Effektivitet och kvalitet är ett av Forum för Health Policys tre fokusområden. Att använda vårdens resurser effektivt blir allt viktigare i takt med att trycket på vård och omsorg ökar med de demografiska förändringarna. I dagens blogginlägg skriver Bettina Kashefi och Anders Morin från Svenskt Näringsliv om behovet av att dra nytta av ny teknik och innovativa lösningar, snarare än att tillföra mer resurser till hälsa, vård och omsorg.
Som vanligt står skribenterna själva för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Trevlig läsning!
Mer resurser inte nyckeln som löser välfärdens problem
Bettina Kashefi och Anders Morin
Kommuner och landsting står inför omedelbara och svåra utmaningar till följd av den demografiska utvecklingen. Redan nu märks svårigheterna att möta de ökande behoven genom personalbrist och växande köer i sjukvården. Det är illa, eftersom väl fungerande skola, vård och omsorg är viktigt för både näringslivet och medborgarna.
I valrörelsen var mer resurser lösningen på allt. Men om personaltätheten i välfärdstjänsterna fortsätter öka som hittills, innebär det att hela sysselsättningsökningen i ekonomin fram till år 2025 sker i kommunsektorn. Det vore förödande eftersom det också finns ett behov av fler sysselsatta i ett näringsliv som växer. Dessutom skulle skattetrycket öka kraftigt med försämrad internationell konkurrenskraft som följd och med sämre drivkrafter till arbete.
Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, i första hand digitalisering och Artificiell Intelligens (AI).Om inte kommunsektorn arbetar mer effektivt väntar i stället mer av försämringar.
Ett tydligt exempel är den redan pågående utvecklingen i sjukvården, där privata vårdgivare nyttjar digitaliseringens möjligheter att tillhandahålla vårdtjänster on-line eller integrerat med fysiska tjänster, som radikalt förbättrar tillgängligheten.
Inte minst måste vården av patienter med kroniska sjukdomar, som står för 80 procent av sjukvårdens kostnader, utvecklas. Genom att stödja patienten i hemmet med hjälp av sensorer som läser av värden och är uppkopplade till vårdgivare, kan patienten själv hantera sin sjukdom, och vid behov få stöd av vårdgivaren. Sådana arbetssätt kan öka patientens trygghet, bromsa försämrade hälsotillstånd och minska kostnaderna.
Det finns också AI-stödda system som ger tillförlitligare diagnoser än tränade experter avseende hudcancer, ögonsjukdomar, dyslexi, hjärnskador efter trauman och depression, för att nämna några exempel.
Idag anses väntetider om mer än 180 dagar acceptabla inom ramen för vårdgarantin. Mot detta ska ställas de möjligheter som digitaliseringen ger, där digitala privata vårdgivare skapat möjligheter för patienterna att utan väntetider få direkt kontakt med allmänläkare och andra specialistläkare, och ofta även behandling direkt.
Också inom till exempel äldreomsorgen finns ett stort outnyttjat område i form av välfärdsteknologi. Den nya tekniken kan ersätta knappa personalresurser inom välfärden, och medarbetarnas kompetens kan i stället användas där den bäst behövs.
I kommunsektorn går arbetet med att utnyttja digitaliseringens möjligheter dessvärre alltför sakta. Däremot utgör de privata företagen, inte minst inom sjukvården, de positiva undantagen, med snabbt upptag av nya innovativa arbetssätt. För att kommuner och landsting ska kunna öka takten måste de öppna upp för och efterfråga marknadens innovativa lösningar på de växande tillgänglighets- och effektivitetsproblemen. De stora kraven på ökad kvalitet och produktivitet kan inte lösas utan en utvecklad samverkan mellan offentlig och privat sektor.
Det är av största vikt att en ny regering välkomnar privata investeringar och nyföretagande i välfärden. Det är en myt att mer resurser är den nyckel som löser välfärdens problem.
Bettina Kashefi är chefekonom på Svenskt Näringsliv och har varit statssekreterare på Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet samt chefekonom på SKL.
Anders Morinär ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv. Anders har bland annat arbetat med frågan om vinster i välfärden, välfärdens långsiktiga finansiering och kvalitet och effektivitet i sjukvården och andra välfärdstjänster.