Igår gick Nordic Conference on Sustainable Healthcare av stapeln i Stockholm. Konferensen samlar aktörer från hälso- och sjukvården för att diskutera lösningar för framtidens hållbara sjukvård. Stockholms läns landsting nominerades till priset Årets Organisatör av Hållbar Sjukvård – ett begrepp som kan inkludera många delar, såsom hälsa på jämlika villkor, god arbetsmiljö, prevention och folkhälsa. Inte minst handlar det om minskad miljöpåverkan och förebyggande av negativa hälsoeffekter på grund av klimatförändringar. Ett instrument för att sträva mot en hållbar hälso- och sjukvård är lagen om offentlig upphandling (LOU). Om detta skriver Charlotta Brask i dagens blogginlägg.

Trevlig läsning!

Mot en mer hållbar hälso- och sjukvård

Charlotta Brask

Jag får ofta höra uttalanden om att offentlig upphandling är krångligt och att ”juridiken sätter käppar i hjulen” och ”landstinget går ju ändå bara på lägst pris”. Det stämmer att det krävs kunskap om lagen men med rätt kunskap finns det inga käppar i några hjul för att ställa miljökrav och sociala krav i upphandling. Priset är självklart viktigt när man hanterar offentliga medel men i en upphandlingsprocess måste många krav uppfyllas innan priset är utslagsgivande.

För att lyckas krävs förutom juridisk kompetens också kunskap om marknaden, leverantörernas mognadsgrad när det gäller hållbarhet och specifik kunskap om produkter och tjänster. OCH, kanske det viktigaste av allt – att följa upp de krav som ställs. Då får vi reda på att kraven faktiskt följs vilket är schysst mot de leverantörer som satsat resurser på att ta fram miljövänliga tjänster och produkter.

Hållbarhet i upphandlingsprocessen är ett viktigt verktyg för att uppnå Stockholms läns landstings miljöpolitiska målsättningar. Bland annat har landstinget minskat klimatpåverkan med 72 % sen 1990 och 42 % sen 2011.  Det har till stor del förverkligats genom att i upphandling ställa krav på förnybara bränslen till bussar, ambulanser och godstransporter och grön el till den spårbundna trafiken. Genom innovationsupphandling kör nu dessutom 20 kemikaliesanerade miljöambulanser runt på biogas och en eldriven pendelbåt trafikerar våra vatten i Stockholm.

I hälso- och sjukvården satsar vi på att genom krav i upphandling gradvis övergå från fossilbaserade förbrukningsmaterial till biobaserade, som har avsevärt lägre klimatpåverkan. Idag har vi t.ex. sopsäckar, skyddsförkläden och engångslakan i biobaserat material. När textiltjänsten till sjukvården upphandlades ställdes krav på Svanenmärkt tvättjänst, miljömärkta textilier och att vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier inte får finnas i varken tvättjänst eller produkt. I dialog med oss har vår leverantör med hjälp av sin underleverantör tagit fram alternativa material till bomull. Som resultat har våra sjukhus lakan, handdukar och personalkläder som består av återvunna plastflaskor (PET) och TENCEL som är framställt av cellulosa från snabbväxande träslag (eucalyptus och bok) istället för bomull. Jämfört med bomull används mindre vatten, kemikalier och mark för själva odlingen. De textilier som Stockholms läns landsting hittills har ersatt innebär årliga miljöbesparingar på 261 968 090 liter vatten och material motsvarande 1 243 307 stycken återvunna PET flaskor.

Dessa exempel visar på att det är möjligt att göra skillnad och att offentlig upphandling är ett utmärkt verktyg för det. Men det kräver tid, kunskap om miljö, marknad och produkter.  Stockholms läns landsting ska fortsätta att utveckla analyser kring miljöpåverkan och socialt ansvarstagande med tydliga målsättningar kring vad vill åstadkomma. Visionen är att vi ska vara ledande i Europa på hållbar upphandling. Men för att klara av detta behöver vi sprida kunskap kring goda exempel både nationellt och internationellt, för ju fler vi blir som efterfrågar schysstare produkter och tjänster desto fortare går omställningen. Många företag står redo med miljövänligare produktionsmetoder och varor.

Charlotta Brask är hållbarhetschef för Stockholms läns landsting. Hon har arbetat med hållbarhetsfrågor i 15 år och brinner för att landstinget ska kunna erbjuda jämlik vård och kollektivtrafik till sina invånare och samtidigt bidra till en bättre hälsa och miljö.