Forum för Health Policy fortsätter att belysa centrala utmaningar för styrning i hälso- och sjukvårdssystem. I veckans blogg presenteras ett forskningscentrum vid Göteborgs universitet, Centre for Health Governance, av föreståndaren Ewa Wikström, Professor i Health Governance, och biträdande föreståndaren Christian Gadolin, Docent i företagsekonomi.
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Kritiska vägskäl för framtidens hälsa
Ewa Wikström, professor, Centre for Health Governance, Göteborgs universitet (Foto: Carina Gran)
Christian Gadolin, docent, biträdande föreståndare Centre for Health Governance, Göteborgs universitet
I en värld där globala pandemier och resursbegränsningar blivit en ny verklighet, står hälso- och sjukvårdssektorn vid ett kritiskt vägskäl. Utmaningar som ökande ojämlikhet inom vården kräver inte bara vår uppmärksamhet, utan innovativa och genomförbara lösningar. Hur vi möter dessa utmaningar kommer att definiera framtiden för vården och samhället i stort.
Centre for Health Governance, ett samarbete mellan Handelshögskolan och Sahlgrenska akademin, står i spetsen för denna ansträngning. Genom att kombinera forskning inom styrning och organisation med hälsoekonomiska teorier och metoder, adresserar centret sex kritiska forskningsområden – från medicinska teknologier och digitalisering till jämlik hälsa och hållbart arbetsliv. Vår ambition är att inte bara förstå utan också forma hälso- och sjukvårdens framtid, genom att skapa system som är både effektiva och tillgängliga för alla.
Medicinska teknologier är avgörande för modern sjukvård, med stor betydelse för både patienter och samhället. På Centre for Health Governance kombinerar vi hälsoekonomiska och organisatoriska analyser med patientupplevelser för att omfattande utvärdera dessa teknologiers påverkan. Forskningen fokuserar på sjukdomars effekt på individer och samhällsekonomi, med syftet att förbättra behandlingar och säkerställa effektiv användning av ny teknik. Genom att undersöka hur medicinska teknologier styrs och organiseras, och deras effekter på patienter, bidrar vi till en djupare förståelse för dessa teknologiers roll i vården.
Den digitala revolutionen och AI-transformeringen påverkar djupt sjukvården, vilket skapar nya utmaningar och etiska frågeställningar. På Centre for Health Governance utforskar vi hur AI kan möta dessa utmaningar, med särskilt fokus på dess inverkan på patientsäkerhet, hälsoekonomi och vårdorganisation. Vår forskning undersöker AI:s effektivitet i praktiken, från bilddiagnostik till cancerbehandling, och hur dess användning påverkar både vårdpersonal och patienter. Vi strävar efter att förstå hur digitalisering och AI kan förbättra sjukvårdens funktioner och organisation, samt hur ansvarsfördelningen inom den digitaliserade vården kan optimeras.
Primärvården står inför ökade utmaningar på grund av en åldrande befolkning och begränsade resurser. Dessa faktorer kräver en mångsidig och förebyggande vårdansats för att hantera ett brett spektrum av patientbehov. På Centre for Health Governance fokuserar vår forskning på att utveckla primärvårdens styrnings- och organisationsstrukturer för att möta dessa utmaningar. Vi strävar efter att främja förebyggande och nära vård samt stärka vårdrelationen mellan läkare och patient. Genom att analysera hur ersättningsmodeller och vårdkvalitet påverkar tillgängligheten och jämlikheten i vården, arbetar vi för att skapa en mer integrerad och effektiv vårdmiljö som är anpassad till individuella patientbehov.
Hälsoskillnader är tydliga och påverkas av faktorer som utbildningsnivå, kön, ålder och geografisk plats. Att nå ut till underrepresenterade grupper är en kontinuerlig utmaning för sjukvården, vilket blev särskilt uppenbart under Covid-19-pandemin. På Centre for Health Governance fokuserar vår forskning på att identifiera effektiva sätt att främja jämlik hälsa, både nationellt och globalt. Vi utforskar hur styrningsmodeller och organisatoriska strategier kan bidra till att minska hälsoklyftor och hur dessa metoder påverkar såväl samhällsekonomin som individens hälsa. Vårt mål är att utforma en hälso- och sjukvårdsstruktur som främjar jämlikhet och tillgänglighet för alla patientgrupper.
Standardiserade vårdförlopp, som blir allt vanligare inom olika sjukdomsområden, erbjuder patienter och anhöriga en klar struktur och förväntningar kring vårdprocessen. Trots deras utbredda användning och målet att standardisera och höja vårdkvaliteten över landet, saknas det fortfarande omfattande kunskap om deras faktiska effekter. På Centre for Health Governance fokuserar vår forskning på att analysera dessa vårdförlopp, särskilt vilka standarder som används och hur de påverkar olika patientgrupper. Vi syftar till att förstå hur dessa standarder bidrar till att förbättra patientengagemang, minska regionala skillnader och tidigt identifiera och behandla sjukdomar. Genom att systematiskt utvärdera standardiserade vårdförlopp och deras inverkan på vården, strävar vi efter att bidra till utvecklingen av en mer jämlik och effektiv hälso- och sjukvård.
Arbetslivet genomgår omfattande förändringar med ökad arbetslängd, digitaliseringens inverkan och en uppgång i stressrelaterad ohälsa och utmattning. Dessa förändringar leder till nya utmaningar, som en växande kompetensklyfta och hög omsättning av personal. På Centre for Health Governance undersöker vi dessa dynamiker för att förstå hur arbetsplatser kan främja ett hållbart arbetsliv samt anpassa sig och stödja en hälsosam arbetsmiljö. Vår forskning fokuserar på att hitta effektiva styrnings- och organisationsstrategier som främjar hälsa och inkluderar en mångfald av kompetenser, åldrar och kön i arbetslivet, med målet att bidra till ett mer hållbart arbetsliv.