En delegation från Forum för Health Policy med representanter från styrelsen, kansliet, medlemsorganisationer och forskarnätverket genomförde en intressant och kunskapshöjande studieresa till dansk sjukvård. Health Care Denmark, en non-profit public-private partnership organisation, bistod på ett fantastiskt sätt med förslag, kontakter, innehåll i själva programmet. Stort tack till Camilla Drivsholm Sand, Lene Sönderup Olesen och Jakob Skaarup Nielsen.
Här kommer en sammanfattning samt programmet. Forum för Health Policys medlemsorganisationer och forskarnätverk får gärna ta del av mer information och presentationer, hör av er i så fall till info@healthpolicy.se.
Sammanfattning
av Catharina Barkman, kanslichef Forum för Health Policy
Program for delegation – Forum for Health Policy
Många svenska beslutsfattare, debattörer, forskare och politiker har besökt dansk sjukvård för att lära och inspireras. Till skillnad från Sverige har Danmark varken problem med långa väntetider eller brist på kontinuitet. Samtidigt har Danmark en lägre andel sjukvårdskostnad av BNP.
År 2007 genomfördes en omfattande strukturreform med sammanslagning av 271 till 98 kommuner och från 14 till fem. Staten tog över beskattningsrätten från regionerna och en del av regionernas tidigare uppgifter överfördes till kommunerna. Resultat från strukturreformen: nationella standards, ny sjukhusstruktur, ökning av besök på sjukhus, kortare vårdtid på sjukhus, fler sjuksköterskor i primärvården. En uppföljning av strukturreformen med en ny kommitté pågår för att se över effekterna av tidigare reform och ge förslag på förbättringar. Några utmaningar i dansk sjukvård är brist på personal, den demografiska utvecklingen, ojämlik tillgång till vård och den så kallade Bermudatriangeln med arbete i silon och få incitament för fler digitala lösningar, telemedicin, samarbete mellan olika vårdgrenar och uppfattning om onödig vård på för specialiserad nivå. Ett viktigt uppdrag till kommittén för översyn av tidigare strukturreform är att fokusera på ökad patientnytta. Kommittén presenterar en rapport våren 2024, som vanligt en betydligt kortare utredningstid än i Sverige. Rapporten ska beskriva och analysera följande områden: regionala strukturen, obligatoriska samarbeten, organisation och management inom primärvården, privata vårdgivare och patienträttigheter, en struktur för kommunalt arbete med prevention, användning av data för kvalitetsförbättringar, organisation av digitala lösningar och utveckling av den nationella IT-infrastrukturen, finansiering, incitamentsstrukturer och kultur.
Forum för Health Policy kommer att följa den danska kommittén parallellt med den svenska utredningen helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (Dir. 2023:73)
I Sverige används begreppet ”God och Nära Vård” som definieras olika beroende på vem man frågar. Danmark är mer rakt på sak med devisen ”Stanna hemma”. I Danmark har primärvården en stark roll. Danmark har fler allmänläkare än Sverige men inte högre kostnader för primärvården. Praktiserande allmänläkare äger och driver sina egna kliniker med riktlinjer om 1600 patienter/allmänläkare. År 2023 finns 3438 praktiserande allmänläkare. Allmänläkare/vårdcentraler fungerar som gatekeepers. Alla måste kontakta sin allmänläkare först som sedan refererar vidare vid behov till en organspecialist. Allmänläkarna går att nå dygnet runt. Endast 12% av alla besök hos allmänläkarna refereras vidare. Regionerna avgör antalet och placering av praktiserande allmänläkare. Avtal mellan allmänläkarna och regionerna är 3-åriga med en ersättning som består av 70% kapitering och 30% rörlig ersättning. Ersättningen är densamma för både läkar- och sjuksköterskebesök. Videobesök och fysiska besök har också samma ersättning. Appen ”Min Laege” har utvecklats tillsammans med Praktiserande Laegers Organisation (PLO) och danska Indenrigs- och Sundhedsdepartementet (motsvarande svenska Socialdepartementet) med 2.3 miljoner användare. https://minlaegeapp.dk
Danska eHälsomyndigheten har samlat alla olika myndigheters arbete med digitalisering under ett tak. Den finns EN myndighet i Danmark som har ett tydligt ansvar, till skillnad från Sverige.
Danska e-Hälsodatamyndigheten ansvar för;
Nationella digitala hälsolösningar för att dela data
-Utveckla och förvalta den nationella infrastrukturen och nationella digitala lösningar
-Definiera den nationella arkitekturen och standars som är obligatoriska för sjukvårdssektorn med fokus på information, säkerhet och interoperabilitet.
Nationella hälsodata för sekundär data användning
-Omfattande nationella hälsoregister
-Ansvar för hälsodata och analys om aktivitet, ekonomi, kvalitet – forskning
-Monitorera politiskt uppställda benchmarkings (resultatmått) och politiska beslut i sjukvårdssektorn
Cybersäkerhet i hälso- och sjukvårdssektorn
-Underlätta och stärka cyber- och informationssäkerhet på högsta möjliga nivå för hela hälso- och sjukvårdssektorn som är klassad som en säkerhetskritisk sektor
Danskar har hög tilltro till danska myndigheter och digitala lösningar. I Danmark kan alla vårdgivare och äldrevård i princip dela data med varandra till skillnad från Sverige. Patientens medgivande till datadelning är implicit och inget som läkaren aktivt behöver fråga om. Patienter har rätt att neka datadelning och patienter har tillgång till log-in-information och kan se vilka vårdgivare som har tillgång till och sett patienternas journaler. I Danmark finns endast 2 olika journalsystem för sjukhusen (Epic och Columna) vilket experter i Danmark tycker är på tok för många (!). Det finns en rad olika nationella lösningar för att dela data. Att dela data mellan olika vårdgivare inom och mellan regioner och kommuner i Danmark är fullt möjligt.
Samtidigt har 2,7 miljoner danskar kompletterande sjukvårdsförsäkringar, oftast tecknat av arbetsgivare. Motiv till försäkringar handlar både om snabbare tillgång till vissa kirurgiska ingrepp och försäkring inom områden som inte täcks av det offentliga, till exempel tandvård för personer över 21 år. I Danmark har sjukvårdsförsäkringar en allmän acceptans till skillnad från Sverige.