Specialinbjudan – endast Forum för Health Policys medlemmar och forskarnätverk
Digitalt seminarium om utvecklingen av Folkhälsan
27 september kl 17.30-19.00.
Anton Lager, Chef, Hälsoläge och vårdbehov, CES; Docent; GPH, KI presenterar Folkhälsorapport 2023.
Frågor som berörs:
Hur ser sjukdomsbördan ut?
Hur ser den självskattade hälsan ut?
Vilka hälsoskillnader finns?
Anton Lagers presentation från seminarium >>>
Sammanfattning
Den 27 september höll Forum för Health Policy ett seminarium om Folkhälsa tillsammans med sina medlemmar och forskarnätverket. Seminariet inleddes med en presentation av Folkhälsorapporten 2023 av Anton Lager från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Under presentationen diskuterade Anton Lager frågor som rörde sjukdomsbördan, den självskattade hälsan och hälsoskillnader. Han tog även upp hur folkhälsan har utvecklats de senaste 300 000 åren och betonade att den ökade livslängden till stor del beror på minskad spädbarnsdödlighet och färre infektioner, samt förbättrad livsstil och preventiv läkemedelsbehandling.
Efter presentationen reflekterade Birger Forsberg över flera viktiga aspekter inom folkhälsa. Han påpekade att trots ökade skillnader mellan olika samhällsgrupper har hälsan förbättrats generellt sett för alla. Det är viktigt att dra lärdomar från både framgångar och misslyckanden inom folkhälsoområdet. För att minska de ökade skillnaderna behöver insatserna riktas mer mot riskgrupper och koncentreras där det behövs mest. Det krävs särskilt resursintensiva åtgärder för att nå ut till grupper med låg utbildning, dålig ekonomi och språkliga utmaningar. Ökad kunskap om sjukdomar och hälso- och sjukvårdssystemet är också nödvändig för att uppnå förbättringar.
En viktig fråga som diskuterades var hur mycket hälso- och sjukvården egentligen bidrar till folkhälsans utveckling. Det betonades att vården bör vara tillgänglig för alla och mätas utifrån livskvalitet snarare än enbart folkhälsans framsteg. Det är också avgörande att uppmärksamma de positiva effekter som hälso- och sjukvården har, såsom vaccinationsprogram och barnsjukvård, som ibland glöms bort när man bedömer dess inverkan på folkhälsan. Sammantaget betonades behovet av en mer riktad och holistisk strategi för att förbättra folkhälsan och minska ojämlikheterna.
Efter Birger Forsbergs reflektioner, fick Forum för Health Policys medlemmar och forskarnätverk möjlighet att delta i diskussionen där flera betydelsefulla aspekter relaterade till folkhälsa togs upp.
Först och främst ifrågasattes varför endast 3% av primärvårdens budget ägnades åt prevention, och man reflekterade över om primärvården verkligen hade lyckats med förebyggande arbete med tanke på den begränsade finansieringen. Vidare debatterades ekonomiska skillnader mellan olika inkomstgrupper och gränserna för universalism. Diskussionen rörde även möjligheten att anpassa förebyggande åtgärder på individnivå och tidig identifiering av genetiska faktorer som påverkar hälsa.
Ett annat fokusområde var implementeringen av förebyggande åtgärder, där betoningen låg på att faktiskt genomföra åtgärderna istället för bara att prata om dem. Denna implementering kräver engagemang från olika aktörer, inklusive sjukvården och civilsamhället. Dessutom betonades behovet av att hantera kronisk smärta och påpekas att de största utmaningarna ligger hos personer som lider av kronisk värk.
När det gäller folkhälsan i Sverige jämfört med andra länder, noterades en positiv trend, men även socioekonomiska skillnader som påverkar hälsoutvecklingen. Förväntad livslängd har ökat avsevärt över tid, delvis tack vare ökad produktivitet och bättre resurstillgänglighet. Slutligen diskuterades behovet av att integrera individuella behov och bakomliggande faktorer i vården, samtidigt som man utforskade möjligheten att samarbeta med samhällets resurser för att uppnå en mer effektiv prevention inom hälso- och sjukvården. Samlivslängden och hälsan fortsätter att förbättras för alla befolkningsgrupper, även om det fortfarande existerar vissa skillnader.
Blogg: Något kort om livslängd och vård
Sedan tidigt 1800-tal fördubblas medellivslängden i världen. Den blir snudd på tre gånger så lång i rika länder som Sverige. Det mesta av denna fantastiska utveckling har ingenting med sjukvård att göra. Istället ökar livslängden först i huvudsak för att vi i lägre och lägre utsträckning dör av infektioner. Den skarpa dödlighet på befolkningsnivå som infektioner kan leda till har vi ju nyligen upplevt. Men läget är trots allt ett annat än tidigare i historien. Exempelvis hade Massachusetts på 1800-talet, enbart på grund av en infektion, tuberkolos, dödlighet per capita årligen, motsvarande att alla covid-19-pandemins dödsfall i Sverige skulle ha inträffat under ett enskilt år – samt år ut och år in.
Läs hela Anton Lagers blogg >>>