Mind the gaps between the healthcare, primary care and social care for elderly people

Målsättning

Målsättningen med denna workshop var att beskriva utmaningarna vi möter i arbetet för en sammanhållen vård och omsorg för de äldre, präglad av helhetssyn både på människa och på organisation samt hur vi löser dessa utmaningar.  Fokus var denna gång de nordiska länderna mot bakgrund av stora likheter i våra system, men även vissa väsentliga olikheter. Den svenska expertöversikten syftade till att ge en nulägesbeskrivning. Diskussionen mellan experter och åhörare gav en samlad bild av de konkreta utmaningarna och ökad förståelse för olika lösningsorienterade alternativ.

Internationella experter

Karsten Vrangbaeck, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns Universitet, Danmark om
”The Danish strategy for developing better integrated and less expensive long term care services”

Eeva Reissell, chefläkare Socialstyrelsen, Finland om
”The Finnish strategy for developing better integrated and less expensive long term care services”

Terje Hagen, professor i statsvetenskap vid Oslo Universitet, Norge om
”The Norwegian strategy for developing better integrated and less expensive long term care services”

Svenska experter

Hans Karlsson, direktör Avdelningen för vård och omsorg, SKL
Anders Ekholm, vVD Institutet för Framtidsstudier

Referat

Den danska erfarenheten

Professor Karsten Vrangbaek (Köpenhamns Universitet) inledde med att beskriva hur Danmark genom en strukturell reform 2007 reducerat antalet lansting till 3 regioner samt antalet kommuner till 98. Detta gav en centraliserad och moderniserad infrastruktur för sjukhus samt ökat ansvar för kommunerna, vilka fått en starkare roll avseende primärvård (inkl. prevention), hemsjukvård samt äldreomsorg. Vården av äldre innebär en integrering av både somatisk och psykiatrisk vård. Staten är huvudfinansiär (75%), en mindre del aktivitetsbaseras (5%) och resten svarar kommunerna för (20%). Många innovativa initiativ syftar till gränsöverskridande samordning för de multisjuka och de kroniskt sjuka äldre. Ett holistiskt synsätt ska prägla arbetet med målet att stödja medborgarna att kunna bo hemma i så stor utsträckning som möjligt. ¨Hälsoöverenskommelser¨ är viktiga instrument för dialog mellan regioner och kommuner. Uppföljning av indikatorer pekar mot fortsatt hög patientnöjdhet och ökade investeringar från kommunerna, men framförallt påvisas en minskad dödlighet på sjukhus och en påtagligt minskad sjukfrånvaro bland de vårdanställda.

Den finska erfarenheten

Chefläkare Eeva Reissel (THL, Socialstyrelsen Finland) sammanfattade bakgrund och innehåll i en förestående reform inom Finlands hälso- och sjukvård samt sociala omsorg. I ett system som beskrivs som OECD-gruppens mest decentraliserade har kommunerna nu huvudansvaret för att ordna vård och omsorg och de ingår i olika sjukhusdistrikt. Medelvärdet på invånarantalet i dessa kommuner är så litet som 6000. Från 2017 kommer man att gå mot 5 regioner vilka får huvudansvar för vård och omsorg, och vilka fortsatt finansieras via kommunerna.  Lagstiftning ska säkerställa lokalt ansvar för vård och samordning av vårdinsatser samt vårdplan för äldre personer med funktionsnedsättning. Att vård och omsorg har en helhetssyn både på patient och anhöriga ska lagstiftas. Den ekonomiska vinsten är osäker, men myndigheterna planerar besparingar bland annat genom att stänga institutioner för äldreomsorg. Brist på koordinerade IT-system kvarstår som ett hot mot framgång.

Den norska erfarenheten

Professor Terje Hagen (Oslo Universitet) presenterade den norska bakgrunden till nuvarande och förestående situation genom Omsorgsplan 2015 och Samhandlingsreform 2009, vilka båda syftar till att expandera primärvården och äldreomsorgen. De senaste årens ökningar av kostnader och anställda i systemet ställer krav på minskad institutionalisering. Reformerna har hittills inte lett till att befolkningens behov av exempelvis samordning och prevention har kunnat mötas. Kommunerna samfinansierar driften av sjukhusen med staten, och har också eget ansvar för intermediär vård liksom primärvård och äldreomsorg. Kommunerna ska tillhandahålla akutsjukvårdsplatserna, vilket bygger på att resurser överförs från regioner till kommuner, och betydelsen av dessa platser är störst för de äldsta befolkningsgrupperna. Presentationen avslutades med slutsatsen att staten intervenerar mer i äldreomsorgen än i andra nordiska länder och att äldreomsorg huvudsakligen är en politisk fråga.

Avslutningsvis beskrev de två svenska experterna från olika perspektiv Sveriges situation. Avdelningsdirektör Hans Karlsson (SKL) sammanfattade de senaste årens stora satsningar med inriktningen mot att förbättra äldreomsorgen bland annat i gränserna mellan vård och omsorg samt internt hos olika aktörer. Vi har en mångfald av genomförda, pågående och förestående projekt på mikro-, meso- och makronivå men framtida uppföljningar får visa hur väl vi lyckats. Siste talare var vice VD Anders Ekholm (Institutet för Framtidsstudier) som utvecklade begreppen om det flöde eller den process som ligger till grund för patientens väg genom vården och hur lätt det är ett störa flödet genom att bromsa eller ändra riktning. Vården tar ofta för givet att allt ska fungera väl i gränstrakterna mellan olika aktörer och kan ha svårt att se att så inte alltid är fallet liksom varför det inte fungerar i dessa mellanrum.