännu obeforskad vilket olyckligt har medfört att mycket av diskussionen har bedrivits mer eller mindre relevant och av alla möjliga parter utifrån andra utgångspunkter än helhetsbild och fakta. Maktförändringar mellan professionens traditioner och patienters efterfrågan och behov av modern vård har blivit uppenbara och har under senare tid skapat mycket emotioner.

Initiativ till forskningsprojekt Digitala vårdmöten med läkare
Sveriges kommuner och landsting (SKL) tog 2018 initiativ till en forskningsstudie med syfte att ta fram fakta. Beslut om vilken vård medborgare ska ha tillgång till och hur denna vård bäst ska organiseras förväntas och ska utgå från aktuellt vetenskapligt kunskapsläge. Detta har inte varit möjligt eftersom verksamheten ännu är så innovativ och ny. Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping, fick uppdraget av SKL att genomföra projektet som skulle svara på frågor som avgränsades till om hur de ca 10 400 patienter som i Region Jönköping använt digitala läkartjänster under tidsperioden september 2017-januari 2019 agerat. Regionen har ca 362 000 invånare och anses relativt representativ i relation till Sveriges befolkning. Frågor som skulle besvaras var: hade användarna utöver att de haft kontakt med en läkare digitalt även haft kontakt med 1177 Sjukvårdsrådgivning och hade de haft andra fysiska besök inom primärvård eller på jour-akutmottagning?

Resultatet som ger en liten pusselbit till allt vi nu önskar svar på om digital vård visar att 90% av patienterna enbart hade haft kontakt med den digitala läkartjänsten (för den orsak de nu vi detta tillfälle sökt vård för). Endast 3,6 % av användarna har haft ett efterföljande fysiskt besök inom primärvården inom tidsspannet en vecka efter den digitala läkarkontakten, motsvarande siffra för besök på akutmottagning inom ett dygn var 1%.

Registerstudien kompletterades med en kvalitativ intervjustudie med ett nationellt urval av patienter som använt digitala vårdmöten med läkare våren 2019. I denna framkom att användarna (som kan ses som ”early adopters” då endast ca 3% av alla primärvårdsbesök idag är digitala) ansåg att möjligheten att ha kontakt med läkare digitalt för dem var mycket positivt. Det som främst framhölls var tillgänglighet att kunna söka vård som gick att integrera med yrkesliv, resor, familjesituation i en ofta stressig vardag. Den fysiska primärvården ansågs av denna användargrupp som otidsenlig och frustrerande svårtillgänglig. Digitala tjänster ansågs hushålla både med patientens/familjens och samhällets resurser både avseende tid, ekonomi och miljö då man slipper resa och ta tid från arbetet. I de fall ett barn var den egentliga patienten var kontaktorsaken ofta en infektion och föräldern eller personal bedömt det som olämpligt att ta barnet till en fysisk vårdcentral om det inte absolut behövdes. Intervjupersonerna lyfte fram sin egen förmåga att avgöra om det hälsoproblem de haft var lämpligt för fysisk eller digital läkarkontakt. De hade god kunskap om 1177 Sjukvårdsrådgivning och många hade använt denna av andra orsaker tidigare, men för de hälsoproblem de nu sökt digital läkare hade de själva bedömt att de inte kunnat få detta bedömt och åtgärdat enbart via sjuksköterskerådgivning.

Sammanfattande bild_190916 Resultat Digitala vårdmöten


Digitala vårdmöten med läkare

Vilka slutsatser kan dras utifrån dessa resultat?
Patienter söker i hög grad digitala vårdtjänster för sådant som kan hanteras digitalt, den absoluta majoriteten av hälsoproblem har kunnat bedömas och behandlas av den digitala läkaren. I mycket ringa omfattning har personer i denna studie därefter sökt fysisk vård oavsett planerat på vårdcentral eller akut på jourmottagning. Det är fortsatt en extremt liten andel av alla primärvårdsbesök (i denna studie ca 3% av alla primärvårdsbesök) som hade genomförts digitalt. I debatten såväl inom läkarkåren och i media framhålls den digitala vården som något som nu invaderat den fysiska primärvården, detta är ett observandum då den digitala vården ännu är en myra jämfört med elefanten.

Tidigare framtidsvisioner har förutspått att vi redan idag 2020 skulle ha styrt om så att ca 20-30 % av all primärvård skulle organiseras digitalt men där är vi absolut inte ännu! Människor har sunt förnuft, de har inget intresse av att överkonsumera vård, faktum är att stora grupper av olika skäl undviker och söker inte den vård de skulle behöva! Människors drivkraft är att enkel; de efterfrågar ett modernt resurseffektivt bemötande. Där ser patienter som provat digitala tjänster dem som ett väldigt bra komplement till fysisk vård. Att de på ett patientsäkert sätt får stöd för frågor som rör deras hälsa som de själva inte har kompetens eller befogenheter att hantera. Exempelvis att få läkemedel på recept, sjukintyg, råd kring om deras, eller deras barns hälso-problem är av så allvarlig karaktär att de måste söka specialist eller annan fysisk vård för fortsatt utredning. Dettat är ett adekvat och fullt rimligt agerande när en person själv saknar medicinsk utbildning. Där fungerar den digitala läkarkontakten som en bro – en empowerment stödjande resurs för patienten att ta sin hälsa på allvar.

Vad är det som händer?
Patienter/familjer håller på att lära sig på viket sätt digitala läkarmöten bäst kan användas, professionen likaså. Få har någon större erfarenhet eller än mindre utbildning i hur digital vård skall bedrivas så alla parter är i lärande och utvecklingsfas. Samma sak gäller för politiker och tjänstemän som ska ta beslut om ekonomiska prioriteringar och styrsystem. Ännu har stora grupper av medborgare inte kommit över tröskeln att prova en digital vårdtjänst som patient och vi vet att den äldre befolkningen är sämst trots att de totalt konsumerar mest vård. Vi vet att digitaliseringen kommer i hela samhället, vi har E-Hälso visionen 2025 att sträva efter där Sverige skall vara ledande. Vi ska sträva efter en nationellt jämlik vård.

Mitt i stormens öga tappas några väsentligheter bort. I debatten som nu pågår försvinner oftast fokus på frågan VARFÖR digitaliserad vård behövs och på vilket sätt den bäst kan utvecklas för dem vården är till för, dvs patienter/familjer. I rapporten Vem styr hälso- och sjukvården? (publicerad av Forum för Health Policy, juli 2019) framhålls att det nya sjukvårdssverige verkar överens om att det krävs stora förändringar. Svensk hälso- och sjukvård ska utifrån behov av resurseffektivitet m.m. ställas om till nära vård med hjälp av digitalisering och mer delaktighet och inflytande till patienter och medborgare. Frågan som lyfts i rapporten är vad som krävs för att lyckas med en sådan förändring? Pajkastning mellan olika parter gynnar sannolikt inte sådan förbättring av vården. Många regioner arbetar med att skapa egna former för digitala vårdmöten och ambitionsnivån höjs nu när det gäller nationella ekonomiska satsningar för att utveckla tjänster bl.a. på 1177. Många regioner betonar att individen ska bli en medaktör och ges möjlighet till mer egenvård och bättre insyn i och kontroll över den egna vårdprocessen.

Utifrån den kunskap och kompetens som nu utvecklats av de tidiga entreprenörerna inom digitala vårdtjänster så borde den fysiska vården kunna lära av dem och slippa uppfinna hjulet igen. Det medborgare efterfrågar är samkapande att vården ska ha kontinuitet och hänga ihop. Det skulle inte behöva vara ett ”svart – vitt antingen – eller” tänkande utan att framöver kan den digitala vården utvecklas samman med den fysiska och för att på bästa sätt tillgodose människors behov av vård genom att ta vara på det bästa av två världar.

Detta är min drömbild – vill du dela den med mig?

Felicia_Gabrielsson_Järhult_Peter_Kammerlind_2

Felicia Gabrielsson Järhult är projektledare för Digitala vårdmöten med läkare  och verksam vid Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Jönköping University.

 SKL:s hemsida kan du lyssna på presentationen av forskningsrapporten och ta del av opponeringen av Mårten Blix, fil. doktor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och delaktig i Forum för Health Policys forskarnätverk.