Veckans bloggförfattare, Linn Kullberg, medicine doktor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala Universitet, reflekterar utifrån sin avhandling om tillgången till en privat sjukvårdsförsäkring gör individen mindre benägen att vilja betala skatt till den offentliga sjukvården och om nöjdheten med den offentliga minskar som ett resultat av erfarenheten av privatfinansierade alternativ.
Trevlig läsning!
Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Privata sjukvårdsförsäkringar – påverkas stödet för den offentligt finansierade sjukvården?
Linn Kullberg, medicine doktor i hälso- och sjukvårdsforskning, Upp-sala Universitet.
Sedan millennieskiftet har antalet personer i Sverige med en privat sjukvårdsförsäkring ökat från omkring 100 000 till drygt 720 000. Den ökade förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar har väckt en stundtals intensiv och polariserad debatt. En möjlig förklaring till varför framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar varit känslig i Sverige är att de principer på vilket det offentliga sjukvårdssystemet vilar, i många avseenden skiljer sig från hur privata sjukvårdsförsäkringar är konstruerade. Till skillnad från det offentliga systemet som finansieras primärt via inkomstskatten är privata sjukvårdsförsäkringar finansierad med privata medel av enskilda individer och arbetsgivare. Dessa försäkringar attraherar framförallt genom korta väntetider och smidiga bokningsprocesser. Frågan är om tillgången till en privat sjukvårdsförsäkring gör individen mindre benägen att vilja betala skatt till den offentliga sjukvården, samt om nöjdheten med densamma minskar som ett resultat av erfarenheten av privatfinansierade alternativ.
Genom avhandlingen, ”Private Health Insurance in Sweden – Implicat-ions for the legitimacy of the public health care system”, har jag utforskat hur framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar påverkar legitimiteten för det offentligt finansierade sjukvårdssystemet i Sverige. Avhandlingen fokuserar på två centrala dimensioner av legitimitet. Den första dimensionen handlar om viljan att betala skatt till det offentliga sjukvårdssystemet. Resultaten tyder på att tillgången till en privat sjukvårdsförsäkring inte tycks leda till en minskad vilja att betala skatt till den offentliga sjukvården. Det offentliga sjukvårdssystemet betraktas av privata försäkringstagare som viktigt för att hela befolkningen ska få tillgång till god vård. Det finns även en medvetenhet om att privata sjukvårdsförsäkringar inte ger ett fullständigt skydd eftersom exempelvis akut- och högspecialiserad sjukvård inte omfattas. Därmed betrak-tas den offentliga sjukvården som den primära källan till sjukvård medan privata försäkringar ses som ett komplement.
Den andra dimensionen av legitimitet handlar om nöjdhet med det offentliga sjukvårdssystemets tjänster. Att användaren är nöjd med sjukvårdens tjänster är en viktig del i att upprätthålla förtroendet och stödet för sjukvårdssystemet. I avhandlingen undersöks om erfarenheten av att ha en privat sjukvårdsförsäkring påverkar nöjdheten med det offentliga sjukvårdssystemet. Resultaten var något blandade. Tillgänglighet och bemötande bedömdes vara sämre inom det offentliga systemet jämfört med den försäkringsfinansierad sjukvården, vilket var den primära orsaken till varför försäkringsfinansierad privat sjukvård oftast föredrogs framför offentligt finansierade sjukvårdstjänster. Å andra sidan ansågs den medicinska kvaliteten vara hög inom den offentliga sjukvården, särskilt inom specialiserad sjukhusvård. Allt som allt tycks erfarenheten av att nyttja sjukvård finansierad av privata sjukvårdsförsäkringar minska nöjdheten med det offentliga systemet något.
Sammantaget tyder resultaten från avhandlingen på att legitimiteten för det offentliga sjukvårdssystemet i Sverige är relativt stabil i relation till den påverkan framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar har antagits kunna innebära. Trots att nöjdheten med privata sjukvårdstjänster var högre finns en fortsatt stark vilja att betala skatt till det offentliga sjukvårdssystemet som betraktas som den primära källan till sjukvård. Emellertid bör man vara medveten om att avhandlingen endast ger en ögonblicksbild av betalningsvilja och nöjdhet med det offentliga systemet. Majoriteten av deltagarna till studien var födda under 60- och 70-talen och därmed uppvuxna med ett offentligt sjukvårdsystem där värden som jämlikhet och solidarisk finansiering varit framträdande. Hur stödet för det offentligt finansierade systemet kommer att utvecklas i takt med att fler privata sjukvårdsförsäkringstagare kommer återfinnas i en yngre generation, som i högre grad präglad av marknadsreformer och valfrihet, återstår att se.