Vad handlar folkhälsa om och hur kan hälso- och sjukvården arbeta mer preventivt för att öka hälsan hos befolkningen? Det är komplexa frågor och Anton Lager ger en kort introduktion utifrån Folkhälsorapporten 2023 Stockholms län – intressant läsning för alla att ta del av!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Något kort om livslängd och vård
Sedan tidigt 1800-tal fördubblas medellivslängden i världen. Den blir snudd på tre gånger så lång i rika länder som Sverige. Det mesta av denna fantastiska utveckling har ingenting med sjukvård att göra. Istället ökar livslängden först i huvudsak för att vi i lägre och lägre utsträckning dör av infektioner. Den skarpa dödlighet på befolkningsnivå som infektioner kan leda till har vi ju nyligen upplevt. Men läget är trots allt ett annat än tidigare i historien. Exempelvis hade Massachusetts på 1800-talet, enbart på grund av en infektion, tuberkolos, dödlighet per capita årligen, motsvarande att alla covid-19-pandemins dödsfall i Sverige skulle ha inträffat under ett enskilt år – samt år ut och år in.
Penicillinet kommer först på fyrtiotalet och att vistas på en sjukvårdsinrättning innan dess har sannolikt bara ökat risken att dö. Att dödsfallen på grund av infektioner går ner är istället tack vare periodens förbättringar av exempelvis mat och vatten samt boenden och arbeten, förbättringar som i sin tur lett till mindre risk att bli infekterad respektive bättre fysiska förutsättningar att ta sig igenom infektionerna man ändå åkt på.
Minskningen av döda på grund av hjärtinfarkt kan symbolisera den utveckling mot ökad livslängd som följt även under det senaste halvseklet. Forskare undersökte vad minskningen 1986-2002 berodde på. Bypassoperationer och ballongsprängningar hade påverkat – men med blygsamma 0,4% av minskningen. Förbättrat akut omhändertagande av de med hjärtinfakt hade totalt bara bidragit med 5,7%. Resten, alltså 94,3% av minskningarna, berodde på att infarkterna inte inträffat – något som i sin tur förklarades av bättre livsstil (54,6% av hela minskningen), respektive utökad preventiv läkemedelsbehandling med bland annat blodtryckssänkande läkemedel och statiner (36,3% av hela minskningen).
Att det är prevention som är nyckeln till påtagliga förändringar är egentligen gamla nyheter, det gällde ju också för tvåhundra år sedan och dåtidens infektioner – samt alldeles nyligen i och med vaccin för covid-19. Men att det kan gälla trots mer och mer avancerad akut behandling kan vara värt att påminna sig om. Att vården har en så central roll i det samlade förebyggande arbetet och en positiv betydelse för medellivslängden är nyare. Att vässa vårdens förebyggande bidrag ytterligare är garanterat en av de viktigaste nycklarna till även fortsatt ökad medellivslängd.
Här kan du läsa hela rapporten >>>
Anton Lager presenterade rapporten på Forum för Health Policys medlemsmöte den 27/9 – se presentationen här >>>