Fysisk träning inom hjärtrehabilitering är en av de mest evidensbaserade behandlingarna inom fysioterapi. Trots det är behandlingen underutnyttjad och tillgängligheten varierar i landet. Detta pekar på att det finns ett behov att utveckla tillgången till hjärtrehabilitering med målet att att minska återinläggningar och förbättra livskvalitet för den enskilda patienten och med stora samhällsvinster som följd. Detta skriver Maria Bäck, docent och specialistfysioterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Digitala innovationer för att öka tillgängligheten till fysisk träning inom hjärtrehabilitering
Maria Bäck, docent och specialistfysioterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Fysisk träning inom hjärtrehabilitering är en av de mest evidensbaserade behandlingarna inom fysioterapi. Trots det är behandlingen underutnyttjad och tillgängligheten varierar i landet. Detta pekar på ett behov av en systematisk analys av befintliga processer och en utveckling av en evidensbaserad modell för att optimera tillgången till hjärtrehabilitering, så att hälsan för patienter med hjärtsjukdom kan förbättras. Detta skulle på sikt leda till färre återinläggningar och förbättrad livskvalitet för den enskilda patienten och med stora samhällsvinster som följd.
Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt finns en stark rekommendation om att delta i ett strukturerat hjärtrehabiliteringsprogram, lett av ett multiprofessionellt team, för att minska risken för återinsjuknande. Programmet innefattar bland annat behandling av kardiovaskulära riskfaktorer och levnadsvanor, farmakologisk behandling och fysioterapeutledd fysisk träning. Förskrivning av fysisk träning för patienter med hjärtsjukdom följer samma grundläggande principer som för friska, men doseringen behöver alltid anpassas med hänsyn till den grundläggande hjärtsjukdomen.
Forskning har visat att deltagande i ett fysioterapeutlett fysiskt träningsprogram inom hjärtrehabilitering minskar risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt med 28%. Vidare så minskar risken för ny sjukhusinläggning med 42% och risken för död med 13%, jämfört med att inte delta. Därtill förbättras patienternas livskvalitet och fysiska kapacitet och behandlingen har även visat sig vara kostnadseffektiv och minskar rörelserädsla.
Således borde alla patienter som har haft hjärtinfarkt remitteras till en fysioterapeut inom hjärtrehabilitering för att efter testning och bedömning av fysisk kapacitet kunna delta i ett individuellt anpassat fysiskt träningsprogram. Riktigt så bra ser dock inte verkligheten ut. Enligt det svenska kvalitetsregistret SWEDEHEART är det bara ca 20% av patienter med hjärtinfarkt som genomför ett fysioterapeutlett träningsprogram inom hjärtrehabilitering. Frågan är om det ens hade accepterats om motsvarande låga siffra hade uppmätts för till exempel förhöjda blodtryck? Deltagandet i fysisk träning inom hjärtrehabilitering ser också olika ut över landet med stora variationer mellan regioner och sjukhus, vilket bidrar till en ojämlik sjukvård.
Här måste vi bli bättre! För att öka följsamheten till fysisk träning inom hjärtrehabilitering finns behov av innovativa lösningar samtidigt som evidensbaserade arbetssätt och kvalitet behöver bibehållas. Mot den bakgrunden föddes idén vid hjärtrehabiliteringen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om att erbjuda fysioterapeutledd fysisk träning i grupp via videolänk. Men hjälp av telerehabilitering går det att kombinera den handledning, övervakning och guidning som patienterna får av fysioterapeuten i de sjukhusbaserade träningsprogrammen, med den ökade tillgängligheten som det innebär för patienten att kunna delta i träning på egen vald plats.
Projektet startade redan 2017 med stöd av Innovationsfonden i Västra Götalandsregionen. I utvecklingen av en digital innovation är det viktigt att ta hänsyn till flera aspekter, så som hälsotillstånd, användare, utförare, organisation och val av teknologi. Det finns ingen digital ”one size fits all” modell som passar alla patientgrupper. För individer med hjärtsjukdom är det till exempel viktigt att genomföra en noggrann riskstratifiering av kunniga fysioterapeuter i samverkan med en medicinskt ansvarig kardiolog före start i telerehabilitering och att själva träningen bedrivs i realtid.
Pilotprojektet påbörjades 2019 med goda resultat och därefter har vi skalat upp studien till en nationell multicenterstudie som heter ”Remote Exercise Swedeheart-studien”, där 27 sjukhus medverkar. Det är otroligt roligt att det finns ett så stort intresse bland hjärtrehabiliteringskollegor runt om i landet av att vara med och utvärdera en ny behandlingsmodell. Det primära syftet i studien är att utvärdera om träning via videolänk, som erbjuds som komplement till sjukhusbaserad träning, kan öka antalet genomförda träningstillfällen inom hjärtrehabilitering. Sekundära syften är att undersöka om träning via videolänk är säkert och lika effektivt som sjukhusbaserad träning avseende fysisk kapacitet och patientrapporterade utfallsmått. Vi gör också en hälsoekonomisk utvärdering av kostnaderna för träning via videolänk jämfört med sjukhusbaserad träning samt en uppföljning av kardiovaskulära händelser över tid efter avslutad träning.
Studien kommer vara slutförd under 2025 och om resultaten faller väl ut finns goda förutsättningar att breddinföra fysioterapeutledd fysisk träning i grupp via videolänk, som ett komplement till de befintliga sjukhusbaserade programmen. Målbilden är inte att telerehabilitering helt ska ersätta den befintliga modellen på sjukhus, utan snarare erbjudas som komplement för att öka tillgängligheten och valmöjligheten. Det ultimata målet är att öka andelen patienten som genomför ett evidensbaserat fysiskt träningsprogram inom hjärtrehabilitering, vilket skulle bidra till stora positiva effekter både på individ- och samhällsnivå.