Theresa Larsen, analytiker på Göteborgsregionen, FoU i Väst, skriver i veckans blogg att vård i hemmet i flera fall är dyrare, än vård på särskilt boende eller korttidsboende, för kommunen. Hon menar att vård i hemmet kan ha många fördelar för patienterna men att vi behöver mer kunskap om de faktiska kostnaderna. Trevlig läsning! Som vanligt står skribenten själv för innehållet i texten. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

Dyrare med vård i hemmet än man tidigare trott

Theresa Larsen, analytiker på Göteborgsregionen, FoU i Väst

Den pågående omställningen till en mer nära vård i Sverige innebär bland annat en rörelse från vård på sjukhus till vård i öppna vårdformer och i hemmet. Ett argument för förflyttningen är patientsäkerhetsperspektivet. Vård på sjukhus kan leda till vårdrelaterade infektioner, ökad fallrisk till följd av ovan miljö, trycksår på grund av onödig immobilisering liksom ökad förvirring och ångest hos redan sköra personer då de tvingas byta närmiljö när de är som mest sårbara[1]. Ett annat argument är att tillgängligheten till vård underlättas[2]. Ytterligare ett argument är kostnadsperspektivet. Vård i öppna vårdformer och i hemmet antas vara samhällsekonomiskt fördelaktigt i relation till vård på sjukhus[3].

Flera tidigare studier, som undersökt kostnadseffektiviteten för vård i hemmet, visar att sådan vård kan vara billigare än andra vårdformer samtidigt som patienterna många gånger är mer nöjda med vården[4]. Merparten av dessa studier har dock inte tagit hänsyn till alla de kostnader som uppstår när patienter vårdas i hemmet. Ofta ingår bara lönekostnader för den tid som vårdpersonal tillbringar hos patienten. Omsorgsinsatser som utförs av hemtjänstpersonal tas sällan med i beräkningarna, trots att sådan hjälp många gånger är avgörande för om patienten ska kunna vårdas hemma. Jämförelser mellan vad ett vårddygn kostar på sjukhus, på särskilt boende eller i hemmet blir därför ofta missvisande eftersom beräkningarna för de olika vårdformerna är gjorda på olika sätt.

Göteborgsregionen (GR)[5] har sedan 2019 haft i uppdrag att stödja sina 13 medlemskommuner i Västsverige i omställningen till nära vård, bland annat genom att stärka det kommunala perspektivet i omställningen och analysera de kommunala konsekvenserna av införandet. Inom ramen för detta uppdrag har FoU i Väst, GR:s forsknings- och utvecklingsenhet, undersökt om, och i så fall hur, den kommunala hälso- och sjukvårdens innehåll har förändrats på senare år, samt vad vård och omsorg i kommunerna kostar för vanligt förekommande patientgrupper inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård[6].

Personer som intervjuats i studien uttrycker att den kommunala hälso- och sjukvårdens innehåll har förändrats de senaste åren. De menar bland annat att:

  • patienter skrivs ut tidigare från sjukhus efter exempelvis en höftfraktur,
  • de patienter som får insatser från kommunal hälso- och sjukvård är sjukare idag än för tio år sedan och har därmed ofta fler och mer omfattande insatser än tidigare,
  • fler patienter får avancerade medicinska behandlingar i hemmet,
  • det är fler patienter med psykisk problematik och komplexa behov som vårdas i hemmet samtidigt som anhöriga ofta gör stora insatser.

Intervjupersonerna ansåg också att det blir allt vanligare att sjuksköterskor utför ”enkla” insatser idag som tidigare delegerades, att arbetsterapeuter och fysioterapeuter upplever sig ha mindre tid att arbeta förebyggande samt att antalet legitimerad personal är för litet i relation till antalet patienter och till vårdtyngden i kommunerna.

Kommunernas kostnader för vården under en månads tid av de sju patientfall som beskrivs i studien varierade mellan 33 058 kronor och 179 008 kronor, vilket motsvarar en kostnad per dygn på mellan 1 102 och 5 967 kronor. Detta kan jämföras med kostnaden för vård på särskilt boende som år 2020 i genomsnitt uppgick till 71 000 kronor per månad. Den direkta patienttiden för hälso- och sjukvårdsinsatser utgör bara några få procent av den totala kostnaden för att vårda patienten i hemmet. Den största kostnaden är kringtid för insatser enligt socialtjänstlagen, exempelvis restid, dokumentation, förberedelsetid och möten för hemtjänstpersonal.

Vård i hemmet kan ha många fördelar för patienterna. I FoU i Västs studie har frågan om ekonomi brutits ut och visar att vård i hemmet i flera fall är dyrare än vård på särskilt boende eller korttidsboende för kommunen, även om anhöriga gör omfattande insatser. Det gäller i synnerhet patienter som bor långt från hemtjänstens och hemsjukvårdens lokaler, som har behov av många besök från hemtjänsten och hemsjukvården per dygn och där man behövt göra omfattande anpassningar av bostaden. Om man också lägger till regionernas kostnader för patienternas vård i primärvård och öppen specialistsjukvård, läkemedel och färdtjänst är det inte omöjligt att de sammanlagda kostnaderna för att vårda patienten hemma i vissa fall överstiger kostnaden för vård på sjukhus. Fler studier behöver dock göras, där såväl kommunens som regionens samtliga kostnader räknas in, för att kunna dra underbyggda slutsatser om detta. Hänsyn skulle då också behöva tas till anhörigas insatser, i synnerhet om deras stöd innebär att de går ner i arbetstid eller blir sjukskrivna på grund av arbetsbördan.

Theresa Larsen, analytiker på Göteborgsregionen, FoU i Väst

[1] SOU 2017:53, s. 74

[2] SOU 2018:39, s.55

[3] Prop. 2019/20:164 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård

[4] Se exempelvis:
Norén, D (2020) Närsjukvårdsteam vid Södra Älvsborgs sjukhus. Exempel med kostnadsberäkningar Nära vård – nya sätt att mäta ändamålsenlighet och systemeffekter. Stockholm: SKR;
Gomes et al. (2013) Effectiveness and cost-effectiveness of home palliative care services for adults with advanced illness and their caregivers. Cochrane Database of Systematic Reviews. Vol 6.

[5] https://goteborgsregionen.se

[6] Larsen, T. & Svensson, H. (2021) Vad kostar det att vårda patienter i kommunal vård och omsorg? Göteborgsregionen: FoU i Väst.

Här kan du läsa hela rapporten >>>