I onsdags publicerade vi ett blogginlägg om hur viktigt ett personcentrerat arbetssätt är för patientens upplevelse av vården. Idag skriver Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet, om hur ett inkluderande och processrelaterat arbetssätt är minst lika viktigt för vårdens medarbetare, då det synliggör kompetens och går hand och hand med professionernas yrkesetiska koder. Kanske är ett sådant arbetssätt till och med avgörande för att locka attraktiv kompetens till yrket?
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Kan en personcentrerad vård påverka kompetensförsörjningen positivt?
Ann Johansson
Hälso- och sjukvården är i behov av omdaning. Den behöver bli en modern partner till befolkningen, organiseras efter de behov som finns, vara förebyggande och underlätta patientens väg genom vården. Samtidigt vet vi att det kommer behövas många fler som arbetar i hälso- och sjukvården de närmaste tio åren. Idag är det svårt att rekrytera och behålla medarbetare. Vad kan locka framtidens medarbetare och vad kan stimulera nuvarande att arbeta kvar? Hänger medarbetarnas behov ihop med patienternas och befolkningens?
Personcentrerad vård utgår från personens vilja och förmåga, och dennes rätt till hälsa. Personcentrerad vård är sammanhållen, sömlös och möter personen med värdighet, respekt och medkänsla. Arbetssättet har vunnit mark och vi har sett olika typer av beslut som främjar utveckling på området, för patienternas bästa. Men har vården verkligen insett att ett personcentrerat arbetssätt kan vara en konkurrensfördel i kampen om attraktiv kompetens, utöver andra arbetsvillkor som löneutveckling?
Vårdens medarbetare vill vara med och påverka och utveckla sitt arbete, känna tillfredsställelse, se karriärmöjligheter och vara någon att räkna med på arbetsplatsen. Svensk hälso- och sjukvård har en gammal hierarkisk uppbyggnad som inte är attraktiv på en modern arbetsmarknad. Ett personcentrerat förhållningssätt innebär grundläggande förändringar vad gäller samtliga roller i vården, från chefen och medarbetaren till patienten.
Vårdens professioner har uttalade yrkesetiska koder. Idag upplever många sjuksköterskor en etisk stress eftersom yrkesetiken inte kan upprätthållas i en verksamhet som ofta är stuprörsorganiserad, ekonomiskt styrd mot delar istället för helheten, icke behovsbaserad, och som inte tar tillvara de enskilda medarbetarnas kompetens. Personcentrerad vård grundas i ett etiskt förhållningssätt. Ett lagarbete tillsammans med patienten borde kännas mer tillfredsställande än den insatsstyrda vårdsituation vi har idag. Med ett interprofessionellt arbetssätt utnyttjas de olika yrkesgruppernas kompetens.
Kan personcentrerad vård vara det som lockar unga sjuksköterskor till hälso- och sjukvården? Kan arbetssättet få erfarna sjuksköterskor stannar kvar i yrket?
Forskning visar att tid och pengar frigörs genom processrelaterade arbetssätt. Du blir synlig som medarbetare, har möjlighet att utveckla vården tillsammans med patienter, kolleger och chefer. En vård som bygger på en helhetssyn och ett stödjande och inkluderade förhållningssätt som ger möjlighet att påverka bör minska den etiska stressen.
Så ja, självklart är personcentrerad vård något som kommer att utgöra en framgångsfaktor för att locka och behålla attraktiv kompetens i morgondagens vård-Sverige, där det interprofessionella samarbetet kommer att spela en allt större och viktigare roll i omställningen mot en ny, modern och nära vård.
Ann Johansson är disktriktssköterska och vice ordförande i Vårdförbundet.