Senaste nytt inom AI: Nya digitala lösningar utvecklas med enorm hastighet och i veckans blogg djupdyker Nasim Farrokhnia, ordf. Forum för Health Policys forskarnätverk och Hälso- och sjukvårdschef Microsoft Västeuropa-team i ämnet. Hon ger exempel från Storbritannien, Finland och världens största ehälsokonferens HIMSS där tillämpningar av generative AI (OpenAI) och ChatGPT förstås fick stor uppmärksamhet.

Trevlig läsning!

Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.

“Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.”

Om vår tids digitala förändringsresa.

Av: Nasim Farrokhnia, Ordf. Forum för Health Policys forskarnätverk och Hälso- och sjukvårdschef Microsoft Västeuropa-team

Pekskärmar, appar och BankID. Smarta tjänster som skapar oss värde i vardagspusslet. Nya dörrar in, nya förväntningar och nya förmågor1. Informationserans iterationer (utvecklingscykler) snurrar allt snabbare och vinner (oanade) höjder, bredder som djup. Själv mötte jag min allra första ”googlande” patient redan 2002, som AT-läkare på Gottsunda vårdcentral. Hen var klockrent påläst och visste vad hen behövde eller ville ha av mig. Idag vet vi att människor – världen över – söker information inför, under och efter möten med vården. Vi bildar ”communities” (som ”Patients Like Me”) via sociala medier och hemsidor för att dela erfarenhet/tips/Best Practice/senaste nytt. Tillgången till information skapar både utmaningar och möjligheter. Främsta vinsten vore att brygga över ojämlikheter i vårdens utfall med hjälp av digitala verktyg. Socioekonomi och funktionsvariation har vi ett ansvar att bygga utjämningslösningar för.

Bättre användarvänlighet för vårdpersonalens arbetsverktyg är ett måste för att spara tid och kraft. Det finns exempel som funkar vilket, jag själv upplevde under min tid som läkare på Kry/Livi 2018-2020,fick uppleva. Där ett eTjänstekort, en inloggning och samtliga system som behövs för vårdarbetet var integrerade. Patienten i bild i videomöte högst upp på min datorskärm – en personlig jobbdator som arbetsgivaren tillika vårdgivaren står för och en för-journalanteckning direkt ur patientens inmatade uppgifter i appen (dvs hens sjukhistoria eller anamnes). Automatiserad provtagningsremiss (förutom en sista signoff) till närmaste adress för patienten. Pop-up-fönster med gällande behandlingsriktlinje och förslag på diagnoskod. Efter patientmötet direkt till eRecept och vårdmeddelande till hens app. Hela flödet på några minuter.

I pandemins nöd hittade vi nästan direkt till det virtuella rummet, dessutom utvecklade vi på rekordsnabb tid ett vaccin. Attitydundersökningar efteråt pekar på ökad digital mognad, och efterkrisutvärderingar på vikten av att fortsätta bygga på våra lärdomar. Både WHO2 och OECD3 pushar för att sätta en robust data-hanteringsplan och en digital infrastruktur inklusive utbyggnad av tjänster för medborgare och personal. Samtidigt driver EU på sitt arbete med EHDS (European Health Data Space)4 och TEHDAS5 för att säkra individens rätt till att kontrollera sina data och för att underlätta dataåtkomst för vård, forskning, innovation och policyutveckling.

NHS (National Health Services) i Storbritannien levererar vårdplatser i hemmen genom flertal kliniker över hela landet. Patienterna är nöjda och personalen likaså, med flexibilitet i kliniska vardagen och en mer hållbar arbetsmiljö6. Här i Sverige har en s k startup inom HealthTech Medoma hunnit vårda över 100 patienter i sina hem i ett nära samarbete med Medicinkliniken på Capio Sankt Görans sjukhus i Stockholm7. Patienter och anhöriga är nöjda. Personalen likaså och uppskattar att vara delaktiga i innovationsarbete integrerat i sin kliniska vardag. Liknande framkommer i en enkätundersökning där sjuksköterskor topprankar privata arbetsgivare och lyfter möjligheterna till utveckling i yrket8,9. I rapport från Myndigheten för Vårdanalys konstateras att privatanställda primärvårdsläkare är nöjdare med sin arbetssituation, samtidigt poängteras att informationsöverföringen och IT-miljön behöver bli bättre10.

Universitetssjukhuset i Helsingfors (HUS) började sin digifysiska resa redan 2009 då de byggde Digital Mental Health Hub. Att bygga allra första digitala flödet tog mest tid och det egna bolaget Health Village utvecklades för att bidra till att skala vidare11. De efterföljande iterationerna har gått snabbare där klinik efter klinik har digitaliserat sitt/sina vårdspår vars antal passerat långt över 300. I grunden har HUS lagt och nyttjat en robust och interoperabel dvs integrer- och skalbar dataplattform. HUS för ett tydligt ledarskap av medarbetarna till delaktighet i skapandet av nya arbetssätt eller snarare kommunikationssätt med varann och med patienterna. Finland har dessutom aktivt arbetat med att driva regulatoriska hinder för dataåtkomst och bl a skapat ”data fluidity” genom att organisatoriskt koppla samman vård, omsorg och socialtjänst genom sina välfärdsområden sedan första januari i år12.

Världens största ehälsokonferens HIMSS 2023 hölls nyligen i Chicago och en stark röd tråd var lösningar för världsgemensamma välfärdsutmaningen brist på vård- och omsorgspersonal13. Mest uppmärksamhet drog tillämpningar av generative AI (OpenAI) där ChatGPT ju på kort tid blivit en global megasnackis.  Jag med flera upplevde en live-demo hos journalsystemleverantören Nuance där en läkarkollega förde ett samtal med en patient ur publiken. Patienten fick först ge medgivande till att en mjukvarurobot fick användas vid mötet, dvs för en sedvanlig frågor/svar om sjukhistoria och en undersökning vid ett akutbesök. Vad som sedan hände kändes ”magiskt”: direkt följde en strukturerad inläggningsanteckning, diff-diagnoser, riskbedömning i enlighet med nationella riktlinjer för aktuell sökorsak/tillstånd samt undersökningsförslag och remisser därtill. All dokumentation integrerad i patientens journal. Här är alltså AI:t tränat i vårdgivarens samlade datalager (molnbaserade Azure) i nära samarbete mellan kliniken/dess patientsäkerhetsansvariga samt teknikleverantörer (dataplattform och journalsystem)14. Jag träffade också läkarkollegor från Rush Hospital som delade egna erfarenheter från implementationen, och främst lyfte att stressen är rejält reducerad för både personal och patienter som mer avslappnat upplever sig kunna fokusera på kärnan i jobbet, alltså själva mötet mellan människor, då maskiner (AI/robot/algoritm) sköter dokumentationen och mesta av administrativa uppföljningen.

Tillämpningarna av OpenAI håller på riktigt på att rita om kartan för många värdekedjor inklusive vårdens och omsorgens. Som vanligt och av olika skäl är vissa (individer, organisationer, kontexter och länder) snabbare på bollen. Det är inte tekniken i sig (även om den är cool) som är själva grejen – eller jo delvis eftersom ”lössläpt” AI ju skrämmer och självklart ska regleras15. Det är de värden vi skulle vilja åstadkomma med tekniken som är angelägna. Så behöver medicinska säkerhetsaspekter valideras och forskas på kopplat till varje konkret tillämpning16, 17.

Mitt i denna världsomfattande transformation också kallad ”fjärde industrirevolutionen”18 har vi alla någon roll:

  • För beslutsfattare gäller att skapa förutsättningar för användandet av datan/informationen, i grunden har vi redan – med all rätt – Hälso- och sjukvårdslagen (bl a) och en respekt för individens integritet och bevarade tillit, likaså rutiner för riskanalys och -hantering.
  • För chefer och ledare att möjliggöra möten mellan människor och maskiner alltså innovation som naturlig del i arbetsvardagen, också för lärande.
  • För vårdprofessionerna gäller att iklädda ledartröjor luta in för att pröva och utveckla då nya vårdprocesser tar form och sprids.
  • För oss alla gäller att (fortsätta) vara nyfikna, att ha mod att kliva utanför trygghetszonen och att samarbeta över organisations- och kompetensgränser, för att vara med i teknikens rörelse – och att styra den åt rätt håll.

Referenser:

  1. Internetstiftelsen
  2. WHO EMRO | Digital health | NCDs
  3. Digital health – OECD
  4. European Health Data Space (europa.eu)
  5. Joint Action Towards the European Health Data Space – TEHDAS – Tehdas
  6. Virtual wards, real world benefits – Microsoft Industry Blogs – United Kingdom
  7. Virtuell vårdavdelning liknas vid medicinklinikens förlängda arm (lakartidningen.se)
  8. Här är sjuksköterskornas bästa arbetsgivare | Tidningen Näringslivet (tn.se)
  9. Sjuksköterskestudenter väljer privata arbetsgivare | Tidningen Näringslivet (tn.se)
  10. Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv | Vård- och omsorgsanalys (vardanalys.se)
  11. Digital Health Village – Home
  12. Vad är ett välfärdsområde? | Social- och hälsovårdsreformen (soteuudistus.fi)
  13. Conference Education Topics | HIMSS
  14. Nuance Communications’s DAX Express and Epic’s In Basket Note Generator
  15. The OECD Artificial Intelligence Policy Observatory – OECD.AI
  16. Comparing Physician and Artificial Intelligence Chatbot Responses to Patient Questions Posted to a Public Social Media Forum | Health Informatics | JAMA Internal Medicine | JAMA Network
  17. Benefits, Limits, and Risks of GPT-4 as an AI Chatbot for Medicine – PubMed (nih.gov)
  18. Fourth Industrial Revolution | World Economic Forum (weforum.org)

 Rubriken är från Karin Boyes dikt I rörelse.