Forum i Almedalen 2012

2/7: Hur kan vårdens finansiering förändras så att alla får den behandling de behöver?

Vårdalstiftelsens och Forum för Health Policys första seminarium i Almedalen 2012 behandlade det s.k. stuprörstänkandet inom vården – att patienter av budgetskäl nekas vård och behandling men att detta istället medför långt större kostnader för samhället i form av t ex sjukersättning och produktionsbortfall.

Panelen bestod av Martin Ärnlöw från Bräcke Diakoni, Helene Öberg, sjukvårdspolitisk talesperson för miljöpartiet i Stockholms Läns Landsting, Kenneth Johansson (c) ordförande i socialutskottet, samt Professor Johan Calltorp, Forum för Health Policy. Paneldeltagarna hade olika förslag på lösningar av problemet.

Martin Ärnlöw menade att Sverige har en bra välfärd men att den kan bli bättre och att är dags att på allvar släppa in andra aktörer i vården än kommuner och landsting. Helene Öberg ansåg  att sjukvårdspolitik alltid handlar om prioriteringar och att politikerna måste börja prioritera mycket mer – inte mindre.

Kenneth Johansson ansåg att det är oerhört svårt att få bort stuprörstänkandet inom vården, eftersom alla ser till sina budgetar. Däremot går det att arbeta mer med landstingens interna styrning och med samordning, som t ex äldresamordnare.

Kenneth Johansson lyfte också fram valfriheten i vården som en möjlighet att få till en mer jämlik vård i Sverige, och därmed var samtalet inne på vårdvalet.

Helene Öberg tyckte att det inte är någon mening att ändra sjukvårdssystemet från grunden, utan att det är styrmedlen som man har möjlighet att laborera med och dessa bör utnyttjas bättre.Vårdvalet bör enligt henne också breddas och omfatta mer än bara val av läkare.

Helene Öberg avslutade; ”Alla är eniga om vad vi vill göra – men hur? Vi måste titta mer på ledarskapet. Det är centralt i vården.”

Medverkande:

Johan Calltorp, Forum för Health Policy
Kenneth Johansson (c ) ordförande Socialutskottet
Martin Ärnlöv, Bräcke Diakoni
Helene Öberg sjukvårdspolitisk talesperson (mp), Stockholms läns landsting

3/7: 10 goda råd till den svenska sjukvården

Ett av de alldeles fullsatta seminarierna i Almedalen 2012 var ”10 goda råd till den svenska sjukvården” som arrangerades på Wisby Hotell av Forum för Health Policy(FHP) på onsdagsmorgonen. Paneldeltagare var professor Johan Calltorp, Forum för Health Policy, Helene Hellmark Knutsson(s) oppositionslandstingsråd i Stockholm, Karin Johansson(kd) statssekreterare Socialdepartementet, Fredrik Lennartsson, chef för Myndigheten för Vårdanalys, Gunnar Nemeth, styrelseledamot Capio samt miljöpartiets Helene Öberg, sjukvårdspolitisk talesperson i Stockholms Läns Landsting.

Johan Calltorp berättade kort om hur sjukvårdspolicy skiljer sig från sjukvårdspolitiken eftersom den erbjuder handlingslinjer som stödjer det politiska beslutsfattandet, han konstaterade också att forskningen i Sverige kring detta är blygsam.

De goda råden till den svenska sjukvården presenterades sedan. Dessa är i korthet;  1. Låt patienten göra informerade val. 2. Låt patienten bli en medaktör 3. Skapa sammanhållna vårdkedjor – främst för äldre med kroniska sjukdomar. 4. Sätt patientens behov före organisationen. 5. Balansera ekonomiska incitament mot medicinska och etiska. 6. Mät primärvården på medicinska prestationer, kvalitet och innehåll. 7. Använd mångfalden av vårdgivare för att nå vårdens mål. 8. Avläs hur nya vårdgivare bidrar till innovation och förnyelse i vården. 9. Betala sjukhusen för kvalitet och resultat. 10. Skapa nationella initiativ till ett mer enhetligt ersättnings- och uppföljningssystem.

Fredrik Lennartsson  konstaterade att vårdvalsinformationen bör innehålla kvalitet, men att man måste ta reda på vilken vårdvalsinformation som individen verkligen efterfrågar. Fredrik ifrågasatte också FHP-rapportens slutsats att det är för starka ekonomiska drivkrafter i vården.

Helene Hellmark Knutsson var imponerad av FHPs rapport, att den så ingående tar reda på hur det verkligen är. Hon instämde i att det saknas uppföljning av vårdens resultat och betonade också vikten av patienten blir medaktör, men menade att patientens behov måste gå före vad patienten efterfrågar och då är kundnöjdhet en vansklig parameter.

Gunnar Nemeth menade att ”patient” samt ”kunskap” bör vara överordnade ”makt”. För att patienten ska kunna fatta medvetna val måste det finnas tillgänglig information, och han betonade också att landstingens ersättningsmodeller måste bort från individnivån.

Helene Öberg höll med om att politikerna och beställarna verkligen behöver mer kunskap men att detta tar tid. Hon påminde också om att inte alla patienter orkar och klarar av att vara medaktörer i vården.

Karin Johansson menade att mycket av alliansens politiska vilja och pågående politik sammanfattas i FHPs rapport och räknade upp kömiljarden, vårdvalet m fl åtgärder som genomförts av den sittande regeringen. Hon betonade också att man inte ska tänka med hjärtat i vården, utan använda kunskap.

Medverkande:

Johan Calltorp, professor, Forum för Health Policy
Helene Hellmark Knutsson (s), oppositionslandstingsråd, Stockholms läns landsting
Karin Johansson (kd), statsekreterare Socialdepartementet
Fredrik Lennartsson, chef Myndigheten för Vårdanalys
Gunnar Nemeth, professor och vice styrelseordförande Capio
Helene Öberg, sjukvårdspolitisk talesperson (mp), Stockholms läns landsting

Ladda ner sammanfattningen:
”10 goda råd till den svenska hälso-och sjukvården”

 

Se Forum för Health Policys seminarier från Almedalsveckan 2012.


”Hur kan vårdens finansiering förändras så att alla får den behandling de behöver?” Se två filmer om vanliga svenskar som har kommit i kläm i vårdens finansiering, med allvarliga konsekvenser för deras livskvalitet.”
——-

Det tog egenföretagaren Mikael Thorsell, 47, mer än fyra timmar att komma ur sängen varje dag på grund av smärtorna från hans obotliga sjukdom psoriasis artrit. Ändå vägrades Mikael den medicin som kunde göra honom helt frisk med hänvisning till att den kostade för mycket.


Charlotte Sundqvist, 39, drabbades av MS redan som 16-åring. För slippa att bli bunden vid en rullstol var hon tvungen att ge upp hela sitt liv och flytta 60 mil inom Sverige för att få tillgång till en medicin som kunde bromsa sjukdomen.