I veckans blogg skriver Vanja Selander och Simon Herulf, läkarstudenter vid Uppsala universitet, om behovet av att introducera AI-utbildning som en del av läkarprogrammet för att möjliggöra introduktionen av AI i svensk sjukvård. I andra delar av världen är detta redan en realitet, bland annat på Torontos universitet och Harvard Medical School.
Trevlig läsning!Som vanligt står skribenten själv för innehållet i inlägget. Kommentera gärna på vår hemsida eller i sociala medier.
Hur ska det svenska läkarprogrammet ligga i framkant inom AI-undervisning?
Vanja Selander och Simon Herulf, läkarstudenter vid Uppsala universitet
Att artificiell intelligens är framtiden är det ingen fråga om. Oavsett om man är rädd för att bli av med sitt jobb eller ser fram emot möjligheterna av en ny-digitalisering, så är de flesta överens om AI:ns stora och, för vissa, kanske skrämmande potential. Sjukvården är inget undantag.
Läkarprogrammen i Sverige ska forma framtidens läkarkår och därigenom upprätthålla kompetent, empatisk och effektiv sjukvård – samt så ett frö för ett Sverige i framkant inom medicinteknisk innovation. För att lyckas med denna uppgift krävs implementering av utbildning inom exempelvis AI och e-hälsa för dagens läkarstudenter. Idag saknas både utbildning och den infrastruktur som behövs för att på ett bra sätt integrera AI. Högteknologiska projekt samsas med journalsystem från 90-talet, en lika stor ironisk motsägelse som att vi idag har dyra operationssalar som står tomma på grund av att sjukvårdspersonal lämnar vården till följd av dåliga förhållanden. Vi skrev nyligen en debattartikel i Dagens Medicin om behovet av att introducera AI-utbildning som en del av läkarprogrammet; en del i att möjliggöra introduktionen av AI i svensk sjukvård. Det kanske känns långt borta, men i andra delar av världen verkar man ha förstått vikten av en sådan utbildning. Idag går det att se olika exempel på utländska läkarutbildningar som redan ger föreläsningar inom ämnet på grundnivå och ger studenter möjlighet till vidareutbildning inom datavetenskap kopplat till medicin. Det vore synd att se Sverige halka efter i denna utveckling.
Läkarprogrammet bör möta grundbehovet – det vill säga den typen av kunskap som behövs i den kliniska vardagen. Det skulle exempelvis kunna inkludera när AI är relevant att använda, hur man skriver promptar, och när det är extra viktigt att tänka kritiskt. Utöver det har läkarprogrammen, likväl universiteten, ytterligare möjlighet att ta fram kurser för de med ökat intresse inom AI. Det vore fantastiskt att se valbara kurser med interdisciplinärt fokus och kanske möjlighet till samarbete mellan tekniker och medicinare, något som aldrig tidigare skådats. Sådana valbara kurser skulle lägga grunden för framtidens innovationer och skapa tillfällen för nätverkande och interdisciplinärt lärande. Det är denna approach den medicinska fakulteten vid universitetet i Toronto anammat redan 2020 inför AI-utmaningen. (McCoy et al., 2020)
I Toronto har man nämligen valt att rikta vissa av föreläsningarna under de prekliniska terminerna åt att introducera studenterna till koncepten e-hälsa och AI. Föreläsningarna ger en introduktion till maskininlärning inom sjukvård, AI, medicin och vad den framtida läkarrollen faktiskt innebär. Utöver detta erbjuds studenterna en två år lång utbildning med det passande namnet “Datavetenskap för medicin”. På Torontos universitet finns dessutom en studentdriven intressegrupp för just AI inom medicin, som organiserar seminarier och skapar kontakter med näringslivet. Detta är ett bra exempel på en modell som hade varit möjlig att använda även på svenska lärosäten. Den visar, utöver att våga bryta läkarutbildningens konservativa traditioner, hur ett tydligt engagemang från universiteten kan inspirera till nätverkande och innovation. Studenterna vittnade om att de kände en ökad förståelse för de AI-applikationer som används och följaktligen större möjlighet att på ett korrekt sätt kunna ifrågasätta tekniken – vilket ökar patientsäkerheten. Man brukar ofta prata om hur Sverige och Kanada är lika varandra som länder. Om det fungerar på andra sidan Atlanten kanske det finns en poäng i att testa här också?
Ofta beskrivs Sverige som ett land med världsledande företag inom tech, dataspel och medicinsk teknik. Att det finns god teknisk kompetens och innovationskraft i Sverige råder det inga tvivel om. Inte heller finns det några tveksamheter kring att den svenska läkarutbildningen står sig väl jämfört med övriga världen. Ytterligare är det svårt att ifrågasätta det faktum att vi för närvarande befinner oss i en period med disruptiv innovation inom tekniken som kräver nytänkande och interdisciplinärt samarbete. Ett annat lärosäte att inspireras av är Harvard Medical School, som har valt att erbjuda läkarstudenter en kurs i hälsoinformatik samt en mentor inom området. De har även inlett samarbete mellan studenter inom MIT Critical Data och läkarstudenter för att erbjuda projektbaserade kurser. Samarbetet har resulterat i så kallade ”datathons” där studenter med olika kompetens möts för att tillsammans skapa nya lösningar på utmaningar inom sjukvården.
Sverige är ett land som idag har ett av världens bästa sjukvårdssystem – ett resultat av att människor inom vården, men även utifrån, vågat genomföra utveckling och förändring. Ingen kan idag med säkerhet säga vad AI kommer att innebära för svensk sjukvård och på vilket sätt de system vi har kommer att ändras. Vi kan och bör dock förbereda oss så gott som möjligt. Redan idag måste vi reflektera kring hur vi bäst skapar kompetens och samarbete på våra lärosäten för att göra oss redo för framtiden.
Vanja Selander och Simon Herulf, läkarstudenter på Uppsala universitet
Källhänvisning
McCoy, L.G. et al. (2020) ‘What do medical students actually need to know about artificial intelligence?’, npj Digital Medicine, 3(1), pp. 1–3. Available at: https://doi.org/10.1038/s41746-020-0294-7.