Ny teknik är nödvändig för att klara framtida utmaningar inom både vård och omsorg. Inte minst kommer de demografiska förändringarna med en allt äldre befolkning kräva nya tekniska hjälpmedel i äldreomsorgen. Men trots att ny teknik redan finns tillgänglig i stor utsträckning går införandet långsamt. I Västerås Stad och Region Västmanland har man försökt att råda bot på detta genom samarbete med näringsliv och framtagande av konkreta verktyg ska kan bidra till snabbare implementering och spridning av välfärdsteknik. Om detta skriver Mats Rundkvist i dagens blogginlägg. 
Trevlig läsning!

Måste det gå så långsamt?

Mats Rundkvist

I minst 10 års tid har välfärdsteknik – digitala lösningar för äldres trygghet, självständighet, delaktighet och aktivitet – pekats ut som en framgångsfaktor för att klara framtidens utmaningar inom vård och omsorg av äldre. Samtidigt har man pekat på att tekniken kan bidra till ökad livskvalitet för individerna.

Efter en initial tveksamhet kring etik och attityder råder idag stor enighet, såväl bland äldre och deras intresseorganisationer som bland kommuner, SKL och staten, om att alla har att vinna på en ökad digitalisering av äldreomsorgen. Det avspeglas bland annat i två färska regeringsbeslut; ett i maj om 350 mkr i statsbidrag för välfärdsteknik och ett i augusti om ett uppdrag för en statlig utredning om främjande av välfärdsteknik.

Trots den höga motivationen går utvecklingen alldeles för långsamt. Socialstyrelsens årliga kartläggningar visar att det främst är digitala trygghetslarm och digitala dörrlås som fått en någorlunda god spridning. Andra funktioner prövas främst i liten skala som pilotprojekt. En viktig orsak är en utbredd osäkerhet och bristande kompetens i kommunerna. Det leder till att arbetet går långsamt, blir spretigt och drar stora resurser.

Ökad kompetens och mer samverkan mellan kommunerna kan sätta fart på införandeprocessen. Men det finns också några utmaningar som kommunerna har svårt att själva rå på. Där är förväntan stor på det nationella arbetet med Vision e-hälsa 2025 och den kommande statliga utredningen. Det handlar bland annat om juridik, tillsyn, interoperabilitet och finansiering. De 350 miljonerna kommer att göra nytta ute i kommunerna, men för att göra verklig skillnad behövs mer långsiktighet i det statliga stödet. Om utredningen kan lösa upp några av de juridiska utmaningarna kan det få stor betydelse.

I Västerås och Västmanland har både samhället och näringslivet länge legat i framkant när det gäller välfärdsteknik. Västerås stad har gått i spetsen för både implementering och kunskapsspridning bland kommunerna och var bland annat initiativtagare till den årliga konferensen Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa. Region Västmanland har i Affärsplan Västmanland pekat ut Välfärd och Hälsa som ett av fyra styrkeområden för regionen. Västerås Science Park(VSP) har bland medlemmarna många drivna entreprenörer och innovatörer med Sverige, Europa och världen som sina marknader. VSP driver också på uppdrag av Regionen nätverket Välfärd & Hälsa, med en egen webbplats för företagare och vård- och omsorgssektorn.

För att bidra till en snabbare spridning av välfärdsteknik, har Välfärd & Hälsa valt att ta fram en heltäckande vägledning byggd på best practice. Vägledningen, som lanserades vid Vitalis-konferensen i april 2018, är uppbyggd kring sju områden: Omvärld, Förändringsledning, Nyttorealisering, Förvaltning, Förutsättningar, Tjänsteutveckling och Implementering. Som ett ytterligare stöd till kommunerna anordnar VSP den 1 oktober ett heldagsseminarium med utgångspunkt i vägledningen. Allt detta är steg på vägen för att i snabbare takt nyttiggöra teknik för en bättre och mer effektiv vård och omsorg av våra äldre.

 

Mats Rundkvist är konsult i välfärdsteknologi och är en av författarna bakom vägledningen. Han har arbetat med välfärdsteknik sedan 2007 med uppdrag för bland annat SKL, enskilda kommuner och företag.

Vägledningen för implementering av Välfärdsteknik finns att ladda ner här.